Ett inlägg om en TV-serie.

I kväll har jag sett två avsnitt av Thirteen nästan på raken. Denna brittiska kriminalserie började förra måndagen, men då missade jag den. Jag kikade på första delen via TV4 Plays app i mobilen och det gick hur bra som helst. Del två såg jag senare på TV:n.

Thirteen handlar om Ivy Moxam som lyckas fly efter tretton år som fånge hos en man. Ivy är 26 år när hon blir fri. Självklart har åren i fångenskap satt sina spår på Ivy, men också på hennes familj – mamma, pappa och lillasyster. De är främlingar för varandra. Mamman vill knyta Ivy hårdare till sig, medan pappan vill ge henne utrymme. Och Tim, Ivys kille när hon var 13, gör åter entré. Problemet är att även Ivys förövare är fri fot. När ytterligare en liten flicka försvinner trappar polisen upp arbetet med att finna mannen. Ivy behövs i jakten, men frågan är om det hon säger är tillförlitligt…

Det här är riktigt spännande! Samtidigt påminner serien om en annan serie, som handlade om en ung kille som varit med om liknande och som återförenades med sin familj. Fast det visade sig att han antagit en annan pojkes identitet när denne dött. I fallet med Ivy är det inte riktigt lika, men där finns ändå många frågetecken.

De första två avsnitten får högt omdöme. Min förhoppning är att de återstående tre avsnitten är minst lika bra. Del två slutade med en hand över nåns mun…

Livet är kort.