Lördag kväll den 22 mars och söndagen den 23 mars 2025: Utan prat igen, men med promenad

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Igår pratade jag inte med nån. Det är inte bra för mig att ha det så, men det är min verklighet. Jag tillbringade mest hela lördagen hemma med att städa, läsa, skriva, äta och dricka. När jag gick ut var det till soprummet och sen till garaget där jag hämtade bilen för en åktur. På så vis träffar en inte några människor. Eller djur. Och när ingen ringer eller jag inte ringer pratar jag inte heller i mobilen med nån.

Lördagskvällen blev lugn och jag läste, åt Dumlekolor och tog ytterligare ett halvt glas fyndvin från Toscana. Det gjorde mig trött, men jag höll mig uppe till drygt 23.30 i alla fall.

Lördagsgodis Döden tar semester Dumlekolor ett glas Vesper

Lördagsgodis.

∼ ♦ ∼

Döden tar semester och kaffe på sängen

Söndagsmorgon på väg till Rom.

Jag sov inte bra i natt. Tyvärr minns jag inte ens vad jag drömde. Flera gånger vaknade jag och hade svårt att somna om. När jag klev upp för att ta morgonmedicinen såg tillvaron utanför fönstren ut ungefär som igår: vit och frostig. Nätterna är väldigt kalla, men dagarna börjar nu ändå bli varma. Idag hade jag bestämt mig för att tvinga ut mig. Ta bilen till lämpligt ställe för en promenad och sen söndagshandla. Men först ägnade jag ett par timmar med att läsa boken jag har fått för recension och dricka kaffe på sängen. Det var ju trots allt söndagsmorgon… Jag ägnade dock en stund på förmiddagen åt att knacka ner några rader på min recensionen av sagda bok.

Matlåda på tining med kycklingköttbullar potatis o sås

Matlåda på tining till söndagsmiddag.

Även idag tog jag fram en matlåda ur frysen. Lusten att laga mat har aldrig varit stor hos mig. Som ensamstående har den blivit obefintlig. Men jag måste ju äta och dricka annat än Dumlekolor och italienskt rödvin. Lådan jag valde innehöll kycklingköttbullar med sås och potatis.

Före söndagsmiddagen åt jag förstås frukost, som vanligt vid lunchtid. På helgerna äter jag aldrig lunch. Och råkar jag göra det blir det min middag så att jag äter nåt lätt på kvällen. Ändå går jag stadigt upp i vikt, gissningsvis för att jag inte rör på mig tillräckligt. Jag känner att hälsporrefoten gör mindre ont om den får vila, men idag kände jag också av gårdagens sträckning i ryggen. Medan jag ägnade en del av förmiddagen åt att skriva lät jag Linnex och massagekudden bearbeta ryggen.

Söndagsfrukost med rostat bröd o fil Hopptimisten o Döden tar semester

Söndagsfrukost vid lunchtid.

Men jag slapp jag inte undan en söndagspromenad. Himlen var alldeles blå och temperaturen steg. Vis av erfarenhet vet jag att det ofta blåser kallt i Gamla Uppsala dit jag styrde kosan. Foten tillät inte nån längre promenad. Ett par kilometer blev det i alla fall och jag fick både ljus och luft. Jag hade tänkt gå in i kyrkan och tända ljus, men det var nåt evenemang där, så jag avstod.

Bilen fick ett par rundor den också. Jag njuter av den frihet bilkörningen ger mig, men jag erkänner att jag har blivit harigare. Samtidigt ser jag förare runt omkring mig som inte borde ha fått körkort. Som igår, vid krocken. Jag blev i vart fall uppiggad av promenaden, solen och ljuset och for vidare till City Gross där jag handlade mest fil och mjölk till veckan samt våffelmix. Det är ju Våffeldagen på tisdag. Idag fick jag nöja mig (!) med en ljuvlig Noisette när jag kom hem. Energin den gav mig räckte till att städa av i badrummet.

En stunds läsning och lite mer städning i köket innan söndagsmiddagen. Det var fortfarande ljust när jag åt och jag behövde inte tända vare sig kökslampa eller stearinljus. Kycklingköttbullarna med gräddsås och potatis fick en söt avslutning bestående av vaniljglass med bär och digestive.

Och nu ska jag ta min kvällsmedicin för att sen hoppa i skumbadet. Allt är förberett för morgondagen – rena kläder, packad jobbryggsäck och medicinen för veckan är fördelad i dosetten.

