Söndag kväll den 20 juli och måndagen den 21 juli 2025, första dagen i tredje sommarsemesterveckan: Vila och ta det lugnt

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Igår kväll när det hade blivit svalare satt jag vid datorn och skrev. Vännerna FEM och Finske Pinnen körde igång en Netflixserie, men FEM gav snart upp och gick och la sig. Jag, däremot, lyssnade med ett halvt öra medan jag skrev och slog mig ner i mammas gamla soffa, sen november 2016 vännernas, och började kika. Den var lite spännande även om Finske Pinnen och jag kunde räkna ut intrigen och scenerna med bakarslena, så att säga. 

Sur Felix Katt

Sur och missnöjd Felix Katt.

Felix Katt får inte vara ute om nätterna, han är ju trots allt bara ett år. FEM hämtade in katten innan hon gick till sängs och tog av hans GPS-halsband. Felix blev mycket missnöjd och ville fortsätta vara ute. Och när han upptäckte att köksfönstret var öppet hoppade busen ut. Pinnen rusade efter (inte genom fönstret dock) och fick fatt i katten. Därefter stängdes alla fönster på bottenvåningen. Men vi hade en sur katt bland oss som bestämde sig för att äta upp en kaktus. Påminde mig starkt om en viss annan katt som gör sånt för att få uppmärksamhet eller när han är missnöjd… Kaktusen ställdes undan och katten kom så småningom till ro under matsalsbordet. Felix betyder Den lycklige, men det var inte den här kissen igår. Och vi människor, var kanske lyckliga, fast såg inte färdigt på Netflix-serien. Det hade varit måndag ett bra tag när vi insåg att det var två avsnitt kvar. Då gav vi också upp.

∼ ♦ ∼

Sista ordet o kaffe på sängen

Lovande start på måndagen och boken.

Denna måndagsmorgon sov jag till klockan åtta. Ja jag tog givetvis medicin 6.45, men somnade om. Runt halv nio gick jag ner i köket där FEM åt första frukost. Jag tog en skål fil med bär och flingor och en halv mugg kaffe. Det har blivit uppenbart att hjärtat mår så mycket bättre när jag minskar ner på kaffet. Igår blev det bara två muggar på morgonen och en på kvällen och jag mådde ganska bra. Vädret har också blivit lite annorlunda och det gör säkert sitt till att jag känner mig piggare än i lördags. Det är fortfarande varmt, men det blåser och finns ett och annat moln på himlen. Efter filfrukosten tog jag med mig ytterligare en halv mugg upp till gästrummet och låg och läste en stund. Sista ordet av Elly Griffiths är den senaste boken jag har fått för recension från Modernista. Första recensionsdag är den 30 juli och då hoppas jag kunna avslöja mer här vad jag tycker om boken.

Några större planer för måndagen hade vi inte. Vi var inte inblandade i storbråket i Varamon igår kväll heller, vi är fredliga människor. Finske Pinnen gav sig ut på vägarna för att skjutsa hem en syster samt jobba. FEM och jag tänkte oss nog ta det mest lugnt idag. Det är lite Grand Central Station här. Och så blir det när en har stor familj. Jag har ju ingen familj, vilket säkert gör att jag är mer ljudkänslig och ovan vid människor. Men eftersom det var lite mindre soligt idag bestämde jag mig för att ta en promenad på egen hand medan FEM packade inför den kommande resan. Innan vi gjorde nånting intog vi dock en andra frukost med ostsmörgås och kaffe på trädäcket.

Ostsmörgås och kaffe

Andra frukost på trädäcket.

Promenaden tog jag längs kanalen. Där var det ganska behagligt, inte enbart stekande sol utan lite skugga. Jag tog ingen lång promenad, men det var skönt att röra på sig.

Eftermiddagen tillbringade FEM och jag i var sin solstol där vi läste. Det blev ett avbrott för ett telefonsamtal med mammakusinen M och för att åka och handla middagsmat, men sen satt vi en stund till. Jag tog en folköl och salta nötter medan jag läste Motala tidning. Tur att pappa inte såg mig. Inte för ölens eller nötternas skull utan för tidningens.

Till middag åt vi självplockad mat. FEM åt lasagne och jag en kycklingklubba med potatissallad och oliver. Ett par kex med goda ostar på och ett glas rött slank också ner.

∼ ♦ ∼

I kväll tar vi det fortsatt bara lugnt. Nu väntar vi på att kvällskaffet ska bli klart. I morrn ska vi träffa mammakusinen M för en eftermiddagsfika efter att vi har gjort några ärenden under förmiddagen. Jag har blivit mycket bra på att vila och ta det lugnt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 20 juli 2025: Värmehantering och dagens fynd

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Åter en het dag! Det liksom hjälper inte att en är vid vatten. Det allra bästa är att åka omkring i bil med fungerande AC, men det kan en ju inte göra dagarna i ända. Och vi människor har det ändå inte värst. Djur som Felix Katt har päls. Kissen häckar mest under buskar i skuggan på dagtid. Nattetid ligger han på mattan utanför sovrummen och vaktar på människorna som försöker sova där inne.

Felix Långkatt

Felix Katt är matt av värmen.


I morse sov jag ändå rätt bra.
Det är skönt att inte behöva stressa iväg. Jag börjar kunna njuta av ledigheten och vilan. Jag läste en hel del idag, började redan i morse, givetvis med kaffe till. I kväll blev det bokbyte igen. Jag läste ut boken om den leriga kvinnan. Peter Mays Enzo Mcleod-serie ska jag köpa på mig, för den vill jag läsa mer av. En av böckerna i serien köpte jag faktiskt idag, men bytet i afton gick inte till den utan till Elly Griffiths Harbinder Kaur-serie. Den nyligen översatta utgåvan av del fyra fick jag för recension av Modernista precis innan jag skulle resa. Perfekt!

