OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Dagsstart.

Och DÄR var flimret tillbaka igen. Fy fan, jag blir så less! Men det hände en grej igår och jag tror att det var det som utlöste flimret. Alltså stressen över det. Hjärtat började leva rullan redan igår när jag hade lagt mig. När jag körde idag höll det sig lugnt. Nu är det igång igen. Rytmen är rubbad och hjärtfrekvensen peakede nu framåt kvällningen på 121. Leva livet, var det… Och ändå är det inte mest synd om mig just nu, verkligen inte.

Jag började min dag i Motala och slutar den i Uppsala. Som vanligt blev det först läsning och kaffe på sängen i morse. Men stämningen var dämpad. Det var som att vi alla höll andan. Klockan var runt elva när jag hade tankat och kom ut på vägarna. Efter två mil började jag misstänka att jag hade glömt min skopåse och ringde vännen FEM (jag har handsfree). Jo då, påsen stod kvar i hallen på Workshop Road. I den ligger mina grå jympadojor som är bra att ha för min onda häl och när det regnar. Sandalerna låg också där, men dem använder jag ytterst sällan. Ja ja, bara att vänta till nästa gång nån av oss åker till den andra. Men det tycks vara svårt att få med skorna. Finske Pinnen glömde ett par här som jag i alla fall kom ihåg att ta med ner…

Jag körde annars lugnt och fint och höll hastighetsbegränsningarna. Bilresan tog cirka tre timmar. I min hall på Saint Ollie låg två spännande paket. Ett hade jag nätshoppat. Det innehöll böckerna Lost & Found och Den sista utposten. Det andra paketet bestod av boken Blå skymning som jag fått för recension men där avin gått till min gamla adress. Lägenhetsvakten räddade paketet från att bli återsänt till avsändaren, tack och lov. I morrn ska ytterligare en bok för recension komma, dock med bud.

Två spännande paket…

…med detta innehåll.

Det är alltid fint med en hälsning från författaren!

Därefter kom Anna och hjälpte mig snällt nog (hon erbjöd sig) att bära in mitt soffbordspaket från bilen. Vi pratade en stund också förstås. Givetvis regnade det när vi bar paketet. Och sen hittade jag inte skalpellen när jag skulle öppna lådan och skära bort tejp för att visa bordet. Jag använde i stället pappas trädgårdssax och det gick bra. Skalpellen hittade jag när Anna hade åkt hem. Den låg på golvet under skrivbordet, nära elementet. Därefter kom lägenhetsvakten, bästa T, och knackade på. Vi satt också och pratade en stund och hon fick sitt lilla paket. Innehållet var nog tänkt till salt, men hon skulle ha det till honung. Det funkar säkert.

Mitt omonterade soffbord.

Skalpellen!

Bästa T erbjöd mig köttfärssås till middag om jag ville ha, men jag äter ju ingen annan färs än kycklingfärs, så tyvärr. Jag blev dock påmind om att ta fram en matlåda ur frysen. I kväll åt jag lax med ris och hollandaisesås och drack bubbelvatten till. Jag passar också på att tvätta, men ska vara försiktig när jag hänger. Förut när jag reste mig upp höll jag på att svimma.

En portion lax med ris och hollandaisesås med familjen till middag.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det lugna puckar. Jag ska nog titta på nåt program på nån Playkanal. I morrn ska gå och handla och hämta ut medicin på dan och på eftermiddagen har jag bankmöte nummer två. På kvällen kommer en litteraturleverans nån gång mellan klockan 17 och 22…

∼ ♦ ∼

Ja, det var inte alls bra vare sig med hjärtat eller de glömda skorna, men jag kan inte göra nåt åt det. Och nä. Jag har det fortfarande inte värst.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.