OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Måndagsmorgon och jag vaknade en kvart före larmet. Jag var varm trots att jag sovit med öppet fönster. Det får mig att undra om det handlar om en biverkning av att jag har slutat med en medicin, rentav. Eller jag vet inte. Lite nojig är jag allt. Nåt brev från kardiologen hittade inte ner i min postbox vare sig förra veckan eller idag heller, men brevet innehöll ju bara rena instruktioner, information och en lögn (ingen har kollat mitt hjärta så hur kardiologen kan veta att det är bra, vete tusan). Kanske att där möjligen finns ett telefonnummer. I såna fall ska jag faktiskt försöka störa hjärtmottagningen med ett samtal. Idag kom i stället ett meddelande från min husläkare på 1177. Han tackade för berömmet jag hade gett honom. Han är sååå värd det, särskilt en måndag!

Duschen ballade ur i morse också, så inte bara hela jag (hade inte tänkt tvätta håret…) utan halva badrummet blev blött. Men till sist satt jag vid köksbordet och åt fil med Hopptisarna och Profetens vinter. Ja det är vinter i boken, fast det funkade inte nämnvärt avkylande.

Måndagsfrukost med Hopptisarna och Profeten.

∼ ♦ ∼

Soligt och livat

Augustimorgonsolen tittar fram mellan husen.

Det var en solig morgon trots att regn hade utlovats lite då och då. En del kom det väl under helgen som skurar, men allt torkar med en gång. Tolv grader var det när jag gick hemifrån, så tröja fick det bli även om solbrillorna också åkte på.

På jobbet var det väldigt livat idag. Det så kallade pausrummet, det vi vanligt folk kallar lunchrummet, byggs om. Hantverkarna hade fest med sina elektriska maskiner, mest på förmiddagen. Arbetet ska fortsätta hela veckan och nästa vecka. Kanske borde jag jobba mer hemifrån, man blir smått galen på och av ljudet. Samtidigt börjar vissa möten köra igång den här veckan och jag behöver vara på jobbet. Lite hjälpte det dock att goa L hade lämnat fredagsgodis på mitt skrivbord. Det är sånt som gör det värt att gå till jobbet en måndagsmorgon, hantverkare till trots.

Fredagsgodis från goa L på måndagen gjorde det så värt att gå till jobbet.

∼ ♦ ∼

Texter till förbannelse

Skriva, skriva, fast på datorn, förstås.

Under dagen fick jag två texter från översättaren. Den ena artikeln publicerade jag genast på båda språken och både internt och externt. Den andra ska publiceras på onsdag, men jag förberedde den så att den är klar att publicera. Eftersom båda artiklarna handlar om priser och pristagare bestämde Stora A och jag att vi skulle glesa ut dem lite. Och så kan han publicera en artikel i morgon. Båda artiklarna ska puffas på startsidorna – både internt och externt. Det gäller att hålla tungan i rätt mun, så att säga, för naturligtvis görs det olika. Internt gör vi på ett smidigare och mer logiskt sätt, tycker jag. Det kommer jobb och texter till förbannelse och det är bara att jobba på.

När det var lunchdags var jag vrålhungrig. Tur att mackan, ägget och litteraturen kunde kompletteras med godiset från L. Jag blev lika mätt som jag var hungrig innan.

Skrivbordslunch med Profeten och dessert idag.

På eftermiddagen blev det en tidig sorti med U-bilen, så jag startade datorn hemma för att jobba en timme till. Det var sååå värt att få skjuts hem den här måndagen.

∼ ♦ ∼

Mer måndag

Under dan fick jag signal om att det är ett paket med recensionsexemplar på väg i morgon liksom ytterligare ett paket som ska hämtas i en sån där jävla Instabox. Det förra levereras hem, tack och lov, för det lär vara tyngst. Jag har betalat en räkning och bokat tid för utvändig tvätt hos Centralrekonden av bilen i september. Bilen ska besiktigas senare i månaden. Jag tycker att den ska vara ren och fin vid besiktningen så besiktningspersonen slipper få grus och skit i ögona. Det är så perfekt att lämna och hämta bilen på just Centralrekonden eftersom jag har gångavstånd dit. Utöver det handtvättar de bilen och de är väldigt noggranna. Jag har alltid varit nöjd när jag har kört därifrån.

Så här ren och fin blev bilen i mars efter att ha varit hos Centralrekonden.

Eftersom jag fick åka bil hem från jobbet hade jag ork att beta av strykhögen innan jag fixade käk. Men högen var inte så stor – fem tischor och en löpare – och jag klarade av den på en kvart.

En struken löpare och fem strukna tischor.

Lustigt nog var jag hungrig även i kväll. Det fick bli matlagning igen. Och kalkonkorv igen, fast i kväll med bröd, räksallad och bostongurka. Alldeles utmärkt måndagsmat. Värt, liksom.

Kalkonkorv med Hopptisarna och Profeten.

I kväll läser jag nog. Jag tycker att jag har kommit in snabbt i Profeten-boken. Jag vill veta… varför bomben smällde av. Motivet, alltså.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn ska det bli paketöppning här. Spännande!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.