Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: språkforskare
Slutet på kedjan
Ett inlägg om första delen i serien om William Sandberg. Under sista sommarsemesterveckan 2023 var jag i Motala. Där passade jag på att låna med mig några böcker hem från Finske Pinnen. Den tyngsta av dem, Fredrik T Olssons bok … Fortsätt läsa
Publicerat i Böcker, Film, Personligt, Vänner
Märkt ambulans, Amsterdam, assistent, Berlin, bortförd, Christina, dödas, dold agenda, Ett vakande öga, ex-fru, försökt ta sitt liv, försvinna, filmiskt, filmmanus, Finske Pinnen, Fredrik T Olsson, gångar, gränd, James Bond, karaktärer, knäcka koder och chiffer, kryptolog, låna, lösa kryptering, leta efter, litteratur, middag, Motala, näraliggande, okänd man, omdöme, onödigt omfångsrik, pandemi, plan, pojkvän, prång, sanningen, sista semesterveckan, sjukhus, slott, Slutet på kedjan, spännande, spänningsroman, språkforskare, Stockholm, svårt att acceptera och förstå slutet, titel, uppdrag, William Sandberg, William Sandberg-serien
Lämna en kommentar
Tisdagen den 23 april 2019: Möten, möten, möten och möten… och ett klipp
Kära dagbok… Idag blev det vardag igen. Till och med katterna visste det, för Lucifer började skrika mycket tidigt i morse efter mat. Katterna har annars låtit oss sova till halv åtta, åtta under våra lediga påskdagar. Det har vi … Fortsätt läsa
Publicerat i Dagbok, Jobb, Personligt, Vänner
Märkt anteckning, armbandsur, avtackning, översättningar, belöna, blogginlägg, blomkruka, bonus, borsta tänder, bristfälligt renlärig, dansa, Dômefrisörerna, dömd, deo, direktör, duscha, eftermiddagsmöte, en påse mat, Engelska parken, familjen Katt, frukost, gå i kras, glömma, Igor, Ihresalen, intranät, Johan Ihre, katter, klippa håret, kommunikationsplan, konsert, låta oss sova, Lucifer, lunch, mitt i natten, mycket äldre, ny organisation, ovan att jobba, påskdagar, påskgodis, påskkruka, posta snigelpost, rast, rumba, Silverbibeln, skrika, skriva, skriva ner utkast, skutta, sova dåligt, språkforskare, stormöte, tårta, tömma kattpottor, tusen bitar, Uppsala, uppvigling, Upsala-Ekeby, urhektisk dag på jobbet, vardag, väcka
2 kommentarer
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 