 

Söndagsfrukost på altandäcket

Söndagsfrukost på trädäcket.

Men idag gjorde vi lite annat också. Efter uppstigning och dusch blev det frukost på trädäcket. Som synes följer jag värdparets frukostmeny – rostat bröd med ost och marmelad och bulle. Skämt åsido, jag åt fil med bär och flingor, men det var tidigare på morgonen för att medicinen skulle landa bra i magen.

Och när jag ändå är inne på medicin och krämpor kan jag meddela att såväl hjärta som magen har varit bra idag. Jag har inte druckit för mycket kaffe (totalt tre muggar idag), inte ätit så många feta eller onyttiga saker (en bulle och en glassbägare, dock) och jag har druckit mycket vatten. Medicinen har jag tagit på rätt tider dessutom.

∼ ♦ ∼

Nånstans mitt på dan åkte FEM och jag på en liten loppistur. Dels besökte vi Återvinningen (ingen vettig webbplats, tyvärr, men massor av fina grejor), dels Bok-Anna (länken går till Bokbörsen där Bok-Anna säljer böcker) i Motala hamn.

Återvinningen finns ta mig tusan allt! Jag blir riktig avundsjuk, för det här är en supebra second hand-affär. Inrymd i en stor lagerlokal finns allt från glas och porslin till böcker och möbler. Kort sagt… allt.

Och hos Bok-Anna finns som sagt böcker i en lokal och tidningar och faktaböcker i en lokal bredvid. Där var vi aldrig inne (bland tidningarna och faktböckerna), men i bokdelen var vi lääänge. Efter det behövde vi en glasspaus i skuggan. Det blev var sin mjukglass, FEM:s i strut, min i bägare med lakritsströssel som jag älskar, fast borde låta bli.

 

Middag på trädäcket sill potatis sallad knäcke och öl

Middag på trädäcket – sill och potatis utan snaps!

Efter pausen åkte vi vidare och köpte middagsmat. I kväll åt Finske Pinnen och jag sill och potatis utan snaps men med folköl, medan FEM åt skinka och potatis. FEM gjorde en stor skål med sallad och den åt jag mycket av. Och så gott knäckebröd med bara Bregott på. Det kändes helt rätt för kroppen.

Middagen intog vi på trädäcket när solen gått bakom huset. Där var riktigt härligt och jag ska i fortsättningen äta middag på balkongen när solen gått bakom mitt hus. Det blev perfekt tid för mat och medicin för mig. Jag måste bara i fortsättningen försöka äta nyttigare mat och mer grönsaker. Det mår jag mycket bättre av!

∼ ♦ ∼

En bra dag idag. Jag är nöjd att jag kunde hantera värmen så bra och ändå orka göra nåt.

∼ ♦ ∼

Och nu till frågan… handlade jag nåt? Jepp! Givetvis böcker, boken Stjärnkocken i Enzo Mcleod-serien av Peter May (!) på Återvinningen och Nu ser du mig i Lacey Flint-serien av Sharon Bolton. Och ja. Jag vet att jag ska döstäda och inte köpa mer saker, men… Jag köpte det där konstglaset, en sorts brevpress med blåklint, Östergötlands landskapsblomma, i.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kvinnan i leran

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den sjätte delen i serien om kriminalteknikern Enzo Macleod.



Peter Mays bok Kvinnan i leranErikshjälpen i Uppsala gör jag ofta litterära fynd. Det enda som är synd är att det är så svårt med parkering där. Sånt gör att jag inte åker dit så ofta. Men under sommarsemesterns första vecka 2025 hade jag tur att få parkering. Jag fyndade då bland annat Peter Mays bok Kvinnan i leran, inbunden och i fint skick, för endast 37 (!) kronor. Boken är visserligen den sjätte delen i serien om kriminalteknikern Enzo Macleod och jag hade tidigare enbart läst den första. Ofta hänger böckerna i en serie ihop vad gäller huvudpersonernas privatliv och det är jag inte särskilt intresserad av. Kriminalgåtorna är vanligen nya och det är dem jag vill åt. Nu har jag läst boken och här är en kort summering av handlingen samt mina reflektioner.

Boken inleds i västra Frankrike år 1989. Tjugoåriga Lucie Martin sänks ner i en sjö med en plastpåse om huvudet. Fjorton år senare drar en värmebölja in. Sjön blir en lergrop och där hittare en fiskare kvarlevorna efter Lucie. Kriminalteknikern Enzo Macleod sitter i sin våning i Paris och går igenom det sjätte och sista kalla fallet som han ska försöka lösa. Det finns en uppenbar förövare som redan sitter i fängelse för tre mord. Men för det här mordet har han alibi. Förklaringen tycks vara mer komplicerad och Enzo försätter inte bara sig själv utan sina nära och kära i livsfara.

Den här boken tilltalar mig redan från början, trots att det är en hel del relationsbitar. Som vanligt är dessa komplicerade, men jag försöker bortse från dem och fokusera på fallet. Fallet är kallt, det vill säga gammalt och olöst. Enzo får nog lite av en chock när det landar en hel hög med andra fall med försvunna unga kvinnor i hans knä. Det är nånting spännande med det hela, nåt som fascinerar mig. Handlar det om flera fall som hänger ihop och i såna fall hur? Enzo får väldigt mycket information och träffar många människor. Jag är rädd att vare sig Enzo eller författaren ska klara upp det här. Utöver detta råkar flera av Enzos nära och kära ut för en del. Kort sagt: Enzo har mycket att brottas med. Därför är jag helt klart imponerad av att boken endast är strax över 300 sidor till omfånget. Det är helt perfekt för en spänningsroman, enligt min mening. Desssa ska vare sig vara för korta eller för långa. Den här boken håller mitt intresse uppe från första sidan till sista.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Enzo Macleod-serien:

  1. Ett kallt fall
  2. Döden i Gaillac
  3. En kamp mot klockan
  4. Dödsboet
  5. Stjärnkocken
  6. Kvinnan i leran (läs inlägget ovan!)
  7. Den mörka porten

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 19 juli 2025: Hett, prat och katt i Motala

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Kvinnan i leran och kaffe på sängen hemma

Start i Uppsala.

