OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om en spänningsroman.
Sommaren 2025 drev jag runt de dagar som inte var stekheta bland böcker på second hand-ställen och hos bokhandlare. På Uppsala bokhandel finns ofta böcker till bra priser. Där fyndade jag i augusti en inbunden utgåva av spänningsromanen Lita inte på någon av T.M. Logan, en ny brittisk författarbekantskap.
Ellen och Kathryn, två främlingar, varav den senare med ett spädbarn, möts på ett pendeltåg på väg till London. Ellen är ensamstående och barnlös och har just fått reda på att hennes ex-man ska bli pappa med sin nya kärlek. Deprimerande… Men Ellen vill hjälpa Kathryn trots att hon har svårt för barn och tar bebisen för att mamman ska kunna ringa ett samtal. Tiden går. När tåget stannar ser Ellen Kathryn skynda iväg på perrongen. Hon formar läpparna till ett ”sorry!”. I barnets kvarlämnade ryggsäck hittar Ellen bland annat en lapp där hon ombeds ta hand om och skydda Mia, det lilla barnet. Men hon ska inte lita på nån, inte ens polisen.
Det här en spänningsroman i mastigaste laget omfångsmässigt, enligt min mening. Alltså 440 sidor är lite för långt, tycker jag. Men den känns inte för tung utan berättelsen går snabbt framåt. Fokus ligger på karaktärerna, personerna, och deras interagerande. Inte så mycket på det lilla barnet, tack och lov. Författaren, som är man, beskriver väldigt trovärdigt sina kvinnliga karaktärer. Imponerande!
Händelserna utspelar sig i London, men boken är inte gödslad med miljöbeskrivningar. Tvärtom är dessa ganska sparsamma. Lite synd, dårå, eftersom jag råkar gilla London.
Men det här är en spännande bok redan från början. Jag fattar ingenting. Hur kan en kvinna dumpa en bebis i en okänd kvinnas knä, liksom? Och hur kan denna okända kvinna bara finna sig i detta utan att söka upp ordningsmakten direkt?
Vartefter handlingen går framåt fortsätter spänningen. Ett kort relationstema ställer till det och det hade jag klarat mig utan – fast det hade inte boken. Jag gissar hur det ligger till och jag gissar rätt. MEN… jag tycker att den här boken är så välskriven, storyn håller och den kunde inte ha skrivits på nåt annat sätt.
Toffelomdömet blir därför det högsta.





∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Den här hade jag helt missat, och blir nu väldigt nyfiken!
GillaGilla
Fyndade den på Uppsala bokhandel på Sysslomansgatan, inbunden. Tror den kom ut 2024. Pocketutgåvan kom ut i år. Jag tyckte att den var lite annorlunda.
GillaGilla