OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, det rör sig…

Björken utanför i oktoberskrud.
I vart fall vill jag tro att det rör sig i rätt riktning, det vill säga framåt. Idag vaknade jag med lite mindre ont i benet. Eller… smärtan har liksom flyttat sig och är nu mer utspridd, men jag har mindre ont. Jag kan tänka mig att det är musklerna som protesterar mest just nu. Det gör mig tveksam till att peta i mig den där narkotikaklassade medicinen i onödan, den man så lätt kan bli beroende av. Jag tvekar verkligen. Ringa vårdcentralen och fråga igen gör jag inte. Så snart jag mår bättre ska jag försöka lista mig nån annanstans där personalen inte lägger på luren när patienten ställer för många frågor och är lite besvärlig och gråter av smärta.
Det var en kall morgon såg jag när jag tog morgonmedicinen, men hösten är ju så vacker med alla färger. Och jag missar allt. Eller jag kan titta på den genom mina fönster när jag är uppe och stapplar var tredje timme, ungefär.
∼ ♦ ∼
Kompisprat, bokbyte och jobbfix
Idag på förmiddagen har jag telefonerat med min kompis i söder. Att få känna sig normal en stund är skönt. Jag åt fil med banan, blåbär och jordgubbar vid elvatiden. Var lite yrslig, så jag ville försöka äta nåt innan jag tog en dusch. Man känner sig mycket piggare när man får tvätta sig.

Fil med bär och Hopptisarna och Ängladåd till sällskap.
Jag läste även i morse i sängen en stund, men jag läste ut Ängladåd först efter dusch och frukost, vid lunchtid. Tvingade mig lite att sitta uppe efter duschen. Jag skrev ett kort inlägg om boken medan jag väntade på ett samtal från jobbet. Nästa bok jag ska läsa är också ny och ingår också i en favoritserie, men dansk. Rymlingen är den sjätte delen i Martin Juncker-serien.

Fågelboet i björken kan jag betrakta vid mina inomhuspromenader.
Ja, jobbet står ju inte stilla för att jag gör det. Men jag orkade fixa ett par saker så att inget faller mellan stolarna. Och nej då. Jag jobbar inte, det orkar jag inte, men jag svarade kort på ett par mejl och laddade upp en fil ifall jag blir borta länge.
Jag känner i alla fall att jag kan stödja lite mer på högerbenet, jag kan böja det lite till idag jämfört med igår och det värker inte lika envist hela tiden. Ett par steg ytterligare framåt, men promenad utomhus känns långt borta. Men vid mina inomhuspromenader kan jag till exempel se solen, björkens skiftning från grönt till gult och det lilla fågelboet i trädet. Det verkar som om hyresgästerna har flyttat.
∼ ♦ ∼
Mycket trött, mår lite illa
En stor del av eftermiddagen tillbringade jag i sängen. Jag är mycket trött och medtagen och har mått illa hela dan. Men det ger ändå lite hopp eftersom benet har känts bättre idag. Jag har också kommit på att havrekex är bra mot illamående.
I vart fall kunde jag äta den micrade enportionsrätten kycklinglasagne från Dafgårds. Jag åt långsamt och det funkade.

Dafgårds kycklinglasagne är god. Hopptisarna instämmer. Jag läste ett par kapitel i Rymlingen till maten.
Långsamt ska jag också fördriva kvällen. Jag ska försöka orka läsa lite till innan jag slocknar.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Månntro jag kan lyckas införskaffa en bit smörgåstårta under morgondagen till fredagsmiddag? Går det inte är det helt OK, för jag har annan mat att ta till i frysen.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