∼ ♦ ∼

Idag pratade jag inte med nån heller.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fynd från Toscana: Tenuta Moraia Vesper Maremma Toscana Riserva 2019

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en låda fyndviner från Toscana.



Den första lådan viner jag köpte 2025 från Vinoteket
blev en låda med nio flaskor fyndviner från Toscana. Lådan levererades i februari och kostade då 1 399 kronor. Sen dess har innehållet i lådan ändrats och priset stigit. Men de här vinerna ingick när jag köpte lådan:

Fyndviner från Toscana

Fyndviner från Toscana.


 

Tenuta Moraia Vesper Maremma Toscana Riserva 2019

Ett riktigt kraftpaket!

Fyndvinerna från Toscana har hittills visat sig ganska fyndiga. Den fjärde vinflaskan jag öppnade ur lådan var Tenuta Moraia Vesper Maremma Toscana Riserva 2019. Första glaset drack jag till en assiett med flera smakrika ostar. Andra glaset intog jag till pulled chicken.

Det här vinet är gjort på druvan cabernet sauvignon. Det har hög fruktsyra, är mycket strävt och mycket fylligt. Lämpligt att äta till vinet är entrecôte, lammracks eller vilt, boeuf bourguignon eller en toskansk vildsvinsgryta, parmesan, pecorino, hårda ostar överlag, svamprisotto, fylld paprika eller en auberginegratäng, tycker Vinoteket.

 

Vinets alkoholhalt ligger på hela 14,5 procent, medan sockerhalten endast är 0,5 gram per 100 milliliter. Flaskan kostade ursprungligen 399 kronor, men priset var nedsatt till 199 kronor. Det går inte att köpa på Systembolaget.

Så här skriver Vinoteket om vinets doft och smak:

”[…] mörka körsbär, mogna plommon och svarta vinbär, balanserade av subtila inslag av kryddnejlika, lakrits och rostat kaffe. Nyanser av tobak, vanilj och en lätt mineralitet från jordmånen adderar djup och komplexitet till doften. […] De mogna bärsmakerna harmoniserar med vinets eleganta tanninstruktur och en frisk syra som skapar balans. Toner av mörk choklad, örter och kryddor utvecklas i glaset, med en lång och raffinerad avslutning som bjuder på subtila ektoner från lagringen […]

Vad tycker jag då? Ja se det här kände jag direkt var ett fynd! Mörka bär och kaffe var tydligt i doften. Vinet var fylligt och strävt och jag noterade mörk choklad och kryddighet i smaken. Till de smakrika ostarna blev vinet ett riktigt kraftpaket, men till pulled chicken, med två heta såser på tallriken, blev alldeles bäst.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här vinerna ingår i lådan med fyndviner från Toscana som jag köpte:

  1. Sammicheli Chianti 2023 (två flaskor)
  2. Poggio al Sale Vino Nobile di Montepulciano 2020 (en flaska)
  3. Poggio del Concone Toscana IGT 2021 (en flaska)
  4. Borgo La Piaggia Governo all´Uso Toscano IGT 2022 (två flaskor)
  5. Tenuta Moraia Vesper Maremma Toscana Riserva 2019 (två flaskor; läs inlägget ovan!)
  6. Tenuta Moraia Albus Maremma Riserva 2021 (lådans enda vita vin; en flaska)

 


Livet är kort.

Publicerat i Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ur Livet: Bär mig!

Bär mig!

– Bär mig, pappa, bär mig!
Som barn var jag lätt som en plätt
Som vuxen blev jag tung och svår

Mina sorger bär ingen annan åt mig nu

JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 21 mars och lördagen den 22 mars 2025: Från vinter till Rom

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Ostassiett Vespervin Maja Ekelöfbok o tända ljus

Rejäl ostassiett, ett glas fyndvin från Toscana och vackra blommor från förra helgen.

Så klart det blev mer godsaker igår kväll. Jag serverade mig en rejäl ostasiett och till den ett glas rött fyndvin från Toscana (vinet får ett eget inlägg när jag har druckit lite mer av det!).

Sen blev jag både varm och trött. Jag hade varit frusen på kvällen, näsan kliade och jag nös. Därför var jag helt övertygad om att jag var på väg att bli förkyld. Så var det icke! Uppenbarligen är rödvin bra medicin för frusna Tofflor…

Jag läste en stund, men hann inte läsa ut boken innan ögonlocken blev för tunga. Det blev läggdags ganska tidigt på fredagskvällen. Jag lämnade en intensiv arbetsvecka bakom mig och somnade som en sten.