Tänk att idag vaknade jag i Uppsala och jag ska somna i Motala. Det blev en lugn start hemma. Jag tog som vanligt kaffe på sängen och en stunds läsning innan jag lugnt och metodiskt gjorde det jag skulle inför resan: vattnade alla krukväxter, fällde presienner och drog för gardiner, slängde sopor, duschade, packade, åt frukost och åkte ner med alla grejor i bilen. Allt gick mycket bra. Det gör det när jag får ta det i min takt. 

Innan jag gav mig iväg svängde jag in till MiaNya Björck Blomsterhandel och köpte snittblommor till graven. Mia gjorde två fina buketter.

Sen åkte jag. Resan tog ungefär tre timmar. Jag stannade en gång på vägen för ett snabbt toabesök. Framkommen åkte jag direkt upp till kyrkogården för att få en stund med mormor och morfar och mamma och pappa. Griftegårdsförvaltningen i Motala hade gjort så fint vid graven. Isbegonior är inte direkt några favoriter, men det var ändå snyggt och propert vid graven. Det är väl värt avgiften för årsskötsel. Jag kan ju inte åka ner och klippa gräs, till exempel. Och Mias buketter blev perfekta, eller hur, kära dagbok?!

Graven med snittblommor från Nya Björcks blomsterhandel o isbegonior

Graven med isbegonior från griftegårdsförvaltningen och buketter från Mia.

∼ ♦ ∼

Jag åkte ner till Workshop Road, parkerade och lämnade av min packning. Fick hälsa på Felix Katt för första gången. Så fin! Sen ringde jag mammakusinen M. En timme senare blev jag upplockad i bil av mammakusinen M och hennes A. Vi åkte ner till Hamnkrogen och åt middag. Maten var väl sisådär, ölet var kallt och gott, men bäst var förstås pratet – även om det blev mycket sjukdom. Innan vi skildes åt fick jag hänga med och handla så att jag kunde köpa frukost.

 

FEM och jag läser på altanen

Vännen FEM och jag läste på altanen när det hade blivit svalare.

Workshop Road var det fullt med folk i olika storlekar och åldrar. Jag fick givetvis känning av hjärtat, så det blev en timmes vila före kvällsmedicinen. Sen mådde jag bättre.

Kvällen kunde avslutas med läsning och småprat på altanen. Där var det behagligt svalt. På övervåningen, där vi alla ska sova, var det jättevarmt men fick stå öppet i korsdrag så att sval kvällsluft kom in. Vi får se hur det går att sova i natt.

Vi har inga större planer för morgondagen. Värmen är jobbig, men det kan bli en kortare utflykt med bil för att kika på nåt second hand, mycket troligt böcker, bland annat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 17 juli och fredagen den 18 juli 2025: Perfekta skålar, litterära fynd och rejält packad

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det är ett hejdlöst festande som pågår här på semestern. Igår kväll var jag ju tvungen att prova om tanken med mina fyndade små lövskålar från Loppismagasinet var rätt. Premiären bestod av några skopor vaniljglass, hallon och digestive till kvällskaffet. Och jag måste säga att skålen var alldeles perfekt för ändamålet. Vidare måste jag också ge Kexet Exet credit för det var hon som såg skålarna först och gjorde mig uppmärksam på dem. Jag är mycket nöjd med mitt inköp även om jag tycker att skålarna var lite dyra trots att jag lyckades pruta, nåt fint glasarbete är det ju inte. Men de är värda sitt pris för mig eftersom, som sagt, de är perfekta för det jag ska använda dem till.

Glass i ny skål till kvällsfika boken Vintereld

Kvällsfika med Vintereld och glass, hallon och digestive i en perfekt lövskål.


Och medan jag smaskade glass och läste
såg väl resten av svenska folket på fotboll. Till och med Snokaren, verkar det som. Det snokades bara lite grann.

∼ ♦ ∼

Tyvärr fick gårdagen givetvis kroppsliga konsekvenser. Hjärtat var väl hyfsat, men på torsdagskvällen fick jag väldigt ont i ljumsken. Under natten höll värken mig vaken av och till och jag hade svårt att hitta en bekväm sovställning. I morse kändes det lite bättre, men bara lite. Jag blir aningen orolig för den kommande körningen.

Idag hade jag inte så många eller stora planer mer än att tvätta håret, handla middagsmat och packa. Vattna krukväxter får jag göra nästan två gånger om dan när det är så här varmt. Men innan jag gjorde nåt av det där intog jag kaffe på sängen och bestämde mig för att läsa de sista 70nånting sidorna.

Vintereld och kaffe på sängen

Spännande slut, men förvirrat.


Sluten på deckarna jag läser är i 9,5 fall av 10 väldigt spännande.
Här blev det dessutom väldigt förvirrande kring vem som var vem och givetvis därmed svaret på frågan om varför. Vintereld var helt klart värd de två tior boken kostade på Röda Korset.

Bokbytet gick från den skånska byhålan till Paris där en kriminaltekniker från Skottland arbetar med sitt sjätte och sista kalla fall. Jag har visst läst den första boken i serien om Enzo Macleod tidigare, det här är den sjätte. Även denna bok fyndade jag second hand för 37 (!) kronor på Erikshjälpen. Boken är inbunden och i fint skick. Ny kostar den 359 kronor hos Bokus…

Böckerna Vintereld och Kvinnan i leran

Bokbyte från bränder i vintrig skånsk byhåla till ett kallt fall i Paris.


