OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, kallare gråare måndagsmorgon…

Men vad gör det så länge det inte är minusgrader eller nederbörd? Benet gjorde tack och lov mindre ont i morse, ryggen likaså och foten. Sen gav sig ben och fot tillkänna när jag väl kommit till jobbet. Det är väl som det ska vara, jag använde dem ju. För säkerhets skull tog jag med Linnexsticket i ryggsäcken. Paraflextabletter kan jag inte ta när jag jobbar.

Först satt jag i alla fall nyduschad vid frukostbordet och svor tyst över alla jordgubbar som hade ruttnat över helgen och som jag fick slänga. Tre var OK och de fick toppa filen. Boken Lämna inget spår är så jättespännande nu (jag är halvvägs) att jag hade god lust att stanna hemma och läsa. Men det gick ju inte.

Måndagsfrukost med oruttna jordgubbar, trägubbar och spännande bok.

Vågor på floden i morse.

Inget promenadsällskap fick jag idag och det var OK. Jag var rädd att jag skulle gå för långsamt, men tyckte nog ändå att jag fick upp farten, stundtals nästan fem kilometer i timmen. Totalt gick jag 2,5 kilometer och tog 3 300 steg. Ungefär… Jag stannade bara en gång och det var på Nybron för att fota floden som var väldigt vågig i morse. Inte heller dog jag i Carolinbacken, den som min stegmätarapp säger motsvarar tre trappor uppför.

På skrivbordet på jobbet låg två godisbitar från bästa L:s fredagsutdelning. Det är sånt som gör att en blir lite glad att gå till jobbet. Annars var väl dan inte så glädjande i sig. Morronen innebar tre möten, nästan alla på raken och varav det sista av de tre ett medarbetarsamtal. Det hade jag inte förberett mig för alls, för all värk i helgen när jag tänkte göra det, tog hela min energi. Nu verkar (!) jag ha sovit bort det mesta ontet i alla fall. Men sova bort förberedelser inför medarbetarsamtal var förstås mindre bra…

Fredagsgodis på måndagsskrivbordet.

Nu tyckte jag ändå att samtalet gick bra. Vi får se var det hela landar. Jag kände mig värd godisarna, men först åt jag min macka och mitt ägg. Till lunch, alltså. Bananen på bilden åt jag dock inte upp.

Skrivbordsslunch med Lämna inget spår och godis till dessert.

∼ ♦ ∼

Hemmavid

Den här dagen ville sig inte riktigt. Eller det var som om det gråa hängde kvar och våren ställde sig på paus. Ungefär som på bilden nedan ville den inte riktigt… lyfta.

Dan ville inte riktigt lyfta.

Struket och klart!

Jag var trött, men noterade att jag inte var den enda i det öppna kontorslandskapet på jobbet som gäspade. Sen fortsatte jag gäspa här hemma. Jag blev mycket glad och tacksam för att få lift hem i U-bilen. Då kom jag hem lite tidigare och sparade på onda kroppsdelar som ben och fot. Men i och med att jag sparade på gångkrafterna hem bestämde jag mig för att ta itu med styrkhögen. Den tog jag i omgångar under seneftermiddagen. Jag strök åtta tischor, två par jeans, en duk, en handduk och två tygservetter. Det borde vara värt en kaka till kaffet, eller hur?

Givetvis tog jag rast för att äta kvällsmat. I kväll lagade jag mat, det vill säga grillade tre kycklingkorvar som jag serverade med bröd, bostongurka och räksallad.

Måndagsmiddag med levande ljus. Kycklingkorv låg i bröden, Hopptisarna stod på bordet och boken är fortfarande skitbra.

Jag tog också korta raster medan jag strök för att föra en viss dialog när en vän hörde av sig per sms. När jag kommer hem från jobbet är jag vanligtvis inte alls social, inte förrän jag har ätit och tagit kvällsmedicinen, nånstans mellan 19 och 19.30. Men jag blev ju glad att nån hörde av sig, det händer inte så ofta. Hela helgen var det tyst, till exempel. Nu ska jag i alla fall alldeles strax sjunka ner i fåtöljen med kvällskaffet (med nån sorts kaka) och boken, förstås.

∼ ♦ ∼

Sprit, biltvätt och en storpocket

Min påsksprit har anlänt till Systembolaget, men den tänkte jag hämta i morrn när jag går förbi. Vidare har jag bokat biltvätt till nu på fredag. Det ska bli skönt att få bilen vårrengjord. På Centralrekonden handtvättar de bilen och den blir så fin, så fin.

Ett brunt paket från Modernista hittade i alla fall hela vägen ner i min postbox. Det var ett recensionsexemplar i storpocket (alldeles nyutkommen utgåva!) av Peter Mays bok Den mörka porten. Tack för boken! 

Ett lätt, brunt paket från Modernista hittade ner i postboxen.

I paketet låg en storpocketutgåva av Peter Mays Den mörka porten.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn kommer min recension av Bittert, amore. Boken är mintgrön och passar därför inte helt in i nedanstående hög. Men väl värd att nämnas!

Måndagshögen den här veckan är grön enligt @my.loved.books på Instagram. Så här ser min gröna bokhög ut. Givetvis har jag läst alla böckerna i högen, en del dock för länge sen. Men vilka böcker har DU läst? Berätta gärna i en kommentar till det här inlägget!

• Blocket av Karin Wahlberg
• Gurun i Pomonadalen av Mikael Bergstrand
• Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan
• Dvalan av Camilla Grebe
• Störst av allt av Malin Persson Giolito

Min gröna måndagshög.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.