OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Jag vaknade idag också – till sol.
Även idag vaknade jag – till sol, till och med – men det blir senare och senare. Hur mycket kan en människa som inget gör sova? En människa som bara flyter fram i tillvaron på sin soffa, i princip… Nu ska jag inte klaga, för igår hände det ju massor – med mina mått mätt. Bara att nån ringde/knackade på min dörr är kors i taket. Jag är ju inte så social när jag är sjuk, men jag blev väldigt glad för besöken. För även om jag finner mig mer och mer tillrätta med mig själv är det tungt och ensamt vissa stunder. Särskilt de stunder jag har jätteont och behöver hjälp. Det är faktiskt så att jag behöver hjälp med det mesta vissa stunder, fast jag vill inte be om det. Det är förödmjukande. Andra stunder är jag hyfsat ok och klarar det mesta själv. I skrivande stund är jag glad att min sjukskrivning inte bara blev resten av dagarna den gångna veckan utan lite längre. Jag börjar inse att jag är sjuk, sjukare än lite förkyld.
Sen söndagsstart med läsning och kaffe på sängen. Jag har redan läst 41 procent av boken!
Större delen av tiden driver jag runt i pyjamasbyxor, tischa och morgonrock. Det är enklast så när en ligger ner ganska mycket. Sitta är ju som bekant svårt och fortfarande blir det max 15 – 20 minuter åt gången. Jag läser mycket. Som tur är har jag olästa böcker, men högen minskar markant. Nu kommer en laddning till i veckan, hoppas jag. Vilken tur att böcker finns! De är mina bästa vänner, mitt umgänge samtidigt som jag får resa med dem. (Kanske är det för att många av dem utspelar sig i Stockholm som jag är lite less på vår huvudstad..?) Just nu är jag faktiskt glad att jag får besöka Botan, trädgården mitt emot mitt jobb, även om det ”bara” är i pappersform. I morse upplyste Goodreads mig om att jag hade läst 41 procent av boken redan…
Men även om jag slafsar runt i hemmauniform duschar jag varje dag och klär på mig. Jag försöker att gå ut en stund, dels för att röra på mig, dels för att komma hemifrån. Ibland är motståndet stort och kropp och själ säger ett unisont nej. Som igår. Idag mutade jag mig med en julklapp till mig själv från Brighton. Jag har betalat den och det skulle glädja mig enormt om den hittade hem till mig. Sen åt jag ett par skivor rostat bröd med Annas äpple- och ingefärsmarmelad och Västerbottenost på.
Det blev därefter en utflykt med bilen. Jag har lärt mig nu hur jag ska kliva i och ur – och jag gör det väldigt försiktigt. Idag högg det inte till, men det är inte skönt att sitta i bilen heller. Jag åkte till ICA Gnista och köpte på mig lite förnödenheter ifall jag inte orkar eller kan gå ut de kommande dagarna. Ytterligare ett par pyjamasbyxor, denna gång med fickor (bra för mobilen och snorfanan) slog jag till på. Värst vad jag unnar mig! Jag har ganska bra med mat, främst i frysen, men jag köpte i alla fall en form med fryst bordskyckling. Det blir flera måltider, det.
Söndagsfika med Hopptimisten, Dödens lustgård och tända ljus.
Onsdag och torsdag ska det komma mycket snö. Det tycker jag är dumt, för Anna och jag pratade om att försöka se Allt ljus på Uppsala på torsdag om min rygg samarbetar. Fast halka omkring i snö och kyla gör jag inte. Det känns faktiskt aningen bättre i ryggen, så jag behöver vara försiktig. Röra mig på säker mark, göra mina övningar och så vidare. Men ont har jag fortfarande i ryggen och ner i ljumskarna, mest i höger. Jag har kommit på ett sätt som gör att jag kan sitta hyfsat bra och äta i köket i alla fall. Så idag fikade jag – liksom igår – sittande. Det senaste året har jag brukat gå ut och fika på stan antingen lördag eller söndag. Men det är inte roligt att göra ensam och jag kan lika gärna köpa hem nåt gott – som Noisette, Ballerinakex och Choco Moment.
På eftermiddagen satt jag av och till vid datorn och skrev det här, men jag vilade också på soffan med min bok. Krukväxterna fick vatten. Igår när Anna kom planterade jag ett skott med palettblad, men jag glömde visst att vattna det. Hoppas att det tar sig! Vännen FEM ringde och vi pratade en stund innan det var dags för middag. Jag åt fryst mozarellapizza – som jag tillagade i ugnen. För att den skulle få nån som helst smak sprutade jag på både ketchup och tabasco.
Mozarellapizza smakförstärkt med ketchup och tabasco.
∼ ♦ ∼
Söndagskvällen är här. Jag har fördelat veckans medicin och den får nu nästan inte plats i den minidosetten jag köpte. Men jag vägrar att köpa en normalstor. Det känns konstigt att inte packa jobbryggsäcken. Ryggeländet får ta sin tid att hela. Går jag iväg för tidigt och jobbar behöver jag snart hjälp igen. Nu blir det soffan…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Den här gången öppnade jag en flaska 
Pocketdeckare är alltid bra att ha i TBR*-hyllan. De går snabbt att läsa och är lätta att ha med sig. Fast just när jag läste 
När jag hade flyttat till Saint Ollie kom vännen FEM på besök. Bland annat hade hon med sig en hel hög med secondhand-böcker som hon och svärdottern, tillika min adoptivdotter V, hade införskaffat åt mig. Högen är fortfarande inte slut, trots att jag har läst 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 