Därefter klev jag upp ur sängen och vattnade samtliga krukväxter
en första gång. Jag tog reda på gårdagens rena och torra tvätt och packade ner några tischor. Det är svårt att veta vad jag ska packa, för som det ser ut ska det vara soligt och hett till att börja med, men senare regnigt och hett…

Under frukosten funderade jag vidare på vädret och packning, men inledde också min läsning av Kvinnan i leran. (Lite lägre nypris hos Adlibris!)

Frukost med sol på filen Hopptisarna och Kvinnan i leran

Frukost med sol på filen och i sällskap med Hopptisarna och den leriga kvinnan.


Sen blev det dags att sätta fart.
Eller… det går ju inte att göra nånting snabbt i värmen. Jag satt vid datorn och skrev, bäddade och hoppade hasade sen in i duschen för att komma ut nästan mer svettig än innan…

Tvättmedel vattenflaska smörgåstårta i låda knäcke glass

Smörgåstårta, tvättmedel, knäcke, glass med mera. Sånt som går åt idag och sånt som behöver fyllas på.

Det gick ändå bättre idag att gå till Kvarnen. Jag gick bakvägen, så att säga, alltså Botvidsgatan och ner S:t Persgatan. Nästan hela promenaden gick i skugga. Lite bekymrad blev jag ändå när jag såg en och annan äldre kvinna med rollator släpa sig fram. För även om det var i skuggan låg temperaturen över 30. Dåliga hjärtan är ingen höjdare när det är så här hett, men idag skötte sig mitt. Även ljumsken kändes hyfsad när jag gick.

Jag hade ett ärende på apoteket och så gick jag till Korgtassen. Till fredagsmiddag köpte jag en bit smörgåstårta. Vidare köpte jag glass och lite annat som knäcke och tvättmedel, sånt som det behövdes påfyllning av. Då behöver jag inte handla genast när jag återvänder. Det finns nog till och med fil kvar.

Det låg spännande post i postboxen idag. I ett brunt paket från Modernista hittade jag  översättningen av den fjärde delen i Elly Griffiths serie om Harbinder Kaur, Sista ordet, för recension. Det ska bli kanon att kunna läsa den delen så tätt inpå del tre, som jag också fick nyligen för recension. Första recensionsdag är den 30 juli, men eftersom jag är på en semestertripp vet jag inte när jag hinner läsa och skriva om boken. Den ligger dock givetvis nerpackad i rullväskan.

För packat har jag också gjort idag, givetvis. Jättesvårt att veta hur vädret blir, men jag packade många tunna överdelar, shorts, extra brallor etc. Det gäller att vara rejält packad, så att säga.

∼ ♦ ∼

Fredagsmiddagen blev den vanliga – smörgåstårta och ett glas riesling. Resten av kvällen blir lugn med läsning och det senaste avsnittet av Tyst vittne på SvT Play.

Fredagssmörgåstårta på sommarporslin o ett glas riesling med Hopptisarna o Kvinnan i lera

Fredagssmörgåstårta på sommarporslin och ett glas riesling. Hopptisarna och en lerig kvinna var mitt sällskap.

∼ ♦ ∼

Vi ses i Metropolen Byhålan i morrn! (Om allt går enligt plan…)

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vintereld

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den tredje delen i en serie deckare om årstiderna.



Anders de la Mottes bok VintereldJag gillar deckare, kriminalromaner, spänningslitteratur, thrillrar etc
 och läser helst dessa genrer om jag får välja. I början av 2025 gjorde jag för första gången författaren Anders de la Mottes bekantskap. Vad jag förstår är hans författarskap ganska omfattande. Jag började med hans Årstids-kvartett och min första sommarsemesterdag 2025 fyndade jag del tre, Vintereld, second hand på Röda Korset. Den läste jag givetvis på semestern också.

Under Lucianatten 1987 utbryter en våldsam brand i en skånsk stugby. En ung kvinna dör i branden. I polisutredningen efteråt ställs vänner mot varandra, förtroenden sviks och familjer splittras innan en ung mordbrännare till sist erkänner. Åren går och 30 år senare får Laura Aulin ärva den nedgångna stugbyn efter en faster. Hon har inte återvänt sen branden och hennes närvaro rör om de lokala känslorna. Det uppstår flera anlagda bränder och stämningen blir allt mer fientlig. Laura inser att fastern kommit nåt på spåren precis innan hon dog och hon tvingas ifrågasätta allt hon minns om den där Lucianatten för 30 år sen och om vinterelden som gav ärr som aldrig bleknat.

Av nån anledning känns den här boken väldigt lång. Och jag förstår att den gör det eftersom det är som många delar som ska vävas samman till en och samma historia. Huvudkaraktärerna består av en kärna ungdomskamrater och en död faster. Laura är förstås den jag som läsare lär känna bäst. Det är i karaktärsteckningen av henne som jag också tycker att författaren lyckas till hundra procent. När det gäller de andra karaktärerna är det lite si och så. Skälet till det är förstås att det inte alltid går att säga vem som är vem. Detta i sig är ett intressant grepp. Annars använder författaren det ganska vanliga sättet att blanda dåtid och nutid.

Jag tycker att boken är spännande rakt igenom. Kanske hade den vunnit på ett aningen mindre omfång. Men trots att den utspelar sig vintertid gick det alldeles utmärkt att läsa den under några heta sommardagar. Jag känner såväl lukten av brand som kylan från snön. Och byhålementaliteten med dess oskrivna lagar, regler och starke män har hög igenkänningsfaktor.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Årstids-kvartetten:

  1. Slutet på sommaren 
  2. Höstdåd 
  3. Vintereld (läs inlägget ovan!)
  4. Våroffer

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdag kväll den 16 juli och torsdagen den 17 juli 2025: Svalkande i hettan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Kvällsfika med glass digestive Vintereld och blå hortensia

Kvällsfika med svalkande hasselnötsglass.

