Kära dagbok…

Idag har jag gjort många saker för första gången. Det känner jag mig löjligt stolt över för det visar att även om en är 57 år (fy fan vad det låter gammalt!) är en utvecklingsbar och kan lära sig saker.

Vi vaknade i lite bättre tid idag – och så även katterna. Halv nio slog jag upp mina blå, gav bebisarna* mat och fixade kaffe till mig och sambon. Som vanligt en ledig dag inledde jag den med kaffe och läsning på sängen. Det är roligt att läsa om Uppsala och Uppland igen i litteraturen. Och att jag hade glömt hur bra Kjell Eriksson skriver blev en trevlig påminnelse under läsningen. Detta trots att jag faktiskt har i min ägo de tio första delarna – elva med den jag läser nu – om polisen Ann Lindell.

På tal om litteratur har jag två recensionsböcker på ingång. Den ena handlar om en självupplevd kris och är skriven i romanform (tror jag!), den andra har även den kris som tema, men är lyrik. Det var länge sen jag läste lyrik, så det ser jag extra mycket fram emot.

Jag hade glömt hur bra Kjell Eriksson skriver!

Dags för kapitel 13 i morse.

∼ ♦ ∼

Ena halvan av gräsmattan på baksidan, klippt av en gräsklipparnybörjare.

Det är semester, men en behöver inte lata sig hela tiden. Det var verkligen vår tur att klippa gräset i Slottsträdgården, så vi åkte dit på eftermiddagen för att utföra arbetet. Anna skulle även plocka hallon till en födelsedagstårta som hon ska ”svänga till” i morgon. Jag är uppvuxen i en villa med trädgård. Eller jag bodde där mellan sju och 18 års ålder. Fast inte en enda gång hjälpte jag pappa att klippa gräset… Han kämpade med detta, stackarn, in i det sista. Nåja, idag klippte jag för första gången i mitt liv gräs, först med en klippare, sen trimmade jag kanter – till dess att trimmertråden tog slut. Slottsträdgården är inte enorm till ytan, men en kan säga att det är två gräsmattor på baksidan och lika många på framsidan. Slottsfrun dök upp och hon och Anna plockade bär medan jag klippte och trimmade för första gången, alltså. Jag rensade en del ogräs också och Anna hittade nåt lååångt. Tomaterna fick tillsyn och nu börjar plommontomaterna få lite färg. Sen fikade vi efter utfört arbete och det smakade förstås extra gott. Vädret är sämre, temperaturen lägre och solen har lyst väldigt sporadiskt idag. Men ändå kunde vi sitta ute och ta var sin mugg java. Härligt!

Trimmertråden tog slut, så trimmern hamnade i boden igen innan jag han trimma klart.

Anna hittade nåt lååångt.

Plommontomaterna börjar få färg.

∼ ♦ ∼

Nästa för första gången-grej blir att vi tre människor som bor på Main Street ska äta varmrökt makrill idag på mitt förslag. Det blir vår egen potatis till och romsås, men än så länge ligger firren i paket. Igår fick vår tvåveckorssambo bestämma middagsmat. Då blev det tacos. Det är kanske inte min favoritmat, men fördelen med många alternativ kan var och en plocka det en gillar. Tyvärr gillade min mage inte alls den middagen, nåt jag fick betala för både igår och idag. Jag vet inte vad jag reagerar på, men nåt är det som kroppen inte kommer överens med.

Innehållet i det här paketet ska vi äta till middag idag.

Jag åt två tortillas med grönsaker, salsa, guacamole och kyckling igår. Det gillade inte magen.

∼ ♦ ∼

Katterna har varit väldigt slöa idag, men igår kväll var det mer fart på dem. I alla fall på Citrus. Hon jagade en harskrank – och fick den till slut! – så vi fick flytta ömtålig inredning och krukväxter till sovrummet dit katterna inte har tillträde. Idag tycks den lilla vara helt slut. Lucifer likaså. Värmen har tagit på dem, men nu är det svalare och jag hoppas att det blir drägligare för dem. Mini har varit hyfsat pigg. Igår kväll låg mamma Katt mellan mamma Anna och mammisen Tofflan i balkongsoffan och spann…

Jägaren a k a Citrus är slö idag.

Lucifer sussar gärna under klätterställningen på balkongen.

Mini låg mellan oss på balkongsoffan igår kväll och spann.

Nu börjar det bli dags att fixa middag. Efter maten ska det förberedes lite inför morgondagen, men vad kan jag förstås inte skriva här.

∼ ♦ ∼

*bebisarna = familjen Katt

Livet är kort.