OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, det blev svart…

Min TV när den var ny. Igår blev den svart.

Jaha. Igår tog det slut. TV:n blev svart och knappt några av mina 18 kanaler funkar. Nu har jag SvT 1 och 2, TV4 (ett tag till) och så ett par kanaler som är SvT:s som jag aldrig tittar på. Kanalerna jag har haft har varit analoga och jag tackar för den här tiden och att det var gratis. Som tur är tittar jag inte så mycket på TV, det blir mest på Play och de kanalerna finns ju kvar att se på. (Igår såg jag till exempel andra delen av en dokumentär som berör mig mycket illa.) Jag tror att det räcker för mig. Jag är ingen TV-tittare av stort format och jag hade nästan inte tänkt köpa nån TV när jag flyttade i maj 2024. Men det klart att det är ett sällskap. Ibland har jag haft TV:n på bara för att höra ljud. Det har blivit väldigt tyst här hemma. Jag saknar fortfarande köksklockans tickande också. Annars tycker jag mycket om tystnaden (fråga mina arbetskamrater). Man vänjer sig vid den för den hänger ihop med ensamheten. Samtidigt… nu när jag ska vara konvalescent plus långledig hade TV:n varit ett OK sällskap. Tur att en trave böcker landade igår.

Uppdatering!

Plötsligt händer det och jag har lite tur. Alla de 18 kanalerna fungerar igen när jag körde igång TV:n. Hurra!

∼ ♦ ∼

Klappar och omtanke

I morse var jag trött, men kom givetvis ändå upp. Jag hade svårt att sova i natt. Jag tyckte att hjärtat levde rövare i bröstkorgen, men gissade på att det var oro. Det trodde Anna också. Vi hade sms-kontakt sent igår, för jag ville kolla när jag kan åka över med några julklappar. Det blir på lördag. Sen skrev Anna att hon gärna kommer och tittar till mig efter Ingreppet och före jul med klappar till mig. Klappar. Notera plural. Jag som inte trodde att jag skulle ha ett enda paket att öppna på julafton. Och omtanken i orden

”titta till

värmer. Det är mer än de så kallade vännerna har skrivit eller uttryckt. Mitt ex och mina arbetskamrater har visat sidor som är otroligt fina, medan vännerna lyst med såväl frånvaro som tystnad. Det har sårat mig enormt. Min oro och ångest har jag fått/får jag hantera mestadels själv (om jag inte har betalat för hjälp). Ibland går det bra, ibland är det riktigt tufft.

Fortsatt mörkt och blött

Vid frukosten var det även idag mörkt och tyst, men då tände jag levande ljus och så läste jag Yellowface. Boken, som är gul på utsidan, är dock ganska mörk inuti, så att säga. Det var inte många sidor kvar i morse och redan igår kväll valde jag ut vilken bok jag ska läsa härnäst.

Yellowface är en ganska mörk bok, trots sitt gula omslag.

Här var det rött och blött…

Promenaden upp till jobbet var även den mörk, som igår, men blötare. Enligt väderappen skulle det vara snöblandat regn, men när jag tittade ut såg jag inget. Det duggade bara, till att börja med. Sen tog regnet fart… Men jag drog upp luvan på anoraken.

Efter ett tag fick jag sällskap av grannen ovanpå. Han tyckte att han hade valt en bra dag för en promenad till jobbet – NOT! Nåja, jag tyckte att det var trevligt att gå och småprata för det fick mig att visserligen flåsa, men gå lite snabbare, och så glömde jag oron en stund.

∼ ♦ ∼

Arbetsdag med Pudding och möten

Min arbetsdag omfattade två möten på förmiddagen. Jag har en kom ihåg-lista som jag försöker följa, för från och med i morrn ska jag inte vara på jobbet. Hela torsdagen och halva fredagen jobbar jag hemifrån. Sen skrivs jag in vid Sjukstugan i Backen.

Även idag var Puddingen a k a Baldur och Husse på plats. Jag hade laddat med godis, det sista i påsen, och gick ner några svängar under dagen, bland annat när jag köpte lunchmacka, mellan möten och jobb.

Godis-tanten i blickfånget.

Husses pojke.

Min lunch blev ganska lik den igår. Det var skönt att sitta en stund vid skrivbordet och läsa och värma sig med varm choklad. Sen gick jag förstås ner till Baldur med ett par godisar och satt och gosade en stund.

Skrivbordslunchen var en repris på gårdagens.

På eftermiddagen påbörjade jag transkriberingen av en podd. Eller jag gick mest igenom texten för att hitta eventuell terminologi som behöver kollas samt korrigera uppenbara tokigheter. Sen packade jag ihop och sa hej då till Stora A och En annan A. Det kändes… tufft. Men jag tackade dem för allt stöd de har gett mig – och ger mig. En annan A ska till exempel skjutsa mig till sjukhuset på måndag morgon och Stora A sa igen idag att jag får höra av mig om jag behöver hjälp med nåt.

Innan jag gick för dan, vilket jag gjorde lite tidigare, gick jag ner till Baldur och gav honom de sista vildsvinsgodisbitarna jag hade och fick lite gos. Den lille killen verkade helt slut av ytterligare en dag på jobbet. Vad jag förstår ska han och Husse jobba heldagar hela veckan. Här är ytterligare några bilder från idag:

Leendet!

När Husse kommer blir det dans.

De här två!

∼ ♦ ∼

Klippt och soppigt

Jag gick ner för backen och hoppade in till Igor där jag hade tid för klippning. Mitt hår har blivit så tunt, jag tappar massor av strån troligen på grund av en eller flera mediciner som jag hoppas slippa efter Ingreppet. Men Igor gör underverk och det ser ut som om jag har tjockare och finare hår efter klippningen. Och som den optimist jag är (nåja…) bokade jag en ny tid för klippning i januari.

Guldlockarna har fallit…

Snyggt och propert – ett tag, i alla fall.

Det stod inte på förrän det var middagsdags och det blev förstås resten av tomatsoppan från igår men med nybredda mackor.

Soppig middag i kväll igen.

Boken läste jag dessutom äntligen ut, så det blev bokbyte. Och jag hade ju redan bestämt vilken bok jag ska läsa nu. Bytet gick från en gul bok om en manusstöld och drev i sociala medier till en grön bok om självupptagenhet, men också om en kärlek som övervinner döden.

Bokbyte från en gul bok till en grön bok.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dagarna går och jag blir mer och mer orolig. Bara så du vet, kära dagbok.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.