Inte heller på onsdagskvällen blev det nåt stort party. Jag var trött – vad är nytt? – och satt i fåtöljen framför TV:n. Läste en del, glodde en del, bland annat på Patience. Det var en väldigt varm dag igår, trots att den började med regn, så jag tyckte att jag kunde unna mig en skål med glass till kvällskaffet. Den här gången är det hasselnötsglass från Triumfglass. Jag brukar varva den med gammaldags vanilj. Båda glassarna är gjorda på färsk grädde. Det är jag glad för. Vem skulle äta glass på sur grädde???

Och så ska det vara digestivekex till. Det svalkade lite grann. Men ärligt, jag tycker att min lägenhet är ganska sval. Bara jag kommer ihåg att dra för gardiner och släppa ner persienner. Det är ju så en stänger ute värmen. Öppnar en så släpper en in eländet. Sovrumsfönstret är det enda som kan vara öppet på dagtid för sovrummet ligger på skuggsidan. Där var riktigt svalt och skönt när jag gick och la mig. I natt sov jag gott.

Jag fick mig en liten promenad igår på seneftermiddagen. Det räckte. Hjärtat mår inte precis bättre i hettan och det var knappt att jag kunde ta mig till ett möte och sen hem igen. Ibland känns det som sagt som om människor inte förstår hur sjuk jag är. Ibland låtsas jag dessutom att jag är frisk och då blir det ännu mer obegripligt för folk.

Några som trivs i hettan på balkongen är i alla fall pelargonerna och min lilla köksträdgård, det vill säga gräslöken och Busk-Margit. Igår kväll när jag vattnade noterade jag två små ljusgröna kulor på Busk-Margit. Hoppas det kommer fler, så att jag slår förra årets rekord på tomatskörd som var tre eller fyra, tror jag. Olivträdet trivs också. I krukan trivs till och med ogräs, jag får rensa.

∼ ♦ ∼

Liten fjäril på vardagsrumsfönstret

Den lilla nattfjärilen brydde sig inte om att fönstret är väldigt skitigt.

En bra morgon denna torsdag, för jag kunde somna om efter morgonmedicinen och sov till kanske 8.30. Dagarna blir som sagt så långa när en vaknar tidigt. Inte går det att göra så mycket i hettan heller, en orkar inte. Jag skulle kunna putsa fönstren på skuggsidan, men efter allt jävla tvättande i veckan tänker jag att jag kan spara fönsterputsen tills efter min resa. Jag behöver nåt att göra då också. Det lär ta sin lilla tid, men det får det göra. Det jobbiga är inte själva putsningen utan allt kringjobb som att ta ner gardiner och tvätta dem samt plocka bort i fönstren. Det ska bli sämre väder redan nästa vecka, så har jag tur (!) behöver jag inte putsa fönster det första jag gör när jag kommer hem. Den lilla nattfjärilen jag fångade med mobilkameran igår kväll brydde sig inte om att fönstret är skitigt. (Jag såg att det är väldigt skitigt när jag förstorade bilden…)

Torsdagen startade annars på vanligt sätt för min del, det vill säga läsning och kaffe på sängen. (Detta medan en del satt på vårdcentralen och läste böcker om bajs och skrattade högt i sin ensamhet. Jag skrattade åt meddelandet.) Kanske borde jag ha läst Vintereld på rätt säsong, det vill säga vinter, men det finns nåt svalkande i att läsa den i värsta sommarhettan. Och jag kunde alltid värma mig med det nattsvarta kaffet, Zoegas Blue Java, som vanligt i en gammal senapsmugg från Höganäs. Jag älskar att dricka kaffe ur de här muggarna och de funkar bäst för mina händer och fingrar som jag har svårt att stoppa i löjliga små muggöron. Såna muggar med öron är ofta tunna så att jag har svårt att hålla runt dem om det är varm vätska inuti. Ja det är ju inte bara skit med hjärtat, händerna är inte heller bra. Den ena är opererad med triggerfinger som resultat förutom att den ursprungliga åkomman är kvar, den andra är inte opererad för jag vill inte ha triggerfinger i den också. Ingen lyckad operation, med andra ord.


Efter att ha skrivit det här hade i princip halva dan gått.
Det var dags att sleva i sig frukost innan dagens dusch. Planen för idag var att utföra det där ärendet jag glömde göra igår samt köra en maskin tvätt. Och så packa lite till.

Frukostfil med Hopptisarna o Vintereld

Svalkande frukost med Hopptisarna.

∼ ♦ ∼

På det där lilla ärendet fick jag med mig Kexet Exet. Jag slängde iväg ett sms eftersom vi hade haft kontakt i en annan fråga för att höra om hon ville hänga på och det ville hon. Det finns faktiskt inget skönare än att åka omkring i en bil med fungerande AC en sån här het dag. Jag behövde komma ut och hemifrån, röra mig lite grann, men orkar inte gå så långa sträckor. Ärendet jag skulle göra var inget märkvärdigt i sig, utan handlade om att besöka en loppis i Gamla Uppsala, Loppismagasinet. Loppisen ligger efter en krök på den där smala vägen i Gamlis, ganska nära Disagården. Igår lyckades jag missa avfarten, idag hade jag bättre koll. Vi har faktiskt varit där tidigare, men det var flera år sen sen och då var det ganska sunkigt. Idag var det fräscht, välorganiserat och fint samt utspritt i ett par byggnader och en container (!). Var sitt fynd gjorde vi. Jag hittade sju stycken små glasskålar med ett lövmönster. Jag har sen tidigare assietter i samma samt en större skål och en liten djup skål. Skålarna jag köpte idag är inte jättedjupa, men har hög kant och blir perfekta för glass, bär eller kanske rentav en Noisette till hösten. Fräck var jag som prutade, men jag fick sju skålar till priset av sex, totalt 240 spänn.


