Ett inlägg om en annorlunda deckare.

Asså jag hade glömt att Sara Lövestam skriver bra böcker! För ett tag sen hittade jag tredje delen i hennes annorlunda deckarserie om Kouplan i second hand på Myrorna i stan. Men jag hade endast läst den första delen tidigare. Alltså fick Önska kostar ingenting, del två i serien, bli en av pocketarna jag senast nätshoppade. Det var underbart att öppna pärmarna och börja läsa denna normala bok – jämfört med den jag läste innan. Och ändå är boken så apart! För även om de är deckare innehåller de totalt fyra böckerna i serien (ja, hurra, det finns en fjärde del!) Kouplans egen historia också.

Kouplans pengar är slut och han tvingas samla tomburkar. Han annonserar om sina tjänster som privatdetektiv, men får inga kunder. Så råkar Kouplan möta borgarrådet Jenny Svärd. Han uppfattar att hon har blivit sol-och-vårad av en tjej och erbjuder sina tjänster som privatspanare. Jenny vill hitta kvinnan som lurade åt sig 200 000 spänn av henne innan hon stack, men eftersom hon är politiker vill hon inte att det ska bli offentligt. Kouplan blir den perfekta lösningen och hans uppdrag blir att hitta kvinnan – och hämnas. Samtidigt som Kouplan reser runt i Stockholm och Göteborg får läsaren följa Kouplans egen resa som flykting, men även hans förändring från kvinna till man.

Boken går snabbt att läsa för mig. Kapitlen är korta och boken är välskriven. Tror jag det, när författaren är en värre/bättre språkpolis än jag. Jag skriver ju till exempel ganska nära talspråk här på bloggen. Det blir en spännande jakt på bedragerskan, men att följa Kouplans förändring och utveckling är minst lika spännande. Jag ska inte vänta fem år med att läsa nästa del, den står ju på hyllan i nattduksbordet för i slutet får jag som läsare veta ett och annat…

Toffelomdömet blir det högsta.

Livet är kort.