∼ ♦ ∼

Frostig björk i allén

Vinter i morse.

I morse vaknade jag redan klockan sex – och till vinter. Jag försöker verkligen stanna uppe så länge jag kan på fredagskvällarna för att inte vakna för tidigt. Dagarna blir så långa då när jag är ledig. Men idag somnade jag om. Vaknade bara till för att ta medicin kvart i sju och fortsatte sen att sova. Vem vill ha vinter när en har fått försmak av vår? Innan jag slocknade hann jag tänka att det blir en bra lördag för städning. Väderappen hade utlovat sol och den gjorde sitt bästa att titta fram på förmiddagen. Dammsugningen kom jag inte ifrån dock, det behövdes gå ett rejält varv.

 

 

Det var ändå en av veckans två lediga dar och när jag hade drömt färdigt om Måns Zelmerlöf och en klasskompis från gymnasiet (!) delade jag en mugg kaffe på sängen med Maja Ekelöf. Det var kanske en 50, 60 sidor kvar som jag läste. Efter boken om den städande och skrivande Maja i Karlskoga bestämde jag mig för att hänga med den recenserande Florence till Rom. Även jag ska recensera – boken om Florence – men först ska jag givetvis läsa den. Med blyertspenna!

Och när jag hade skrivit några texter skred jag till verket med dammsugningen. I samma veva fick solen en riktig skjuts och här blev både varmt och soligt. Men, som sagt, det behövde dammsugas, och jag slapp inte undan. Däremot tog jag frukost vid lunchtid när köket och vardagsrummet återstod att sugas. Dem gjorde jag efter att jag petat i mig rostat bröd och läst nåt kapitel i den solgula 50-talsdeckaren. Jag tänkte dock inte överanstränga mig idag. (Det räckte med att jag sträckte ryggen när jag dammsög. Tror inte det blev nån större fara, men ont som fan gjorde det.) Därför åkte en matlåda med en stor portion (= middagsportion, ej lunchdito) pulled chicken och klyftpotatis fram ur frysen för att tinas till lördagsmiddag. Duschen var extra skön efter dammsugningen. Därifrån kommer dock ingen bild.

Allt är inte vackert här i Uppsala, men mitt hem är nu i alla fall ganska rent, liksom min bil.

Ren bil 22 mars 2025

Ren skönhet.


Rent kan en inte kalla soprummet.
Som tur är verkar kärlen med brännbara sopor och kompost vara tömda. Det är dock inte kärlen med pappersförpackningar och plast. Det ser för jävligt ut, på ren svenska.


Det blev en åktur när vädret svängt om till vårväder.
Tyvärr är alla inte lika bra på att köra bil som jag. Jag tycker faktiskt att en del kör livsfarligt. Några krockskadade bilar som väntade på assistans såg jag på ett ställe, vilket bevisar mina teorier. Både bilen och jag kom hem helskinnade och belöningen blev kaffe med Noisette medan Florrie åt wienerbröd i boken. Tvättmaskinen utförde arbete under tiden.

Lördagsfika vid köksbordet med noisette Hopptimisten och Döden tar semester

Lördagsfika med Noisette och Hopptimisten, medan Florrie i boken äter wienerbröd och fikar med bland andra en servitris som lånat mitt efternamn.

Eftermiddagen var det inte mycket kvar av sen, men den ägnade jag åt att läsa och skriva, ungefär.

Och middagen var som sagt bara att micra. Det var en rejäl portion och jag skäms att erkänna det, men jag åt inte upp alla klyftor. Dessutom hade jag dukat fram en ostbricka till efter. Jag smakade väl alla fyra ostar på olika kex, men sen fick det vara bra. Av vinet, däremot, blev det två glas.

∼ ♦ ∼

Nån granne fyller år, det har sjungits och hurrats. Gissar att födelsedagsfirandet pågår i afton. Själv ska jag nog mest fira med läsning.

I morrn är det söndag och inte heller då har jag nåt direkt planerat. Vem vet, jag kanske reser till Rom på rikt då…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

”Jag har torkat nog många golv” : En biografi om Maja Ekelöf

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en biografi.



