Ett inlägg om en TV-serie.

Nä, jag skiter fullständigt i Falsksången, men se Morden i Midsomer missar jag icke! I kväll gick sommarens andra långfilmslånga avsnitt. Undertiteln var The incident at Cooper Hill. Jag hällde förväntansfull ner mig i bästefåtöljen och hade en skål med glass bredvid. Jajamens, som Bosse J. brukade säga!

Karaktärerna Charlie Nelson, Kam Marimor och John Barnaby i Morden i Midsomer 2016.

Kvällens avsnitt utpelade sig vid Cooper Hill, ett stället som blivit en samlingsplats för folk som är intresserade av UFO:n. Märkliga ljusfenomen har synts på himlen. Så dör en skogvaktare en konstig död – alla mordoffer i Midsomer dör ju på konstiga sätt! – och UFO-folket tror att det är utomjordingar som är skyldiga. Poliserna Barnaby och Nelson har lite mer förankring i verkligheten. De utreder fallet och i samband med detta stöter de på gamla och nya hemligheter som kommer upp till ytan. Som extra krydda finns ett litet HBTQ-tema i kvällens film.

Vad gäller kryddning och spänning är det annars dåligt av dessa varor den här gången. Jag tycker att det är långt och segt. Nån gång blir det lite spännande, men det är mest en massa skenande i skogen. Som sist är den största behållningen… hunden Sykes.

Toffelomdömet blir lågt.

Livet är kort.