Kära dagbok…
Först och främst för sjuhundrafyrtiofjärde gången: jag godkänner inte anonyma kommenaterar. Se Reglerna! Om du inte klarar av att fylla i kommentarsfälten, skriv åtminstone ditt namn i kommentaren. Jättekul med kommentarer, men av olika anledningar, bland annat nättrollsliga, vill jag se ditt namn.
∼ ♦ ∼

En glad gingerbread man kanske inte precis illustrerar texten här intill…
Fredagkvällar är trötta kvällar för mig. Det spelar ingen roll om jag har tagit det lugnt eller inte, jag är trött – precis som andra som avslutar en arbetsvecka. Vi åt hemgjord pizza och parkerade oss sen i Salen i var sin fåtölj. Till kvällskaffet blev det shortbread inspirerade av den säsong vi nu har gått in i. Eller säsong och säsong… Det är december, vinter och julmånad. Jag gillar ingetdera, jag har varit med om för mycket skit just den här tiden. För många år sen upplevde jag en katastrofal jul som slutade med skilsmässa. Och gamla ex har en förmåga att poppa upp på olika sätt fast de inte är välkomna. Sen kom åren när julen blev en högtid när jag kände skuld hur jag än gjorde, var jag än var. Och nu är det väl som så att jag inte passar in, ungefär. Så det är kämpigt för mig, många känslor, många tankar, tårar och en längtan om att allt snart ska ha passerat och vara över. Ett tag trodde jag att jag kunde få tillbaka min barndoms jular när det strålade av värme och kärlek. Men det var väldigt länge sen jag var barn. Som vuxen måste jag förhålla mig till saker och ting på ett förväntat sätt. Det är bara det att livet är så jävla oberäkneligt och vad jag vill… går inte att förverkliga. Sen vet jag att det finns människor omkring mig som inte tycker illa om mig och som försöker ordna allt till det bästa. Men jag har arslet bak hur jag än vänder och vrider på mig.
Nåja, gårdagskvällen var lugn och stilla och vi såg På spåret och nästan hela Frost. Till det blev det ost och kex och ett födelsedagsvin. Men jag läste också ut den fjortonden delen i Gamache-serien och började på en svensk relationsroman. Den senare är nog bra, fast frågan är om det var rätt val just nu. Kanske hade jag behövt nåt mer… lättsamt och roligt.
∼ ♦ ∼

Lördagsstart.
I morse var jag också trött, men jag vaknade så småningom till en kall lördag. Temperaturen sjunker och ska stanna runt nio minusgrader. Till att börja med var det runt en sex, sju grader kallt. Läsning och kaffe på sängen blev det innan vi klev upp för att äta frukost.
Några planer för dagen fanns inte, men till sist gick vi ner på stan. Anna hade några ärenden, bland annat julklappsinköp och inköp av en lampa. Själv köpte jag sås och limpa. Det var skönt att bara vara ute lite och röra på sig, kylan till trots. Men jag blir trött. Trött av alla ljud och intryck. Jag orkar inte så mycket.

Ett roligt intryck gav i alla fall denna garageport mitt i stan med såväl fisk som katt.
Idag var det min tur att bjuda på fika. Vi gick till Güntherska. Som vanligt köpte jag alldeles för mycket och vi åt så vi mådde illa – ändå åt vi inte upp toscakakan…

Anna vid fikabordet på Gütherska.
∼ ♦ ∼
Hemkomna har jag suttit vid datorn och skrivit det här, medan Anna har fixat med en taklampa. Vi äter libapizza med tonfisk i kväll igen, säkert ostar senare också. Jag kanske läser och eventuellt ser vi andra delen av The Chelsea Detective.
∼ ♦ ∼
I morrn är det första advent 2023…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









