OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, gamla tanter ska inte upp på trappstegar och klättra…
Det borde jag ha fattat nu. Alltså att jag är gammal tant och som sådan borde vara lite erfaren och så… Men vi tar dan från början…
Jag var lite trött och däven när jag vaknade i morse, för det var ju en intensiv dag igår. Bara att vara i Stockholm kan vara utmattande i sig, särskilt i semestertider. Massor av turister… Egentligen var jag kanske en av dem också, men jag ser mig väl inte riktigt som det utan som en Uppsalabo som besökte en utställning. Och den här Uppsalabon skulle putsa fönster idag.
Så mycket läst blev det inte igår, men semestern är lång och jag gillar att läsa. Inte behöver jag läsa snabbt, även om jag gör det rent generellt när jag läser. I morse när jag började läsa Synnerliga skäl var jag knappt halvvägs. Efter ett par timmars läsning och två senapsmuggar kaffe på sängen hade jag givetvis passerat mitten.
∼ ♦ ∼
Kraschlandning ganska genast, men putsat och klart på skuggsidan

Fönstret i sovrummet är putsat och rena gardiner upphängda.
Jag började i sovrummet. Klättrade på mammas trappstege för att plocka ner skitiga gardiner. Kraschlandade, bakåt… Det kunde ha tagit slut där. Jag kunde ha slagit mig fördärvad helt. Och helt oskadd är jag definitivt inte. Vänster tumme har svullnat upp och gått från rödfärgad till lila. Den gör jävligt ont, på ren svenska. Jag tog en kylklamp och höll emot ett tag. Men så kunde jag ju inte sitta, jag skulle ju putsa fönster. Ur garderoben i sovrummet tog jag ett handledsstöd på vänster hand och handled. Det har jag kört med sen i morse och bara tagit av mig det korta stunder och när jag duschade. Jag tror inte att nåt är brutet, men nåt, till exempel tummen, är säkert stukad. Vi får se hur läget är i morrn om jag behöver söka vård eller inte. Fönsterputsningen fortsatte jag.
Medan jag putsade fönster tvättade jag gardiner. Jag ville gärna sätta upp mörkläggningsgardinerna igen i sovrummet och gästrummet. Som tur är torkar de snabbt, även gardinerna i arbetsrummet. Jobbigast var att flytta på möbler och att trilskas med gardiner på stänger. Men du kan lita på, kära dagbok, att jag var försiktig efter fallet. Jag blev ganska omskakad.
∼ ♦ ∼
Raster och mat
Tre pauser tog jag: frukostrast, dusch och soffvila med ond hand. Sen var det dags att gå till Korgtassen för att köpa en bit smörgåstårta till i morrn och lite annat som behövdes. Nån middag till i kväll kom inte med hem, utan jag tänkte försöka hitta nåt i kyl eller frys. Hur det skulle bli med fönsterputsning av fönstren på baksidan, solsidan, var jag osäker på. Handen gjorde ganska jävla ont på eftermiddagen och blåmärket har mörknat. Kanske inte är jättebra att jag håller på för mycket…
∼ ♦ ∼
Solsidan putsad
Men jodå. Inte fan kunde jag låta bli att putsa fönstren på solsidan också. Jag strök gardiner och jag tvättade. Köksfönstrets och balkongfönstrets utsida putsade jag på balkongen. Vardagsrumsfönstret putsade jag som vanligt för där utanför har jag ingen balkong. Och alla jäkla knoppar är påskruvade. Bara det var skitjobbigt. Rena gardiner överallt. Det doftar härligt rent här!
∼ ♦ ∼
Hand och fiskmiddag
Handen, alltså tummen mest, gjorde förstås asont, men jag kan röra på den även om det förstås gör ont att böja den. Den är ”bara” jävligt svullen och missfärgad. Handledsstödet är fortfarande på mesta tiden. Om den inte blir mycket sämre, tummen, ska jag vänta några dar och kolla om svullnaden går ner. Annars får jag tyvärr söka vård, vilket jag helst av allt vill undvika.
Nån middag var jag inte sugen på trots att jag faktiskt jobbat ganska hårt idag här hemma. Men jag är väl smärtpåverkad. Därför blev det enklast möjliga middag, en frusen fiskgratäng från ICA som jag micrade och piffade till med tomater. Till den åt jag knäcke och drack mjölk.

Fiskgratäng fick det bli till middag.
I kväll ska jag sitta med handen högt och hoppas att svullnaden går ner. Kanse ser jag nåt på TV om jag kan koncentrera mig.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
I morrn ska jag inte klättra, inte putsa, inte göra nåt farligt.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Aj, aj! Under ett sådant fall hinner man tänk. Ta hand om dig!
GillaGilla
Ja det var några sekunder där jag hann tänka en del. Jag kunde faktiskt ha slagit mig ännu mer fördärvad.
GillaGilla