Nina Van Den Brinks bok Jag har torkat nog många golv en biograf om Maja EkelöfDet klart att man ska ge bort böcker! 
På Alla Hjärtans Dag 2025 gav jag mig själv en hög med pocketböcker. En bok i den högen var Nina Van Den Brinks biografi om Maja Ekelöf, ”Jag har torkat nog många golv”. Det var dags att läsa nånting som varken var magiskt eller hade med kriminalitet att göra utan om en, vad jag förstår, rätt enastående kvinna.

År 1970 vinner en helt okänd städerska Rabén & Sjögrens stora romatävling. Med boken Rapport från en skurhink blir Maja Ekelöf rikskändis över en natt. Den frånskilda fembarnsmamman blir snart en del av Sveriges politiskt engagerade kulturetablissemang. Men det hela är inte enbart en framgångssaga. Med sin dagbok från en tuff låglönevardag blir städerskan och författaren en sorts maskot för de vänsterintellektuella. Hon ser igenom omgivningens välvilliga, men nedlåtande attityder. Den här biografin är en berättelse om Maja Ekelöf samtidigt som den är ett dokument över det politiska 1970-talet och en påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken.

Redan när jag precis har börjat läsa den här biografin blir jag gripen. Jag fattar att det måste ha varit överväldigande att vinna en romantävling med vad som egentligen är dagboksanteckningar. Detta efter att Maja Ekelöf varit tvungen att skriva ut sin text i hemlighet, på smyglånade skrivmaskiner. För se alla tävlingsmanus skulle vara maskinskrivna. Hur lätt är det när man inte äger en skrivmaskin och än mindre kan maskinskrivning? Men Maja Ekelöf gör det och vinner tävlingen. När hon tar emot priset, en stor summa pengar och bokutgivning, i Stockholm talar prisutdelarna om äkthet. Ingen eller få av dem har säkert behövt använda skurhink och trasa för att försörja sig och sina fem barn.

Jag vet att författaren har intervjuat Maja Ekelöfs nu åldrade barn, men hon har inte träffat Maja Ekelöf personligen. Däremot har hon använt flera andra källor och gjort ett synnerligen gediget arbete. Jag gillar att det finns referenser, källor och personregister i slutuet.

Som läsare får jag känslan av att det här är äkta (!) och väldigt nära sanningen. Det är en respektfull skildring av en person som slet hårt större delen av sitt vuxna liv. Nån som kanske fått ett helt annat liv om förutsättningarna varit annorlunda. Maja Ekelöfs vinst i tävlingen gav henne dock ett aningen bättre liv – efter vinsten arbetade hon inte lika mycket som städerska. Men vinsten gav henne också ett delvis annat liv. Medaljer har som bekant såväl framsida som baksida.

Det finns en enda invändning jag har och det är att författaren blandar in sin egen familj i korta delar efter vissa kapitel. Jag tycker att en biografi ska ha ett totalt fokus på personen den handlar om. Men jag tycker också att författarens Mommo är värd en alldeles biografi.

Och nej. Jag har inte läst Maja Ekelöfs bok, det ska jag givetvis göra!

Och ja. Även Nina Van Den Brink vann ett litterärt pris. För den här boken vann hon Augustpriset 2022 i kategorin Årets fackbok.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ur Livet: Bläddrar

Bläddrar

Bläddrar bland minnena
Foton från begynnelsen
Så unga vi var!

Går vidare…

Böckerna tynger ner hyllplanen
Där gick vi bet!
Eller… du gick
och jag blev kvar

Här bläddrar jag i böckerna
Dammar
Pysslar om
De är inte människor,
men mina närmaste

JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 20 mars och fredagen den 21 mars 2025: Leva lite fortare och göra lite mer av det jag inte får

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Antikkunnig i Norrköping 20 mars 2025

Antikkunnig i Norrköping den 20 mars 2025.

Jag var nog aningen trött i mössan igår kväll efter avdelningsdagen. Som vanligt bänkade jag mig klockan 20 för att amatörvärdera fina grejor i Antikrundan via Duo-appen. Avsnittet var det andra från Norrköping. Som vanligt kom folk med spännande saker, bland annat en del konst intresserade mig mycket. Men, som sist, var jag seg och alltför snäll i mina värderingar. Den här gången knep jag med nöd och näppe två stjärnor och omdömet antikkunnig på diplomet. Nästa vecka är det säsongsavslutning. Hur ska jag sen fördriva mina torsdagskvällar???

