OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

I norra tornet genomled jag och min första chef många långa möten.

Det är märkligt för dagen idag kan ha varit min första chefs födelsedag. Kan ha varit, ja. Det fanns en historia om att hans hulda moder hade registrerat gossebarnets födelse på fel dag. Lustig anekdot som jag plöstligt minns den här dagen när mitt hjärta skulle startas om, elkonverteras, för andra gången. Min första chef har nämligen en mycket speciell plats i mitt hjärta – han blev min extrapappa när min riktiga pappa var på distans. I morse passerade jag våra kontor. Bilden jag stannade för att ta blev emellertid på grannhuset. Där i dess norra torn genomled vi ett antal långa möten. Jag hade behövt nån av papporna idag, för det kändes märkligt att svara att det inte finns några anhöriga till mig när jag blev tillfrågad på sjukhuset om närmast anhörig var registrerad. 

∼ ♦ ∼

Det var totalt tre personer inklusive undertecknad som skulle elkonverteras. Men det blev bara jag som kvalificerade mig. Jag fick en säng, en skjorta, en infart efter att kaliumprovet från igår godkänts och EKG, blodtryck och puls hade mätts. Blodtrycket var bra, vilopulsen låg på 128, vilket ju är alldeles för högt. Och EKG-kurvorna visade förmaksflimmer, jaada jaada jaada. Infarten hamnade i vänster arm den här gången, för högerarmen ville inte samarbeta.

I väntrummet.

Idag blev det infart i vänster arm.

Sen blir det inga fler före-bilder. Men jag hade ett långt och bra samtal med en läkare som såg ut att vara högst 19 år. Utseendet ska man strunta i, det här var en läkare som satte patienten i centrum, lyssnade och hörde vad patienten sa och som utlovade en plan.

Själva konverteringen var tuff. Det krävdes tre försök innan sinuskurvan skuttade rätt. Narkosen hade dessutom inte riktigt tagit och vid ett tillfälle hörde jag mig själv svära till och säga nåt i stil med

”fan va ont det gjorde

EKG-tagningen efteråt visade en jämn och fin kurva, pulsen låg nånstans mellan 70 och 80 och som belöning fick jag kaffe och plastad ostmacka efter läkarsamtal nummer två. Planen är ett uppföljande läkarmöte om tre månader ifall hjärtat inte faller tillbaka i flimmer innan dess. Skulle det göra det blir det troligen ablation. Läkemedel verkar inte vara nåt bra alternativ för mig med tanke på biverkningar plus att jag är så ung som jag är. Vid ablation går man in via ljumsken och för upp en grej ända till hjärtat där man sen bränner för att förmaket inte ska ticka fel. Ungefär. Detta är en lekmans tolkning.

Plastad ostmacka och kaffe blev belöningen.

∼ ♦ ∼

Kring lunchtid blev jag hämtad av privatchaufför och förd till ett gästrum. Där har jag slumrat under en pläd medan vintern har rasat utanför. Jag har försökt svara alla som har hört av sig per sms och tacka för deras omtanke samt berättat att jag tyvärr lyckades bli omstartad. På eftermiddagen satte jag på mig alla smycken igen och kände mig mer som en människa än en patient. Men jag blev mycket trött och medtagen den här gången. Jag vill i alla fall tacka alla som bryr sig, som hör av sig och som ställer upp med pepp, omtanke och praktisk hjälp. 

Vila under pläden i ett gästrum…

…medan vintern rasar utanför.

Framför allt vill jag tacka vännen som lånar ut sitt gästrum så att jag kan vila ordentligt, som hämtade mig i bil och som lagade mat (pasta) åt mig i kväll, medan jag bara tog det lugnt på eftermiddagen och började titta på sista säsongen av The Crown på kvällen. 

Jag blev bjuden på pasta…

…och började se sista säsongen av The Crown.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… ett litet PS. Igår blev det bokbyte från en bok om den sista festen till en bok om den sista utgrävningen. Båda böckerna är mycket bra och jag har kunnat läsa idag.

Bokbyte från en bok om den sista festen till en bok om den sista utgärvningen.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.