OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Kallt och mörkt, men mysigt med tända ljus i Hopptimistens sällskap och andra kvinnor.

Jorå, jag hade bestämt mig. Idag skulle jag gå tillbaka i tjänst. På distans, dock. Jag klev upp 5.45 och hade förstås jätteont i ryggen. Det ignorerade jag. En varm dusch och Linnex brukar lindra, så även en aning idag. Bara det att mitt Linnexstift är på väg att ta slut. Nåja, jag får försöka ta mig upp till hälsokostaffären på gågatan i helgen. Där säljer de Linnexstift till bra pris och dessutom får jag det med mig direkt, vilket jag ju inte få om jag nätshoppar.

För övrigt kom jag ihåg att väga mig efter duschen. Det gjorde jag även förra veckan. Då hade jag gått upp ett kilo. Idag hade jag gått ner det kilot.

Det var kallt, bara två grader, och mörkt när jag klev upp. Nån timme senare steg solen upp. Jag tände ljus vid frukostbordet, men för att kunna läsa behövde jag förstås tända kökslampan sen. Efter frukosten hade jag cirka 100 sidor kvar att läsa om andra kvinnor. Givetvis har jag redan valt ut vilken bok jag ska läsa härnäst.

På golvet med jobbmobilen i högsta hugg – och hål på strumpan…

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn och hade friskskrivit mig. Det är flera saker en måste tänka på och fixa när en blir frisk (nåja, frisk och frisk…), men jag tror att jag kom ihåg allt. Jag hade inte förväntat mig vare sig applåder eller blommor, men jag har fina arbetskamrater som bryr sig och det räcker långt. Därför mejlade jag chefen att h*n skulle ge dem credd för det.

Efter 30 minuter hade jag jätteont i ryggen igen, så det blev till att resa på sig. Hemma har jag flera möjligheter till mikropauser än på jobbet. Jag kan till exempel bädda, borsta tänderna, vattna krukväxter, diska, tvätta, för att nämna några. Det blir korta, lagom avbrott och jag får sträcka på ryggen. Vetekudden micrade jag flera gånger och la bakom ryggen i skrivbordsstolen. På förmiddagsrasten liksom på eftermiddagsrasten la jag mig på golvet med benen upp på fotpallen. Ryggen tackade mig.

Det var en hel del som hade hänt de här senaste dagarna när jag har varit frånvarande. Jorå, jag har hållit mig från att jobba, jag har varit så dålig. Jag hade lagt in en artikel som utkast innan jag blev sjuk, så en snäll arbetskamrat behövde bara klicka publicera. Men på jobbet är jag inte nån nyckelperson. Trots det (!) har det hänt grejor. Bland annat har jobbet infört ett nytt beställnings- och faktureringssystem. Jag har gjort utbildningen, men när jag kollade den så kallade lathunden som låg i mejlen fattade jag ingenting. Det blir terror igen från mig till den stackars ekonomiavdelningen.

Björk på jobbet och björk utanför hemmet. Jag bor tre trappor upp och hissen funkade inte…

Solen tittade som sagt fram och jag tog en nypa luft och en liten promenad mitt på dan. Jag behövde handla hem nåt att äta till kvällen. På Korgtassen träffade jag en bekanting från jobbet och fick prata lite på riktigt. Det gjorde jätteont att gå och det känns som om en nerv ligger i kläm. Jag bet ihop och gick en liten extra sväng. Gissar du rätt varför, kära dagbok, kan du få ett gott pris! Som grädde på moset funkade inte hissen när jag kom hem… Men men, jag behöver röra på mig för att motverka proppar.

När jag kom hem gjorde jag ett par mackor och micrade kaffe till skrivbordslunch samt körde igång en maskin tvätt. Tvättkorgen har fyllts på trots att jag har varit sjuk.

Pengar tillbaka!

En glad överraskning fick jag per mejl på eftermiddagen. Jag har visst betalat för mycket till min hyresvärd och ska få 600 kronor tillbaka. Det dras av i januari. Suveränt ju! Fast… jag lär inte ha extra med pengar efter jul, jag ska ju bara äta lite julmat och köpa typ tre eller fyra julklappar till andra. Samtidigt borde jag nog köpa några till mig själv så att jag är säker på att jag får nåt att öppna. För säkerhets skull köpte jag en rulle julpapper idag. Eftersom det inte blir applåder och blommor till mig på jul heller får jag väl unna mig själv. Nåt mer än en massagekudde borde jag kunna ge mig… Den är förresten redan på väg och det är bra, för jag behöver ge mig den före jul. Jag har också lagt in fakturan för betalning.

Massagekudden är på väg. Den får bli en tidig julklapp till mig själv. Ryggen tackar mig redan!

Men inte nog med det. Jag har en spännande bok för recension på ingång. Mer om den när den landar här.

∼ ♦ ∼

Det är fredag idag och arbetsveckan är slut. Jag har verkligen inte tagit ut mig i veckan, utan vilat och varit sjuk. Eller… jag är ju sjuk fortfarande. Hjärtat håller sig hyfsat i schack med mediciner och ryggen är fortfarande inte bra. Men jag tänkte i alla fall att jag var värd att äta nåt gott i kväll, så jag har serverat mig smörgåstårta. Jag vågar fortfarande inte öppna nåt bubbel, men jag hade en flaska vitt att öppna. (Mer om vinet kommer senare i ett separat inlägg!) Nu ska jag dricka och äta och ta fredag. Inga applåder, inga blommor men SKÅL för mig!

Kvällens vin, ett italienskt vitt.

Och så Korgtassens smörgåstårta. Skål!

Kvällen ska avslutas i soffan med godis och Förrädarna. Hoppas bara jag slipper se pellejönsen som har ritat på hela sig. Den som inte är kvar i spelet bör inte vara kvar i programmet heller.

∼ ♦ ∼

Idag var en årsdag av det sorgliga slaget. En dag för att bli påmind om mitt misslyckande, mitt tillkortakommande. Men jag överlevde även den här dagen för jag tillät mig att tänka lagom, inte mer, på att det var just den dagen. Gissningsvis är andra desto gladare. Såna som tycker sig vara ofelbara och inte ens kan stava till ordet förlåt, än mindre säga det.

”I thought that love would last forever. I was wrong…”

I kväll började Allt ljus på Uppsala…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.