Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: Ekstad
Med liv och lust
OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna! Så här gör du när du kommenterar: Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet. Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev. Klicka på brevet (om du inte … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Personligt, TV, Vänner
|
Märkt 1950-talet, 1963, akuten, Än finns det hopp, barn, bränder, brott, Carl, efterforskningar, Ekstad, födelsedagspresent, författare, förlossningar, fiktiv, fiktiv stad, gifta kvinnor, ingen kriminalserie, inte hemmafru, journalist, Karin Wahlberg, kärlek på lasarett, kriminalroman, lasarett, Lasarettet-serien, lasarettsmiljö, läkare, läkarfrum Nancy, Lätta ditt hjärta, levande karaktärer, litteratur, livet går vidare, livets alla skeden, lycka och sorg, Marianne, mänsklig, med liv och lust, medicinsk utveckling, olika avdelningar, omdöme, omdömem huvudtema, orosmoln, pappor, påhittad stad, pension, Perry Mason, pyroman, skriva, syster Ella-Kristin, syster Greta, ta realen, tidsanda, trovärdigt, Ulla, vardag, vännen FEM, vuxna
|
Lämna en kommentar
Sista kvällen i april och första dagen i maj 2024: En bara TROR att en är ensam
OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna! Så här gör du när du kommenterar: Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet. Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev. Klicka på brevet (om du inte … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin
|
Märkt alkohol, assiett, äta, bokbyte, choklad, citrus, Copertino Riserva 2015, dämpad, demonstrera, det blev vår, dra ut spikar och krokar, Ekstad, en gata i området, ensam, ett sorgligt hörn, födelsedag, födelsedagspresent, förkylning, fiktiv, Finske Pinnen, flytta, flyttgubbar, fredag, frukost, gå igenom systematiskt, genrebyte, godis, grön bänk, ha kontakt, hämta nycklar, hänga på väggarna, häxan Märit, Höganäsparken, hosta, hygglig, inget eftermiddagskaffe, James, kaffe, katt, kattern, känna igen, klagar inte, kraxa fram snapsvisor, kurera, lasarett, lägga ihop saker som ska packas ihop, litteratur, litterärt, livet går vidare, lunchtid, Main Street, Main Street-lägenheten, marknad, matte E, må jättemycket bättre, Mörker över Uppsala, med liv och lust, miljöbyte, mitt bokår 2024: april, mitt nya hem, mobiltelefoni, morgonmedicin, nyseparerad, orkade inte, orkeslös, ost, packa, på landet, picknickfilt, prata, prata för mig själv, promenad, roman, salen, Sascha Hund, sätta mig, sömnstrul, sött, sill och potatis, slänga, sms, snaps, snyta mig, somnade, sov inte bra i natt, spänning, spökena, spillror av det som var mitt hem, stress och oro, tavlor, trött, tro, Uppsala, uppskrämmande, vaknade, varmare, väder, väggarna, vännen FEM, vännen Mimmi
|
12 kommentarer
Lätta ditt hjärta
Ett inlägg om en bok. Den 23 februari anlände en inflyttningspresent till mig och Fästmön. Det var vännen FEM som hade skickat två böcker i ett blått paket. Jag satte så gott som genast tänderna i en av dem, Karin Wahlbergs … Fortsätt läsa →
Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt, Vänner
|
Märkt 1950-talet, Att föda ett barn, Än finns det hopp, barnen, barnmorska, brist på sjuksköterskor, cancersjuk, Ekstad, ett blått paket, författare, felanställning, flyt, Gurli, hjärta, inflyttningspresent, Karin Wahlberg, Kristina Sandberg, Lasarettet-serien, läkarfru, Lätta ditt hjärta, litteratur, Liv till varje pris, livet går vidare, Maj-trilogi, matkåserier, människoöden, Nancy, nostalgi, omdöme, paket, patient, Rödtoppen, realistisk, Sörja för de sina, Sonja, språk, Stina, Stockholm, styrka, tack, utbildning, vännen FEM
|
Lämna en kommentar
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 