OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om den fjärde delen i en trilogi. (Ja, du läste rätt!)
Den franske författaren Pierre Lemaitre skriver otroligt svarta kriminalromaner. Jag brukar inte vara överförtjust i såna, men av nån anledning har jag fastnat för hans trilogi om kommissarie Verhoeven. Ja, det skulle bli en trilogi, men Rosy & John är faktiskt en fjärde del. Den boken fyndade jag för en otroligt billig penning på Uppsala bokhandel när jag besökte den i början av juli 2024 med vännerna FEM och Finske Pinnen. Jag hittade boken i flexiband med flikar. Det är en sorts utgåva jag gillar, en utgåva som ligger nästan mellan pocketbok och inbunden. Dess finess är flikarna som kan användas som bokmärken. Nu har jag en massa fina bokmärken, men ändå. För den som inte har…
Jean Garnier har ingenting att förlora: hans mamma sitter i fängelse, hans flickvän är död och han har blivit av med jobbet. Därför har han lagt ut bomber på olika ställen i Paris. Dessa smäller av en efter en om polisen inte går med på hans krav. Camille Verhoeven och hans kollegor får det knepiga fallet. Men är Jean Garnier ett verkligt hot eller en loser som fått storhetsvansinne? Varje beslut poliserna fattar kan kosta massor av oskyldiga människoliv. Det här en thriller som kan läsas som ett tillägg till författarens trilogi om kommissarie Verhoeven.
Det här är en skum liten bok, för varken jag eller kommissarien tycks fatta vad Jean vill. Jean är 27 år och bodde hos sin mamma. Jag menar varför vill han att mamman ska friges när allt de gjorde när de bodde ihop och hon var fri var att gräla? Det jobbiga är att det inte blir nåt direkt svar på den frågan.
De tidigare böckerna i serien var spännande och obehagliga. Den här är mest… konstig och känns, ärligt talat, ganska ihoprafsad.
Toffelomdömet blir lågt.


∼ ♦ ∼
De här böckerna ingår i kommissarie Verhoeven-serien:
Livet är kort.









