OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Bröllopsfotot på mamma och pappa. Idag är deras bröllopsdag.

Av nån anledning minns jag varje år vad den 26 september är för dag. Och då var jag inte ens född när dagen blev ett minne! Det är mina föräldrars bröllopsdag. Hade de levt idag skulle de ha firat 66-årig bröllopsdag. De fick 47 år som gifta, 50 år ihop som ett par. Det är inte så dåligt det heller. Deras enda barn kan inte inte jämföra sig i detta sammanhang, med en skilsmässa många år bakåt i tiden (äktenskapet är sen länge preskriberat utom i vissa officiella register) och en långvarig förlovning som bröts nyårsdagen 2024.

Men skit i mig. Mina tankar går till mina föräldrar på deras dag. För hade de inte gift sig hade jag inte funnits. Bara det…

∼ ♦ ∼

Den här fredagen började nästan likadant som torsdagen. Morgonen var mörk och kall, men ljusnade och blev solig. Jag funderade över om det inte är dags att ta in växterna från balkongen snart och täcka över soffan där ute med presenningen… Men dagtid är det fortfarande varmt på balkongen, termometern visade över 35 grader igår på dan. Samtidigt… det var bara fem grader i morse…

Mitt köksfönster och utsikten genom det.

Enda skillnaden jämfört med igår morse var att inga gubbar krökte rygg och visade hud utanför mitt arbetsrumsfönster. Jag tror inte att ”kommungubbar” jobbar på fredagar.

Själv laddade jag med sedvanlig filfrukost ihop med Hopptisarna och Påfågelmannen. Jag orkade inte läsa så mycket igår, men efter frukosten är jag på sidan 70nånting. Det var lite av en överraskning att den här boken hittade hit. En bra överraskning, ska tilläggas. Jag har gillat Erik Axl Sunds tidigare böcker, de är… creepy… Ja jag får ju nöja mig med att läsa böcker här hemma, medan ”alla andra”, det vill säga nästan alla jag följer på Instagram, tycks befinna sig på Bokmässan i Göteborg. (Liiite less på dåliga vimmelbilder eller enahanda bilder på nån eller några ihop med en eller flera författare.) Ett mässbesök finns ändå fortfarande på min bucket list, men jag tror att jag aldrig nånsin kommer dit. Jobb eller ekonomi har tidigare stått i vägen. Nu är det hälsan och ensamheten.

Laddar för sista arbetsdan den här veckan med fil och spänning ihop med Hopptisarna.

Recensionen av den här skrev jag igår och tidsinställde för publicering tidigt i morse.

Nåja, än så länge har jag jobb, även om min arbetsgivare stramar åt. Jag är inte blåögd, jag ser vart det barkar hän. Tidigt i morse publicerades min recension av Krypskytten, men det är inget som har med mitt jobb att göra. Recensionen skrev jag färdigt igår och tidsinställde för publicering.

När det gäller jobbet har jag suttit och filat på ett par texter samt frågor inför tisdagens intervju. Vidare hade jag två möten på förmiddagen. Timmarna gick och det blev lunch snabbare än jag trott.

Det var soligt och fint väder hela dan, så även idag efter lunchen gick jag ut för att få ljus och luft – och givetvis för att handla helgens godsaker hos Butiken på hörnet.

Jag kan säga att det lät för jävligt från bygget vid järnvägsövergången. Det som hörs bort till mig är försumbart. Stackars dem som jobbar i Trillerbutiken, de har inte ens hörselkåpor. Teckenspråk är rätt bra att kunna i vissa lägen… Peka går också bra. Eller att vara stammis, för då vet personalen att jag vill köpa två orange Noisette.

Dagens piffiga (?) hemmalunch med Hopptisarna och Påfågelmannen.

Fredagsfoto från järnvägsövergången. Den orange maskinen till höger låter för jävligt.

De här två orange godingarna låter inte alls. Helgen är räddad!

∼ ♦ ∼

Dagens micropauser bestod av att dammsuga ett eller två rum i taget under dan. Skönt att ha det gjort så slipper jag göra det i helgen. Inte för att helgen är fulltecknad med roliga saker, direkt, men jag funderar på att ge mig ut och kolla efter nyckelskåp nu när jag har bestämt var jag ska sätta upp det.

Men ännu är det fredag. Efter avslutad arbetsdag och -vecka blev det en stunds läsning på soffan. Som vanligt serverade jag mig smörgåstårta och ett glas vitt vid 18-tiden. Och trots flera års ”träning” känns ensamheten svår just i kväll. (Man kan känna sig ensam trots att man lever med andra, har många vänner, stor familj etc.)

Fredagsmiddag utan mänskligt sällskap, men med tända ljus, klassisk musik, Hopptisarna och Påfågelmannen. Det är inte illa.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… hade de inte gift sig… Det blir nog minst ett glas rött också senare.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.