Ett inlägg om en bok.

I slutet av januari hittade en en pocketbok åtföljd av många värmande rader ner i min postbox i New Village. Boken och raderna kom från Katarina i Norrbotten som uttryckte dels sin uppskattning kring det jag skriver om här på bloggen, dels ett grattis till mig och Fästmön till vår framtid i ett gemensamt boende. Hur glad jag blev för detta kan jag knappt uttrycka i ord. Men det lilla ordet tack är aldrig fel. Igår läste jag ut boken jag fick, boken med den fantastiska titeln Alla resor är en omväg hem. Majvor Müller heter författaren och hon har bland annat varit inblandad i antologin Deckarnas svenska landskap: från Skåne till Lappland.

Boken har tre huvudpersoner, systrarna Emmy och Lisa samt Miria. Miria och hennes mamma lämnade Sydafrika och apartheiden för att få ett bättre liv i Sverige. Till viss del får de det, Miria får i alla fall dottern Love. Men sen ställer livet till det för Miria och hon måste planera för en framtid hon inte är en del av. Genom att hon råkar köra på en av systrarna, utan större skador som resultat, inleds en vänskap som leder ända från Luleå till Sydafrika. Emmy har för övrigt blivit arbetslös och hennes äktenskap är på väg att upplösas. Även Lisa står vid ett vägval: ska hon följa med maken John till -Sydafrika! – när han tar över föräldrarnas vingård eller ska hon stanna?

Ja, det är lite många trådar i den här boken, men de flesta knyts ihop i slutet. Gemensamma nämnare är förstås både Luleå, eller snarare byn Raitajärvi, och Sydafrika, men också svikande pappor, kärlek och lojalitet. Boken har sannerligen en passande titel. Men den är också välskriven även om jag noterar talspråk på vissa ställen där jag kanske hade sett mer korrekt grammatik. Vidare hade jag gärna sett att tråden med Hugo hade knutits samman med de andra på ett annat sätt.  Det senare är en önskan, författaren gjorde ett annat val och det respekterar jag henne för.

Toffelomdömet blir högt.

Livet är kort.