Det var för varmt för kaffe och ingen av oss var sugen på nät ätbart
heller, så vi for vidare till Ulva kvarn. Där besökte vi enbart Ulva diversehandel. Många fina grejor såg vi, men ingen av oss köpte nåt. Jag tog en bild på en läskig clown. Det visade sig att det kom med en tavla med en tutt-lisa på bilden också, så nu tror väl folk att det var den jag ville fota. Jag såg dock en riktigt häftig pryl, en gammal telefon med vev, men liksom kassapparaten på Loppismagasinet fick den stå kvar.


Före middagen körde jag igång tvättmaskinen samt diskade
när jag kom hem. Mina loppisfynd fick ligga länge i diskvattnet, eller i vart fall så länge som jag skrev det här. Sen diskade jag upp dem ordentligt, hängde tvätt och startade potatiskoket.

Till middag idag hade jag tänkt ta nåt ur frysen. Där fanns i princip bara pannkakor och jag var sugen på nåt nyttigare och kanske saltare. Därför hängde jag på till ICA Heidan och köpte mig varmrökt lax efter loppisturen. Potatis och sås fanns hemma, men för säkerhets skull följde det med en burk Hollandaisesås. Bäst före-datum är inte förrän i september, så den sparar jag. Ett par kaviarknäcke till och en kall Eriksbergöl. Sen blev jag supermätt.

Varmrökt lax med potatis Hollandaisesås tomater knäcke med kaviar Eriksbergöl Vintereld Hopptisarna

Torsdagslax med kokt potatis, Hollandaisesås, tomater, kaviarknäcke och en underbart kall Eriksberg.

Den här kvällen är fortfarande het. Jag parkerar mig nog i soffan med Vintereld och bara läser och softar.

∼ ♦ ∼

Idag har jag haft både ork och energi. Det var härligt att komma hemifrån, promenera lite, titta på grejor och göra ett litet fynd. Jag är tacksam för den här dan för jag kunde göra nåt normalt och roligt!

Packningen får jag göra det sista i morrn så att jag kan få viss vägledning av eventuella väderprognoser.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdag kväll den 15 juli och onsdagen den 16 juli 2025: Sannerligen ett pusslande

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Igår kväll och i natt var det inte alls bra. Jag hade haft svårt med koncentrationen när såg på Grace, men njöt av att det var så många scener från Brighton. Värre blev det när jag gick och la mig. Det gick inte att somna trots sen timme. Uppe och skuttade såg jag att det nog var (inga brillor på) fullmåne. Det förklarar en del. Men jag fick också rätt mycket att tänka på och fundera över igår. Och det är inte helt bra för mitt taskiga hjärta, det ställer till det. Jag klarar inte av att ha olösta spörsmål och jag klarar inte av att planera så bra sen jag blev sjuk. Skälet till det senare är att jag styrs väldigt mycket av hälsan. Det har jag själv inte riktigt accepterat, vilket gör att jag kan verka OK ena stunden, för att sen plötsligt bli riktigt dålig. Det gör det inte heller så lätt för andra att förstå. Men jag är lösningsfokuserad, har alltid varit det, och jag försöker göra mitt bästa. Ibland saknar jag dock en partner, en andra hälft att resonera med. Nån att luta mig mot och veta att jag är trygg där. Men där finns ingen. Det är i alla fall nåt jag faktiskt har accepterat lite mer. Alltså, min acceptans för ensamheten har ökat lite grann. Helt i mål är jag inte. Att skriva är bra, fast det löser inte mina problem.

Det är något maniskt och samtidigt sorgset Citat ur Vintereld

Tänkvärt citat ur boken Vintereld av Anders de la Motte, en bok jag läser just nu. Citatet skulle kunna handla om min bloggs dagboksinlägg.

∼ ♦ ∼

Vintereld o kaffe på sängen

Semesterdagsstart.

I morse funderade jag vidare. Magen var helt i uppror också (jävla biverkningar!), men jag fortsatte att tänka. Och så tog jag hjälp genom att prata med en människa. Ett par, tre stycken, faktiskt. Det hjälper att ta hjälp!

Men givetvis inledde jag min semesterdag på sedvanligt vis, med läsning och kaffe på sängen. Författaren har skapat en obehaglig stämning och gett mig karaktärerna i lagom stora drag, förutom citatet ovan! Det är dock lite märkligt att läsa om vinter och snö när den verkliga sommaren har gjort sig starkt påmind med höga temperaturer. Visserligen började den här dan med regn, men det blev strax soligt. Varmt, eller snarare hett, är det oavsett regn eller sol.

∼ ♦ ∼

Vita skuggor av Rebecka Edgren Aldén i min hand

I morse publicerades min recension av Vita skuggor.

Jag hade knappt klivit ur sängen när mitt recenserande inlägg om en riktig sommardeckare publicerades. Inlägget var tidsinställt till idag, första recensionsdagen. Rebecka Edgren Aldén är en duktig författare och driven skribent vars deckare innehåller mer än man ser med blotta ögat. Så sent som idag hade vi en dialog om detta. Intressant när en författare är så engagerad i både sitt författarskap och en av sina läsare tillika recensent. Vi är dessutom litteraturvetare båda två och då finner man lätt saker att prata om. Böcker, litteratur, inspirerande källor med mera. Hennes Sjöräddarna-serie fick mig också att känna stänket från skärgårdsvattnet. Härligt för en som inte kan resa så mycket som jag.

Resa lite grann ska jag, men inte idag och inte jättelångt. Idag blev det bara att jag slevade i mig fil med familjen, tog en dusch och for ut i bilen för ett par ärenden. Ett ärende missade jag (!), men det andra kom jag ihåg. Ja ja, mycket att tänka på, var det.