∼ ♦ ∼

Den här fredagen visste jag skulle bli en aningen hektisk avslutning på arbetsveckan. Dels hade jag en speciell artikel att skriva, en artikel som var lite… känslig, dels skulle min bil få utvändig tvätt. Det räcker med att det är två viktiga saker på dagsagendan för att hjärtat ska slå snabbare och mer okontrollerat. Nu är jag väldigt nöjd och tacksam med att Centralrekonden i Uppsala gör ett sånt fint jobb med min bil. Men den ska ändå både lämnas och hämtas och det ska hinnas med före arbetsdagen och på lunchen helst. Jag grundade med sedvanlig frukost och läsning.

Fredagsfrukost med Hopptimisten o Maja Ekelöf

Fredagsfrukost med Hopptimisten och biografiläsning.

 

Domkyrkotornen sedda från ena sidan av UKK

Ljus och luft – extra av det senare vid före detta Sivia torg, en skamfläck i Uppsala i sitt nuvarande skick.

Så inledde jag arbetsdan före klockan sju med att läsa igenom mina anteckningar från intervjun. Efter det gick jag med sopor på vägen till garaget innan jag åkte iväg med bilen. Hemkommen påbörjade jag artikeln, med avbrott för två avstämningsmöten.

På förmiddagen hade jag ett artikelutkast klart. Jag granskade det och finputsade det lite innan jag skickade iväg det för fakta- och citatgranskning hos de intervjuade. Det gjorde jag dock först efter lunch. Jag hade skrivit alldeles för långt och jag tyckte att min text var rörig, så jag fick jobba en del med den. Promenaderna från och till biltvätten gav ljus och luft åt tankarna. Texten var knepig att skriva eftersom den handlade om nedläggning av ett arbete som blivit mycket uppskattat och att arbetet i sig intresserade mig. Men också för att sånt här drabbar de inblandade människorna.

Det var underbart väder när jag gick och hämtade bilen. Och bilen blev hur fin som helst! Jag jobbade en liten stund till innan jag satte mig vid köksbordet och åt lunch.

 

Två Noisette från Triller

Två Noisette till mig i helgen från Butiken på hörnet.

Efter lunch gjorde jag bildval och fixade till bilden. Därefter skrev jag klart artikeln, granskade den och skickade den för fakta- och citatkoll. Fixade med lite annat. Och så var klockan plötsligt 15 och jag kunde sluta jobba för dagen och veckan. Skönt! Hjärtat har inte varit roligt idag heller och jag har haft lite ont i huvet hela dan. Livrädd för stroken, den som alltid ligger på lur, är jag. Men jag får tänka att jag äter mina mediciner och försöker överleva. Och leva lite fortare genom att göra lite mer av det jag inte riktigt får göra, på kortare tid också. Därför gick jag som vanligt till Butiken på hörnet efter jobbet och köpte två Noisette. Båda är till mig, för nån att fika med har jag inte. Jag tar en i morrn och en på söndag till eftermiddagskaffet. Jag träffade en bekant när jag var och köpte dem. Hon skulle gå på AW med sin man uppe i stan. Det lät så mysigt. Men nån man att ha AW med har jag inte heller. Däremot har vi lila krokus på gården. Ett enda stånd med blommor som lyser upp i det bruna.

Lila Krokus på gården

Lila krokus lyser upp det bruna på gården.

 

Efter arbetsdagen och dans tredje promenad tyckte jag att jag gjort mig förtjänt av en stunds vila på soffan med Maja Ekelöf i näven. Efter det gick jag ett varv med dammvippan. Dammsugningen sparar jag till i morrn.

Fredagsmiddag smörgåstårta och riesling med Hopptimisten o Maja Ekelöf

Den perfekta fredagsmiddagen – smörgåstårta med ett glas riesling – är bara att ställa fram.

Fredagsmiddagen var som vanligt bara att ställa fram. Smörgåstårtbiten från Korgtassen hade stått till sig sen igår och rieslingen låg ju redan på kylning. En flaska vitt räcker ganska länge för mig.

Men det är ju trots allt fredag. Det kan bli en ostassiett och nåt glas rött fyndvin från Toscana senare. Äta och dricka lite mer av det jag inte får, alltså.

I kväll kan det också blir ett svårt sudoku, läsning och kanske en serie på nån Play-kanal. Jag kanske zappar lite, har inga planer.

Några planer för helgen har jag inte heller mer än dammsugning och att bilen ska luftas. Fast jag vill inte skita ner den nu när den är ren.

