Kära dagbok…

Bokbyte från lättsam kortroman/deckare till en vidunderlig bok.
Igår kväll blev det bokbyte i Toffeltassarna. Jag började läsa en helt vidunderlig bok, en bok som tog tag i hjärtat och knep om direkt. Hårt som fan. Jag känner så otroligt väl igen de beskrivna rädslorna, humör-svängningarna, försöken att som barn få en nära anhörig att bli go och glad igen och sluta vara sur. Jag har levt med det genom hela min barndom ända tills jag flyttade hemifrån som 18-åring. Att bli älskad var den högsta drömmen av alla mina.
Efter att ha avslutat en ganska lättsam kortroman/deckare innebar detta mitt senaste litterära inköp en rejäl genrevändning. Jag läste nästan 100 sidor av de cirka 250. Sen dog jag. Nästan. För tyvärr återuppstår jag igen och igen.
Fast först ringde vännen FEM. Det var skönt att få prata – det var länge sen vi hördes – tack för samtalet! FEM är en av dem som tycker att jag ska kontakta en läkare. ”Men jag har ju ingen feber!” sa jag. Sen kom… febern. Jag halkade ut på oplogade vägar för att skjutsa hem Anna från jobbet. Trots att utomhustemperaturen börjat stiga kände jag att jag frös. Mer och mer. Det blev bara till att gå och lägga sig. Som tur var lyckades jag somna ifrån det elände som är mitt liv just nu. Det bär tills det brister, som sagt.
∼ ♦ ∼
Jag lyckades ta mig till fots till och från jobbet idag. Ett tag var jag inne på att ta bilen eftersom jag mår så dåligt. Men envisheten vann. Jag var tvungen att jobba med mitt nyhetsbrev hela dagen. På förmiddagen fortsatte jag jakten på underlag samt jobbade med texterna, på eftermiddagen lay outade jag och la in materialet som utkast. Publiceringen blir klockan 10 i morgon. Om jag lever/återuppstår då. I kväll ska jag försöka orka se Antikrundan innan jag dör igen. Jag vill inte vara med längre, jag vill ge upp, vill inte ta ansvar för sånt som min hälsa. Men så får jag kraft nånstans inuti ifrån – och från familjen Katt, djuren som har blivit mig så kära. Och även om Lucifer är mamma Annas pojke var det mig han ville vara med i morse, bland annat i badrummet.

Lucifer var med mig i morse, bland annat i badrummet.
Stämningen…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Nej så jobbigt du har det! Vännen fem har kanske rätt. Även om du inte har bakteriers kanske du behöver några dagar till för att vila ut.
GillaGilla
Idag känns det bättre igen och nu är det två dar sen jag hade feber. Får se hur det är efter helgen. Vännen FEM jobbar på en vårdcentral i din stad så hon har faktiskt lite koll – dvs jag litar på henne. Tyvärr bor inte jag där. Fast vila, vet du, det får en göra i graven. 😉
GillaGilla