Filfrukost med Hopptisarna o Vintereld

Filfrukost med Hopptisarna och Vintereld missade jag inte i alla fall.

 

Helgbuketten 10 maj 2025 i orange o blått från Nya Björck Blomsterhandel

En typisk helgbukett à la Mia. Till graven blir det nog andra blommor och färger.

På lördag reser jag neråt landet för att klappa på graven i Motala. Jag ska bo hos vännerna FEM och Finske Pinnen, men där blir jag mer en inneboende den här gången. När jag anländer åker jag direkt upp till graven. Idag har jag beställt blommor hos Mia Nya Björck Blomsterhandel, blommor som jag hämtar innan jag åker. Då får mina föräldrar därmed också ”träffa” henne lite i det hon skapar och ifall de håller sig i närheten av sin grav. De är inte alltid där… Vännerna FEM och Finske Pinnen är inte heller hemma när jag anländer utan ute på familjemiddag. Jag ska själv äta middag med mammakusinen M och hennes A, som förhoppningsvis kommit fram helskinnade från södern på fredag. Hur länge jag blir i Motala är oklart, men jag har ordnat med (!) två (!) lägenhetsvakter eftersom det är semestertider för alla människor just nu. AB Hängslen & Livrem. Troligen behöver jag bara en, för vistelsen blir kort. Ändå är det sannerligen ett pusslande och nycklar som ska lämnas hit och dit. Numera är jag mera van att klara mig själv och att lita på att jag klarar mig själv. Trots det behöver jag viss praktisk hjälp. Annars är det mest körningen jag är orolig över, hur jag ska orka och så.

Jag har börjat packa lite och jag har kört en maskin tvätt också. Det blir ytterligare en tvätt i morrn, men sen ger jag mig innan resan. Det viktiga är att få med mediciner, hygienprylar och några ombyten.

∼ ♦ ∼

Onsdagsmiddagen bestod av tomat- och mozarellasalladen jag inte åt igår, förstärkt med svarta oliver och två rostade mackor. Det finns ostar att tillgå om jag blir hungrig senare. Men eftersom jag tog mod till mig och vägde mig idag borde jag strypa allt intag av mat och dryck. Jag har gått upp 20 kilo på ett år. Klart som fan att hjärtat får jobba och är ansträngt då. Det jag vill ha till protokollet är dock att det inte enbart handlar om dålig karaktär utan om biverkningar från mediciner samt hälsporren som gjort att jag har haft mycket svårt att gå under ett års tid.

Rostat bröd tomat- o mozarellasallad med oliver Vintereld

Rostat bröd och sallad blev onsdagsmiddag.

∼ ♦ ∼

I kväll ser jag väl Patience trots att jag har dåligt med just ‘patience’. I morrn ska jag försöka göra det där ärendet jag glömde idag samt tvätta. Jag har hittills bara bockat av två punkter på min att göra-lista för semestern, men jag har ännu tid. Och kan jag klara av resan till Motala blir det inte bara en bock på den listan utan ett stort plus på min nuvarande bucket list.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Vita skuggor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg om den fjärde delen i en väldigt somrig spänningsserie.



Rebecka Edgren Aldéns bok Vita skuggorTänk att jag för fjärde gången får förmånen 
att läsa och recensera en bok i Rebecka Edgren Aldéns Sjöräddarna-serien! Boken trillade ner i postboxen den sista dagen i juni 2025. Vita skuggor är en perfekt sommarläsning! Jag kastar mig över boken redan första veckan i juli 2025, men med första recensionsdag senare i månaden är det här inlägget tidsinställt den dagen, det vill säga den 16 juli 2025.

Tusen tack till författaren och Romanus & Selling för att jag fick nöjet att åter besöka Stockholms skärgård sommartid och hänga med sjöräddaren Annika med flera!

Sommar och bröllop och allt borde vara ren och skir lycka. Men båtolyckor inträffar hela tiden i skärgården och Annika och sjöräddarteamet är på plats. Vid en större olycka finns en person för mycket i sällskapet ombord, men en man hittas också svårt skadad inne på toaletten. Bara några dar tidigare har den blivande bruden Lila kidnappats ut till skärgården på möhippa av sina vänner. Men allt är inte som det ska och det finns mörka hemligheter i hennes förflutna som kan förstöra allt. Tarotkorten som spådamen la, ville de säga nåt? Och vem kan hon lita på? Är det nån som vill förstöra bröllopet? Det här är en psykologisk spänningsroman med hemligheter och relationer. Annika har till exempel en stökig relation med polisen Jens. Systern Sofie jagas av sina demoner – eller är det nån som faktiskt förföljer henne?

Jaaa… den här boken innehåller ett ganska stort persongalleri och ett antal berättelser/teman. Det är en del relationer, en del kriminalitet och en del familjehemligheter, ungefär. Jag har lite svårt för att det alltid ska finnas med relationsteman, så det jag gillar mest i boken är familjehemligheterna. Men… relationer och känslor kan göra mycket med människor, inte bara goda saker. Det är nåt skumt med Annikas morfars död, Annikas mamma, systern Sofie, Lilas familj…

De olika temana förs framåt genom att berättarperspektiven skiftar. Men bokens prolog börjar med den stora båtolyckan. Därefter fortsätter berättelsen och den börjar fyra dagar tidigare. Det är inte alla som kommer till tals, endast kvinnorna. Det är ett intressant grepp att låta delar av persongalleriet styra berättelsen, men det kan vara knepigt. Författaren väljer dessutom att göra det extra svårt för sig genom att använda hela fyra perspektiv – Karin, Annika, Lila och Sofie. Jag är rädd att hon inte klarar av att ro (!) detta iland. Det gör hon. Med bravur. Jisses, så spännande det blir. Kvinnor kan, säger jag bara.

