Ett inlägg om när vi provar det libanesiska köket.

Ägaren, en gammal bekant, bjöd på färsk frukt till dessert.

Tänk så många spännande upplevelser det finns bara runt hörnet, nästan! I vanliga fall blir en nog lite hemmablind, men i coronatider upptäcker en ett och annat. Härom kvällen såg vi en libanesisk restaurang, Byblos. Torsdagskvällen blev en perfekt kväll för att prova det libanesiska köket. Samtidigt återsåg vi både en och två gamla bekanta. Vi fick en måltid som var… både färgstark och rik på alla sätt och vis.

Lite sugna var vi att testa avsmakningsmeny, men eftersom vi äter lite olika saker bestämde vi oss för olika röror till förrätt och kyckling till huvudrätt. Till förrätten beställde vi var sin ljus öl, till huvudrätten ett italienskt vin. Vi hade knappt satt oss när en skål oliver ställdes fram på bordet. Strax därpå kom öl och våra röror in. Jag hade valt baba ghanoush och Fästmön Mhammara. Baba ghanoush har vi faktiskt gjort en gång tillsammans hemma. Det är en aubergineröra med vitlök. Mhammara är en paprikaröra med valnötter och granatäpplesirap. Till rörorna fick vi bröd. Och sallad… Så färgstarkt alltihop och så smakrikt!

Sen kom huvudrätten in, lite för snabbt, faktiskt. Vi hade inte hunnit sätta i oss förrätten. Men det var nog det enda jag inte var riktigt nöjd med. Huvudrätten, Shish Taouk, var en marinerad och grillad kyckling. Till den serverades bland annat varma små kvisttomater, svamp, en härlig vitlöksröra och pommes. Det gick att få vete i stället för pommes.

Shish Taouk, det vill säga marinerad och grillad kyckling med tillbehör.

Vi hade bara tänkt ta lite kaffe på maten – och ägaren bjöd på libanesiskt kardemummakaffe. Sen ville han dessutom bjuda på dessert i form av färsk frukt – se översta bilden i inlägget. Vi kunde liksom inte säga nej. Men asså magarna var fyrkantiga…

Här är några fler matbilder:

Anna häller upp öl.

Oliver, öl och vatten ur tjusig karaff i vackra glas.

Röror och sallad.

Bröd med baba ghanoush.

Salladen var färgstark.

Bröd med baba ghanoush och sallad.

Poggio Anima Belial hette vinet.

Kardemummakaffe.

Pluspoäng får restaurangen för de roliga fez-lampskärmarna och de fina produkterna på toaletten (inklusive tamponger för den som behöver!).

Roliga lampskärmar i form av fezar.

Fina produkter på toa.

En mycket färgstark, smakrik och framför allt riklig libanesisk måltid får högsta Toffelomdöme.

När vi kom hem kände vi oss nog lite grann som Lucifer och Mini, som bara la sig i var sin hög på mattan i Bokrummet.

Utslagna katter, Lucifer och Mini.

Livet är kort.