OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett amarone med några år på nacken.

Ett amaronevin med några år på nacken.

Klart som fan att man ska njuta av fina viner när man har dem! På nyårsafton 2024 grävde jag i vinskåpet, hittade och öppnade en flaska Masi Cosastera Amarone Classico 2011. Givetvis säljs inte den årgången på Systembolaget längre, så länken går till 2019 års vin.

Det här vinet är gjort på tre druvor: corvina, rondinella och molinara. Corvina är min favoritdruva. De andra druvorna är mest utfyllnadsdruvor. Jag ska inte uttrötta dig med nån utläggning om tillverkningsproceduren, men amaroneviner är fylliga, smakrika och alkoholstarka. Just det här vinets alkoholhalt ligger på hela 15 procent. Sockerhalten är också hög, ett gram per 100 milliliter.

Vinet finns att köpa i olika storlekar. En vanlig 75-centilitersflaska kostar 349 kronor. Den som vill ha hälften kan köpa det och den som vill ha en magnumflaska kan få göra det.

Systembolaget rekommenderar vinet till lagrade hårdostar eller till rätter av nöt- eller viltkött. Jag avnjöt ett glas bara så där, men drack det även till pizza och lagrade hårdostar (i alla fall ett rätt där!). Bäst var vinet till ostarna, förstås.

Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinets smak och doft:

”Nyanserad, kryddig, något utvecklad doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, russin, mörk choklad, sandelträ, nougat och tobak. […] Nyanserad, kryddig, något utvecklad smak med fatkaraktär och liten sötma, inslag av mörka körsbär, russin, kakao, sandelträ, salvia, nougat och tobak.

Jag kan ärligt säga att vinet doftade härligt av mörka bär och mörk choklad samt något träigt, kanske sandelträ. Smaken var kryddig, hade en aning sötma, men smakade mycket tung choklad och även lite tobak. Eftersmaken var lång.

Det här var ett riktigt höjdarvin, men det höll på att gå illa. När jag skulle öppna vinet gick korken av. Jag lyckades dock få ur den med enträget, men försiktigt korkskruvande utan att vinet besudlades av korkbitar. Fem tofflor till mig bara för det, tycker jag.

Toffelomdömet blir förstås det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.