Ett inlägg om en bok i vilken jag hänger med författaren tillbaka till 1700-talets slut i Stockholm.

Min arbetskamrat Åsa har verkligen fått mig att fastna för Anna Laestadius Larssons historiska romaner om kvinnor i 1700- och 1800-talets Stockholm. Nyligen lånade hon mig en trilogi om kvinnor vid hovet. Nu senast låg boken Kurtisanen på mitt skrivbord på jobbet. Ett par recensionsexemplar kom emellan, men så fick jag äntligen försvinna ner i Sveriges rätt smutsiga kvinnohistoria, berättad i romanens fiktiva form.

I den här boken återvänder författaren till det sena 1700-talets slut. Romanen är en fristående uppföljare till trilogin jag nämner ovan. Bokens huvudperson, Beata Charlotta, är 16 år, skådespelerska och kurtisan när boken börjar. Så småningom blir hon även spion, kompis med en drottning och älskarinna åt en blivande kung. Faktum är att hon var så vacker att hennes skönhet fick henne landsförvisad till Paris. Utöver det reste hon också på bildningsresa till Italien. Beata Charlotta lämnade efter sig ett manus om sitt liv i romanform. Ett manus som avslöjade hemligheter, men en berättelse som kungen inte lyckades hitta…

Den här historiska romanen tyckte min arbetskamrat kändes ganska fiktiv. Kanske har hon rätt. Samtidigt är den lika välskriven och spännande som författarens tidigare historiska romaner. Men det klart att det finns nåt mer kittlande i det som är närmare sanningen. Jag kan hålla med om att det ibland känns mer som om författaren radar upp fakta från kvinnohistorien, men jag tycker ändå att det blir en bra roman. Författaren skriver också i slutet att det inte är säkert att huvudpersonen träffar en viss kvinnlig fritänkare i Paris etc.

Bokens huvudperson är emellertid en kvinna som precis som andra vid den tiden tvingades göra sånt hon inte ville för att överleva. Samtidigt är Anna Charlotta kaxig och reser sig gång på gång. Och hur vanligt var det egentligen att en kvinna reste utomlands, ensam, på 1700-talet?

Jag gillar Anna Laestadius Larssons historiska romaner mycket. Den här når kanske inte riktigt upp till ovan nämnda trilogi, men nästan.

Toffelomdömet blir högt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.