∼ ♦ ∼

Det är vin- & delimässa i kväll och i morrn, men jag har ingen att gå med så jag får väl vina lite här hemma. Leva lite fortare och göra lite mer av det jag inte får, med andra ord.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ur Livet: Slut

Slut

Slut
Förbi
Över

Ringen
Den slutna bilden av
det eviga
i en ask

Hjärtat
Tudelat
Skriker i sömnen

Slut
Förbi
Över
Lägg till:
Aldrig mer

JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Vårdagjämningen 2025: Vardagslyx och soligt

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Maja Ekelöfbiografin blommor tänd ljus medicin

Vardagsrealism. Eller snarare… vardagslyx.

Idag inföll årets vårdagjämning. Vi hade avdelningsdag hela dan, så det här inlägget blir inte långt – jag är mycket trött. Den som ville kunde suga på ett utdrag ur Livet tills jag hade publicerat det här.

Jag klev upp i vanlig tid trots att vi inte började förrän klockan nio. Det var liksom ingen idé att ändra mobillarmet, jag var färdigsoven. Bonus den här morgonen var att jag fick lite extra tid vid köksbordet för läsning. Jag gav mig det i stället för sovmorgon. Jag hängde med Maja Ekelöf. Vardagsrealism, kallade jag bilden på biografin om Maja Ekelöf och mina mediciner med mera på bordet som jag la ut på Insta. Egentligen skulle jag ha kallat bilden Vardagslyx.

Vårdagjämningen inleddes kallt, men soligt. Innan jag traskade iväg tog jag en bild på UKK genom vardagsrumsfönstret. Byggnaden har blivit en bekant, en granne. När jag ser att den står där vet jag att jag lever. Fortfarande.

UKK vårdagjämningens morgon 2025

Min granne i morse.

∼ ♦ ∼

Sol vid Radisson Blu

Sol vid Radisson Blu.

Denna vårdagjämning satt vi inomhus i princip hela dan. Det var lite synd med tanke på att det vackra vädret. Men annars var det en bra dag där vi fick lyssna till varandra och ställa frågor. Inget trams och larv. Lagom långa föredrag. Avslutningsvis en diskussion om kommande förändringar. Det som skulle bli så lite som möjligt lär bli betydligt mer än så. Jag är inte orolig, men vi är många som är irriterade. Tyvärr är det som vanligt, det går inte att göra nåt åt saker och ting.

Det enda negativa med dagen (förutom det som vi kan inte kan förändra) var att lokalen vi satt i var väldigt kall. Det vägdes upp av att det fanns mycket gott godis. Lunchen bestod av smaklös torsk med ojämnt fördelad kapris. Det saknades bestick och glas för somliga, så det kändes… lite hafsigt. Annars var Radisson Blu ett OK val för avdelningsdagen.

På hemvägen hoppade jag in på Korgtassen och köpte smörgåstårta till i morgon. Även Systembolaget fick ett besök. När det börjar bli varmt är jag extra sugen på öl.

Nån middag i kväll var inte aktuellt. Jag tog en ostfralla till medicinen. Hjärtat har varit jobbigt idag, hoppas medicinen kan lugna ner det. Sen laddade jag för näst sista avsnittet av säsongens Antikrundan, i kväll från Norrköping igen.

Ostfralla med spetspaprika kaffe mjölk Hopptimisten o Maja Ekelöf

Ostfralla, kaffe och ett glas mjölk med Hopptimisten och Maja Ekelöf.

∼ ♦ ∼

I morrn ska bilen få en vårtvätt. Jag lämnar på morgonen och hämtar på lunchen. Passar utmärkt eftersom jag jobbar på distans, det vill säga hemifrån. Det ska bli ytterligare en kall natt, men solig dag. Jag måste skriva en artikel, men får ju lite ljus och luft på promenaderna om morgonen och på lunchen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ur Livet: Svek

Svek

Besvikelsen sitter där fortfarande
som en nål i själen
Jag trodde att vi skulle bli gamla tillsammans
Du stod vid min sida i så många år,
jag vid din
Men mitt svek var störst
för jag svek kärleken
Nu står jag här utan dig och kan inget annat
För jag har fått uppleva kärleken
och klarade inte av den 

Nog önskar jag lite ändå att det fanns
en levande varelse jag kunde älska
Tyvärr vågar jag aldrig mer
riskera
att bli sviken och svika
Ensamheten är mitt straff
JUEH

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Lämna en kommentar