Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: sextiden
Söndagen den 14 september 2025: Konst, gnisselsprej och italiensk-amerikansk middag
OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna! Så här gör du när du kommenterar: Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet. Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev. Klicka på brevet … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin
|
Märkt alkohol, ansluta, ägg, äggröra, äntligen får hänga på mina väggar, äter inte våldsamt mycket mer än tidigare, ångrar inte konstköpet, återvända, backa, bakom ratten, be om hjälp, befintlig krok, dåligt samvete, dörr, den franska kvarnen, den moderna damen med slöjan, ekbyffé, Ellis Wallin, en arbetskamrat från en annan avdelning, en av tillvarons nya ljuspunkter, en avdelningsdag, en blå tischa, en förbannad busshållplats, en flaska bardolino, en kul lunch, en spännande intervju, en tredjedel, en tur med bilen, ett par, favoritfärger, färdigmat ur frysen, fåtölj, försvinna som en avlöning, Finske Pinnen, fixa kaffe, flytta bilen, Fredrik Ahlstedt, Fredrik Ahlstedt-verket, frukost, garage, gästsängen, gå en runda i hemmet, gångjärn, göra en min, ge upp, gick inte att somna om, given plats, gnissla, go-lunch, hänga om en del konst, håglös, höll på att fastna, hösttavlan, Heinz tomato ketchup, helg, hissa ner fönstret, Hopptikissen, Hopptimisten, Hopptisarna, hornen i pannan kliade, hyllning till Roslin, inga planer, ingen, ingen lust att gå och handla, ingen stor strykhög, ingen tavla hade ramlat ner, inte ont, inte signerad, inte utvilad, italiensk-amerikansk middag, jobba hemifrån, kan själv, källarförrådet, kök, köra, köra ut, ketchup, Klanen, kolla på ett par tavlor, komma fram, komma hemifrån, konst, kropp, kyl, läsa, låta för jävligt, leta efter, lite låg, litteratur, lugna ner mig, lugnt, lunchtid, mamma och pappa, måndag, många ägg i kylen, medicin, Menton, min fars dotter, min mun, min parkeringsplats, mozzarella, mozzarellapizza från ICA, mycket glad, mycket nöjd och glad, noisette, ny arbetsvecka, nyinköpt, oläslig signatur, omöjligt att komma till ro, Omma Moon, onsdag, orange strykjärn, packa in, påminna om, perkolator, piffa till måltiden, pigga upp, pryda, rödvin, recension, regn och blåst, riva runt, rostat bröd, sambo, söndag, söndagsfika, seg, sextiden, sitta inomhus, själ, skitirriterad, skriva, skriva en artikel, smakar inte särskilt mycket, smarrig mat, smörj- och rostskyddssprej, sol och blåst, sommartavlan, sovrummet, ställ bilen där det inte var nån parkeringsplats, ställa mig vid spisen, stärka mig, streck, stryka, Tabasco, tavla, tisdag, tom på aktiviteter, trixa, två muggar kaffe, unna mig, Uppsala jävla kommun, Uppsala kommun, Uralbergen, vackert självporträtt, vakna, valkarna hänger långt över jeanslinningen, valt själv, väder, vägarbete, vände och vred på mig, vännen FEM, Vitis Nostra Bardolino 2024, vråla
|
Lämna en kommentar
Lördagen den 20 juli 2019: Dagvill och dagdriveri
Kära dagbok… Det blev lite snurrigt med dagarna i det förra inlägget. (Korrigerat nu.) Jag tror bestämt att jag inte bara tappar och glömmer nycklar, jag glömmer vilken dag det är. På semestern är det OK att vara lite … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Mat, Personligt, TV, Vin
|
Märkt Alex, alkohol, ägg, äldsta dotter, äta, öl, översatt, balkong, balkongsoffa, barnbarn, bil, billiga storpack, blommor, bruschetta, byta om, chokladbit, chokladkarameller, Churchill Arms, citrus, Clark Kent, dagar, dagvill, Döden klär i domino, Elly Griffiths, En cirkel av sten, espresso, familjen Katt, favoritställe, förtrollade, frukost, gallra, glömma, glömsk, hallon, haltande men charmig servis, halvdvala, halvseg, handla, handlingslapp, höga förväntningar, hemma, ja, jätterädisa, jumbopack, kaffe, katter, kattmat, krafs, lärorikt, läsa, låda, linguini, litteratur, luktärt, matcha, Mini, morötter, Norfolk, nycklar, pistagenötter, plocksallat, pomodoro, Poretti, potatis, pratstund, rättsarkeolog, röda vinbär, rödlök, rensa ogräs, Ripasso, ruccola, Ruth Galloway, salt and vinegarchips, sällskap, sämre väder, säng, scampi, semester, serie, sextiden, skön och vilsam, skörda, slottet, Slottsfrun, Slottsherrn, Slottsträdgården, smultron, snurrigt, solbrillor, stannade inte jättelänge, städning, stenar med hål, strålande sol, strykning, svenska, tappa, tänka på, tömma pottor, tischa, Tokerian, tomater, Trattoria Alessandro, trädgårdslinne, val, varmt, Willys
|
2 kommentarer
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 