Ett inlägg om en bok jag läste i tjänsten.

För ganska länge sen hittade jag en hög med referenslitteratur på jobbet, i ett litet minibibliotek, som jag plockade åt mig. Det har tagit lång tid för mig att plöja högen. Nu har den i alla fall minskat med en bok, Paul Moxnes bok Hjältar – häxor – horor: och andra djuproller i mänskligt samspel. Skälet är väl att mänskligt samspel på arbetsplatsen har hamnat i strålkastarljuset för min del.

Den här boken behandlar de krafter – och (djup)roller – som finns såväl i yrkeslivet som i familjelivet och samhällslivet. Krafterna och roller är ibland medvetna, men minst lika ofta omedvetna. Författaren utgår från att vi har fasta och begränsade (!) uppfattningar om människor. Det är dessa uppfattningar som bestämmer hur vi förhåller oss till andra. Förenklat uttryckt ser vi andra människor som onda eller goda.

Jag började läsa den här boken för säkert minst ett år sen, men det är först nu min läsning har tagit fart. Med en viss skepsis har jag plöjt ett kapitel då och då när det har blivit en stund över på arbetsdagen. Jag har också haft en hel del nytta av boken, för det att den faktiskt ger en viss självinsikt. Jag är verkligen en sån som ofta ser allt i svart eller vitt och människor som onda eller goda. Här får jag lite hjälp på traven att uppmärksamma detta sätt att tänka – och hur jag kan förändra det och använda det till nåt positivt i stället.

Toffelomdömet blir högt.

Livet är kort.