OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Första semesterfredagen den här sommaren vaknade jag tidigt. Ändå hade jag suttit uppe ganske länge på min namnsdag och glott på ett avsnitt av Grace och läst. Grace bjöd på härliga bilder från Brighton…

Citerad av HarperCollins på Instagram.

Nu har jag betat av mina fem första semesterdagar. Den här dagen blev jag citerad på Instagram av HarperCollins för min recension av Förbjuden ingång. Visst blev jag stolt när mitt citat hamnade bland celebra recensenter från BTJ och UNT. Men trist att förlaget inte kan stava lokalblaskans namn rätt. Jag påpekade det i ett direktmeddelande och fick till svar att det fick stå som det stod, det vill säga felstavat, för annars hade förlaget fått göra om hela inlägget. Ja ja, pinsamt för författaren Christina Wahldén som bor i Uppsala. På Instagram kan man inte redigera det man publicerar (inklusive kommentarer) hur som helst. I det här fallet var det dock den som gjorde inlägget som inte kunde stava. Inlägget var dessutom skapat som bild. Och felstavat. Det sticker i mina ögon. Gör om gör rätt, borde vara det som gäller i professionella sammanhang. På en amatörblogg som denna kan en få skriva hur illa som helst. Den är gratis. Marknadsföring har med (att tjäna) pengar att göra.

Det var ett tag sen jag stoppade boken ovan i bokhyllan. Jag harvar på med den gula sommarboken och faktiskt, jag har nu läst mer än hälften. I morse läste jag en stund med kaffe på sängen efter att ha vikt tvätt. Till frukost samlades familjen igen för en läsestund. Hopptimisten tycker att jag är hård.

Mer än hälften har jag läst…

…i den gula boken med sommar i titeln.

Efter dusch och tandborstning gick jag ut med ett sopberg. Därefter packade jag min rygga och spatserade (!) upp till stan. Jag frös. Jackan låg i ryggan. Solbrillorna satt på näsan. Jag var stolt (fast på ett annat sätt än ovan). Jag har sommarsemester. Då ska man inte ha jacka på sig.

Andra stoppet i stan var hos Igor som klippte mig. Det var bara fem veckor sen vi sågs sist, men klippningen var behövlig, se själv:

Kalufs före…

…slätt hår efteråt.

Men dagens bästa var varken citat eller klippning utan Köster. Vi var jobbarkompisar i slutet av 1980-talet. Köster var bland annat med och anställde mig på mitt första jobb här i Uppsala. Vi konstaterade att vi inte hade setts på typ minst 25 år… Då förstår du, kära dagbok, att vi hade massor att prata om. Vi avhandlade allt från sjuka och döda arbetskamrater och chefer till snuskhumrar, kärlekar, människor man kan klara sig utan och människor man skulle ha velat ha kvar. Jag fick två av Kösters böcker, en novellsamling och en diktsamling. Den senare är för recension med första recensionsdag i slutet av augusti 2024. Jag ska vara brutalt ärlig.

Köster på Hambergs…

… och hennes två böcker som jag fick.

Vi sågs på Hambergs fisk för en vinlunch, som förr i tiden. Dagens lunch varade i typ två och en halv timme. Jag drack inte bara ett glas riesling till rödingen utan även en öl och en snaps, de senare till förrätten (matjessill). Maten var suverän, servicen hade ett och annat att önska. Det var svårt att få kontakt med personalen när en ville ha kontakt. I gengäld lyssnade personalen på vårt samtal och hörde fel, så Köster fick betala halva min chokladpralin. (Men asså, vilka delar på en liten chokladpralin???) Lunchen avslutades med lakritsglass på Fyristorg, som Köster erbjöd sig att betala frivilligt. Maken hämtade Köster i bil, jag erbjöds skjuts men valde att gå i det som strax blev en regn- och åskskur.

Matjessill till förrätt…

…röding till huvudrätt.

Köster klämmer ut citronsaft på laxen.

Chokladpralin och kaffe till dessert.

Det dröjer inte 25 år tills vi ses igen. Vi ska faktiskt ses redan på tisdag nästa gång. Då ska jag få följa med på en utflykt uppåt landet och bland annat träffa en av mina gamla (förlåt, jag menar inte gammalgammal!) rektorer. Vid ett annat tillfälle kan det bli besök hos en tidigare gemensam arbetskamrat. Tack bästa Köster för att du har återinträtt i mitt liv!

∼ ♦ ∼

Hemkommen vilade jag och körde igång en maskin tvätt. Tanken var att gå och handla, men jag beslöt att avvakta på grund av vädret. Det är lite av och på, det vill säga regn, åska, sol, regn, åska sol… Det var heller inte nåt akut jag behövde köpa. I kväll blir det med andra ord lugna puckar. I morrn tänker jag mig en biltur för diverse ärenden.

∼ ♦ ∼

Fredag kväll… Men i morse var det fredag morgon och jag kom ihåg att väga mig! Jag har inte gått upp nåt sen förra fredagen. Då var å andra sidan viktuppgången rejäl.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.