OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Idag var det mammas namnsdag. Det var sånt vi firade i min familj. Kan tyckas larvigt, men det var ganska trevligt att få nåt gott till fikat, kanske en liten present i bästa fall. Nu firar jag ingen och ingen firar mig. Men jag tänkte givetvis på min mamma idag.

Mamma hade namnsdag idag.
∼ ♦ ∼
Mörkt och höst
Morgonen var jättemörk fast nu håller sig kylan borta. Det var tolv grader varmt när jag satte mig vid frukostbordet. Jag slafsade i mig fil med bär och chefens äpplemos, precis som igår. Riktigt gott. Och så läste jag The Watchmaker. Det är ingen omfattande bok, men den är… knepig. Mer säger jag inte här och nu, det kommer i recensionen.

Filfrukost med Hopptisarna och knepig läsning.

Det är definitivt höst nu.
Det är i alla fall helt klart höst nu. Natten mellan lördag och söndag blir det normaltid och vi får tillbaka en timma i tid. Utanför porten, vars porttelefon lagades igår, tack och lov, är det fullt med löv. Vädret är fuktigt och det gör löven hala. Man får gå försiktigt. Jag hade ont i mitt knä i natt och i morse när jag gick, men jag tog inte kryckan. Jag har nämligen ont i händerna också. På nätterna sover jag med de nyaste, hårda handledsstöden, de som även stödjer tummarna. Det hjälper inte nämnvärt. Samtidigt kanske händerna skulle vara mer onda om jag inte hade stöden på. De mjuka har jag med till jobbet. Dem slarvar jag med att använda eftersom de hela tiden måste av och på beroende på vad jag gör.
∼ ♦ ∼
Korrfika och jobb
På arbetet idag var det sconesfrukost. Inte så att det bjuds på scones, man får köpa nere i restaurangen. Jag äter hellre min frukost hemma, men rara T frågade om Stora A och jag ville frukostera med honom. Jag tackade nej eftersom jag ligger efter med jobb, men Stora A gick. Bara för att få avbryta i förtid på grund av ett akut jobb… När han återvände hade vi ett möte där jag fick god hjälp med vissa tekniska bitar i vårt webbverktyg. Allt är nu klart för morgondagens publicering.
Men ingen av oss blev utan fika för det. Vi var båda inbjudna till korrfika tillsammans med alla som korrläst en längre trycksak till jubileumsåret. Jag hade klätt mig i passande strumpor. Blåbärslängden var inte bara nyttig, den var underbart färsk och god. Så trevligt att fira ett gott samarbete.

Idag åt jag lunch i matsalen, minsann, med god hjälp av två trevliga och roliga städerskor.
Detta fick dock till följd att lunchen måste skjutas på framåt i tiden. Jag kunde inte heller äta den vid skrivbordet eftersom det var varm mat. Visst stank det olika maträtter från våningsplanet, men jag är vuxlig och följer de regler som finns: jag äter inte varm mat på avdelningen eftersom ventilationen inte är gjord för att hantera matlukt. Jag väntade så länge jag kunde innan jag gick nerför trappan. The Watchmaker hade jag med mig och det gick ganska bra att sitta och äta och läsa. Det var tur att städerskorna på jobbet är både trevliga och roliga, för jag fick hjälp av den ena i beredningsköket (ja, fan det kallas så!) och den andra tog hand om min disk när jag var klar eftersom jag inte fattade var jag skulle göra av den. Det verkade som om de båda fattade att jag är helt bortkommen i ett kök.
Tack för gott samarbete – och glada skratt!
Efter lunchen satte jag igång med nästa artikel, skrev lite, formulerade frågor och skickade iväg via mejl. Det får bli en sån artikel som är ganska kort, men mest informativ. Vidare gick det ut ett mejl om kommande förändringar. Det snackas mycket, folk är oroliga. Jag ser en stor förlust och har viss självinsikt. Tuffa tider. Och det är väl så att för en del öppnas nya dörrar, medan grindarna stängs för andra.

Dörrar öppnas, grindar stängs.
∼ ♦ ∼
Kvällsgrejor

Kvällens handling. Äpplena som tittar fram bakom köpte jag inte. Det är de fina äpplena jag fick av Anna från Slottsträdgården.
På torsdagar går jag alltid (om jag kan!) till Korgtassen för att köpa en bit smörgåstårta till fredagen. Ibland händer det att jag köper nån mat till torsdagskvällen också. Idag handlade jag en bra bit smörgåstårta, en cheddarost, Pro Viva och tranbärsdryck, för se mat hade jag ju redan: fisksoppa.
Även om jag hade ätit fisk och ris till lunch var jag sugen på soppan och det var sista dan för den idag. När det är fisk är jag lite noga med bäst före-datum. Jag var egentligen inte hungrig, men sugen, som sagt, för soppan är god och jag var frusen efter en dag i kalla kontorslandskapet.
Soppan var bara att värma i micron och till den rostade jag bröd och drack ett glas vitt italienskt. Och så försökte jag läsa den där boken jag kämpar med.

Fisksoppa med ett glas vitt till.
I kväll känner jag mig betydligt piggare än igår, vilket kan bero på bättre sömn och färre möten på jobbet. Igår gick jag åter igen över 11 000 steg, nästan 11 200. Än så länge har jag inte gått färdigt idag, men jag tror att det blir fler steg. Knäet gjorde mest ont på förmiddagen idag. Tröttheten beror säkert på mötena, säger vi. I vart fall händer inte mycket i afton. Jag sitter väl i fåtöljen och läser. En ny säsong av Förrädarna kör igång i kväll, men jag sparar avsnittet till i morron.
Och övningarna har jag gjort.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
ICA hade en kul ”enkät” på Instagram igår. Jag besvarade frågorna och fick veta vilken ICA-typ jag är: Vardagsnjutaren. Stämmer väldigt väl med verkligheten…

Jag är verkligen en vardagsnjutare.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Detta med att fira namnsdag-det har varit superviktigt i vår familj! Jag är ju, precis som du, ”ensambarn”. Kan det vara därför föräldrarna var noga med firandet? Allt ljus på oss liksom 😃 Vi firade i o f s även mammas och pappas dagar också, men presenter fick endast jag. Minns ett år när jag fick en KANOT 😂 När tvillingsönerna föddes blev namnsdagsrna väldigt speciella. Då fick de egna dagar att bli firade på. Presenter kanske de inte alltid fick,men de fick bestämma maträtt dessa dagar. Idag är de vuxna, men grattade blir de alltid! Grattis Marita på din namnsdag 🌸
GillaGilla
Kanske kan det vara så. Även mina föräldrar var ensambarn och jag tror nog att namnsdagar firades i deras föräldrar. Fast det var jääädrigt orättvist när jag var barn. Mamma hade då bara en namnsdag (Svea; ja jag veeet, hon gillade inte namnet, men det hette min goa mormor). Ävem jag (Ulrika, ett gammalt släktnamn) hade bara en namnsdag, men pappa hade tre: Carl, Erik och Adolf. (Adolf är också ett gammalt släktnamn). På senare år fick mamma Maritadagen och jag fick Jeannettedagen. Mitt tredje förnamn (avslöjas inte!) har ingen namnsdag och lär aldrig få det heller.
Men du… Blev du namnsdagsfirad på julafton också???
En kanot fick jag aldrig, inte ens när jag fyllde år, men jag var nog rätt bortskämd, ja.
Kul att du förde det vidare till dina tvillingkillar. Det var ju jättebra att de fick var sin dag på det viset.
Mamma hälsar och tackar! 😛
GillaGilla