OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Jo tackar som frågar (ingen), det gick bra – att sova natten mellan lååång semester och första arbetsdagen. Jag var lite rädd att väckningsalarmet inte skulle gå på i tid, men det gjorde det. Upp kom jag när jag skulle, jag kunde äta frukostfil med bär och magen skötte sig. Eller… den skötte sig inte, vilket gjorde att jag väntade hela dan på att den skulle göra det. Jobbigt när en måste vara på jobbet. Men det gick bra. Förklaringen kom senare…

Det gick bra att äta frukost tidigt. Hopptisarna var lite trötta, men jag orkade läsa.

Hålet med den förhoppningsvis lagade vattenledningen på S:t Persgatan.

Även att gå till jobbet gick bra. Jag var orolig för foten och knölen. Foten ”höll” och knölen var OK. Men jag kontaktade vårdcentralen på 1177. Skrev in problem, symtom, egenvård och hoppades bli kontaktad för en tid antingen hos läkare eller sjukgymnast både för foten och för handen. Det blev jag. Jag fick en läkartid hos ytterligare en för mig ny doktor – om två veckor. Sjukvården i Uppsala, 2026. Som ett hål.

På väg till jobbet passerade jag det stora hålet på S:t Persgatan där vattenläckan var. Hål på vattenledningar går uppenbarligen snabbare att laga än människor. Ena trottoaren var lite avstängd. Svårt att fånga på bild hur djupt hålet var. I vart fall ser det ut som om ledningen har blivit lagad. Förhoppningsvis… Promenaden upp till jobbet var skön. Luften och temperaturen, runt 18 grader, är behagliga vid sju, halv åtta på morgonen. Och bäst av allt: jag kom fram innan regnet föll.

∼ ♦ ∼

Mjukstart ny trend, men jag rev av plåstret

Konstnären har levererat mina inköpta akvareller.

När jag kom till jobbet var det rätt tomt. Sen trillade det in folk. Många verkar börja senare i veckan, runt torsdag. Det är en ny trend, mjukstart. Jag begriper mig inte på den. Jag vill vara långledig, ladda upp för jobb, jobba, varva ner för helgledigt, ladda upp. Det är bara att riva av plåstret. En del som är i tjänst distansjobbar också. Jag tänker nog kanske göra det mot slutet av veckan.

Idag blev det ändå nån sorts mjukstart för mig. Trots att jag hade jobbat lite på semestern fanns det uppdateringar som krävde tid och omstart. Mejlen var fint rensad och sorterad och därmed inget bekymmer alls. Likaså kunde jag logga in överallt där jag behövde. Och bara ett enda möte, via Zoom, hade jag idag. Senare i veckan publicerar jag min första artikel. På förmiddagen levererade konstnären mina inköpta akvareller. Det ska bli spännande att hänga dem.

Därför unnade jag mig varm lunch idag, tyvärr nere i restaurangen i huset där det är så konstig mat. Men det var nog bra att äta lagad mat när kvällsmaten skulle bestå av rabarberkräm med mjölk och mackor. Det jag åt idag skulle vara kycklinggryta med svamp och morötter. Svamp och morötter fanns det gott om, kycklingen var mindre prominent i grytan. Jag fick med mig arbetskamrat Å (tvingade med mig) och vi var ganska överens om maten.

Kycklinggryta utan så myclet kyckling.

Under eftermiddagen kollade jag upp vad jag har på gång för övrigt i artikelväg och fixade med lite diverse. Bland annat fick jag ett ärende som jag inte skulle ha, men inte 17 kom jag ihåg hur man skulle skicka tillbaka det till fördelaren. Jag får ta det i morgon. Sen var det plötsligt dags för mig att gå hem – med mina nyinköpta akvareller.

∼ ♦ ∼

Jag glömde…

Ska jag verkligen..?

Det gick bra att gå hem också. Jag har mått så bra idag, varit pigg och glad, fått en del gjort och inte har magen krånglat alls. Men när jag kom hem insåg jag varför. Kolla in frukostbilden, kära dagbok. Nånting fattas på den. Just det. Morgonmedicinerna. De fyra tabletterna jag ska ta till frukosten… glömde jag att ta. Så i stället för att ta dem klockan sju i morse tog jag dem strax efter 16.30. Det innebär att jag inte kunde ta kvällsmedicinen klockan 19. Så om jag får en stroke i natt eller hjärtat börjar bete sig eller kort sagt: jag råkar dö i natt… Här är orsaken. Samtidigt blir jag bra fundersam – jag har ju mått så bra idag. Ska jag verkligen peta i mig alla dessa piller???

Detta stressade mig en aning ganska mycket, så när jag hade slängt i mig medicinerna började jag ta reda på gårdagens tvätt, vika den och lägga en del i lådor, annat i en ny strykhög.

∼ ♦ ∼

Akvarellerna!

Sen packade jag upp akvarellerna. De är sååå fina och jag är sååå nöjd. Nu återstår bara att hänga dem. Och jag vet inte riktigt var. Eller… Jag vill ha dem i sovrummet, för där passar de in med sina milda färger. Men var tål att tänka på. Och ärligt talat är jag inte jättesugen på att klättra på en trappstege igen, med tanke på fallet. Fast det kanske jag blir tvungen till…

De två nyinköpta akvarellerna vilar på gästsängen tills vidare.

Konstnären heter Joachim Ekström och är en av enhetscheferna på min avdelning. Han är för tillfället utlånad till en annan avdelning inom universitetsförvaltningen. Vi har inte jobbat ihop på ett tag. Du kan se en del av Jocces verk på hans Instagramkonto. Idag avslöjade han också att han ska ställa ut i Gottsunda i höst och på Galleri Upsala igen nästa år. Fast nu måste han måla mer, för han fick många verk sålda i förra veckan.

∼ ♦ ∼

Kräma lite

Eftersom jag inte skulle ta nån kvällsmedicin (kan inte ta medicinen för tätt) och dessutom hade ätit varm lunch idag behövde jag inte äta nåt i kväll. Men givetvis var jag sugen på krämen jag kokade igår. Därför slevade jag upp en skål och hällde på mjölk samt bredde ett par tunna mackor till.

Rabarberkrämen var suveränt god, men nån medicin till blev det inte.

Nu ska jag fundera vidare på akvarellerna och var/hur de ska hängas. Kanske läser jag en stund också eftersom jag var social på lunchen (brukar annars läsa när jag äter skrivbordslunch på jobbet). Jag fick förresten en signal om att mina Bokusnätshoppade böcker ska anlända till en Instabox i morgon kväll. Fakturan kom också och den har jag lagt in för betalning.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Den lila Saint Paulian blommar med en spröd liten sak. Men det finns ett par knoppar till som jag hoppas tar sig. 

Den blommar! Och det finns ett par knoppar också.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.