Ett exempel: Karaktärsbeskrivningarna kan tyckas enkla till att börja med, men när  Katinka skildras genom Karins ögon, hela Katinkas historia går genom Karin, blir Katinka väldigt levande trots att hon är död.

Det enda jag hade kunnat vara utan är alla beskrivningar av mat och vad karaktärerna äter. Jag har en arbetskamrat som är allergisk mot när folk skriver en massa om vädret (som jag brukar göra i mina dagboksinlägg). För egen del får jag klåda när det skrivs för mycket om mat och ätande. Det är nämligen väldigt sällan det tillför berättelsen som sådan nånting. Så finge jag önska, kära författare, dra ner på detta. Rensa lite bland det som är mindre väsentligt.

Jag hittar ett direkt fel på en sida där Lila har blivit en kopia av sig själv. Troligen skulle det ha stått att har hon blivit det av sin mamma. Vidare hittar jag något litet korrekturfel. Språkligt sett är det annars på topp.

Utseendemässigt uppskattar jag att bokens sidor är aningen gultonade. Det är skonsamt för mina ögon och snyggt. Omslaget är nog det snyggaste i kvartetten Sjöräddarna.

Och allt ramas in av den fantastiska skärgården i början av augusti. Jag känner vattenstänken på huden och förflyttas i tanken. Det är det att jag får resa till vatten och att boken är lagom spännande och går snabbt att läsa som gör den som en riktig sommarbok. Tack för att jag fick följa med!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Sjöräddarna-serien:

  1. Svarta segel
  2. Röd augustimåne
  3. Blå skymning
  4. Vita skuggor (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Måndag kväll den 14 juli och tisdagen den 15 juli 2025: Jamen livet, du vet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Jag tog det mycket lugnt på måndagskvällen. Det var skönt, men jag saknade lite grann nån att prata med. Nu roade jag mig på egen hand och det blev med att se ikapp de serier jag hade tänkt, Morden i Helsingör och Tyst vittne. Vidare läste jag en hel del och när jag släckte lampan för att sova hade jag runt 50 sidor kvar i boken som blev om möjligt ännu mer otäck och spännande. Hjärtat hade trots det lugnat ner sig. Kändes det som…

∼ ♦ ∼

Boken Livrädd och Mikes espressokaffe på sängen

Läsning av de sista 50 sidorna tillsammans med en mugg Mike’s espresso blend.

I morse kunde jag somna om efter att ha varit uppe och tagit morgonmedicinen. Det var skönt. Jag sov med lite öppen balkongdörr och öppet sovrumsfönster i natt. Trots att jag såg att det blåste lite kändes det vindstilla och klibbigt. Det regnade inte mer igår. Dagen jag vaknade till idag var mulen. Medan kaffet, idag Mike’s espresso blend från Rosteriet Vadstena, puttrade i perkolatorn vek jag tvätt. Det mesta var lakan, men alla var inte torra, så några fick jag låta hänga en stund till.

Tillbaka i sängen med kaffe läste jag ut den läskiga boken från Cambridge. Bokbytet gick till ytterligare ett second hand-fynd, men nu en deckare om en vintereld i Skåne. Det är den tredje delen i Anders de la Mottes årstidsserie och jag har verkligen gillat de två första. Nallisen tyckte att jag skulle läsa en bok med lite vintertema mitt i kvava juli.

Nallisen med böckerna Livrädd och Vintereld

Bokbyte från läskigheter i Cambridge till vintereld i Skåne.


Idag behövde jag både dammsuga och handla,
men jag började med att äta frukost och läsa en stund.

Frukostmackor med Hopptisarna och boken Vintereld

Frukostmackor med Hopptisarna och Vintereld.

 

Flingor Pro Viva tuggummi fluortabletter honung Bregott bär toaspolmojänger

Dagens lilla handling.

Därefter tog jag tag i dammsugningen. Det tog sin lilla tid, för jag hade ingen lust att kollapsa. Svetten rann trots att även regnet rann utanför. Extra skönt och framför allt behövligt med en dusch innan jag gick till Korgtassen.

När jag kom ut på gården fick jag emellertid en oönskad extradusch – regn. Jag hämtade paraplyet för det regnade ganska bra. Sen när jag hade gjort mina två ärenden på Kvarnen (skulle till apoteket också) och kom ut igen var det nästan soligt. Sen svartnade himlen igen. Jag bestämde mig för att ta en promenad med bilen först i morrn och i stället sitta vid datorn för att göra diverse. Nöjd var jag att jag kom ihåg att panta – jag hade en kasse – och att lämna fram pantkvittot i kassan och lösa in det. Vidare använde jag två bonuscheckar, jag hade vaaansinnigt många, såg jag.

Bästa lägenhetsvakten skulle komma efter jobbet och hämta nyckeln, men behövde jobba över. Därför ska vi ses i morrn i stället. Jag satt och gick igenom och rensade bilder på mobilen. Det tog sin lilla tid, men nu är jag klar med åren 2017 – 2024. Sorgeåret 2016 och innevarande år, 2025, har jag inte rensat. Sorgeåret är för tufft och innevarande år kan jag göra senare. Hela rensningen har ändå varit ganska tuff eftersom mycket har hänt under dessa år. Somligt har varit bra och fint, medan annat har varit hemskt och jävligt. Jamen livet, du vet.

Tisdagsmiddagen kom från Korgtassen. Jag köpte en låda kyckling- och cashewnötswok samt tomat- och mozarellasallad. Salladen sparar jag till i morrn, för woken var tillräckligt. Jag tog en Mariestadsöl till och den satt fint i värmen.

Kyckling- o cashewnötswok från Torgkassan Mariestad öl Vintereld o Hopptisarna

Kyckling- och cashewnötswok med en Mariestadsöl till satt fint. Hopptisarna och Vintereld var mitt sällskap.


I kväll ser jag på Grace och läser,
men i morrn på dan ska jag ut med bilen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar