OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Jaa du… Inte fasen är morgnarna ljusare för att vi har fått normaltid. De är lika mörka som förra veckan. Däremot är kvällarna mörkare. Det skymmer när jag går hem från jobbet. Så bort med den här jävla sommartiden, tycker jag, och låt oss ha normaltid året om. En timme fram och tillbaka ställer bara till det. I vart fall ser jag inget positivt med det.
Bilden är nedan tog jag vid frukosten. Levande ljus är mysigt, men betraktaren inser att jag måste tända kökslampan om jag vill läsa till filen och morgonkaffet. I morse drog läsningen ut på tiden och magen sinkade mig ytterligare, förutom en ond rygg och en ond fot, förstås. Men boken, Isberg, var fan värst! Jag blev så förbannad på en av karaktärerna. Då fattar du, kära dagbok, att det är en engagerande bok…
Mörk tisdagsfrukost med Hopptisarna och Isberg – och tända ljus, förstås.
Glesare lövverk i träden vid floden.
Hösten skrider framåt och närmar sig nästa årstid, vintern. Träden blir allt glesare i sina lövverk och i morse var det bara två grader när jag haltade upp till jobbet. Ungefär halvvägs träffade jag en arbetskamrat vid en annan avdelning som väntade på bussen. Jag kanske får ge mig snart och börja åka buss om inte fotjäveln och hjärtat blir bättre. Och jag hatar att åka buss! Jag vill inte gynna en tidigare arbetsgivare som betedde sig som skit mot mig. Dessutom är folk hostiga och snoriga och gapiga och allmänt äckliga på bussen. När jag går får jag ljus och luft – och träffar ibland på trevliga arbetskamrater och får en pratstund.
Arbetskamrater är bra för mig, vare sig de är trevliga före detta eller nuvarande. Jag får pratstunder, nåt som det är brist på i mitt privatliv. I morse terrade jag Stora A. Eller… vi pratade faktiskt jobb. Sen, när jag skulle stappla och hämta bubbelvatten, träffade jag en arbetskamrat från min före detta avdelning. Underligt nog har jag också en gång i tiden jobbat med den arbetskamratens make, på en annan arbetsplats. Det blev en liten pratstund om maken, om folk som inte hälsar och om exklusiva klubbar.
Prata går ju, men jag är på jobbet för att jobba. Idag var det artikelförberedelser, skrivande, korrektur och lite annat före lunch. Och lunchen intogs som vanligt vid skrivbordet med Isberg. Somliga satt och åt varm mat som LUKTADE där det är uttalat att man inte får ät just varm mat på grund av ventilationen. Jag undslapp mig ett konstaterande. Det finns regler och det finns skäl. Men jag är väl bara en surtant.
Skrivbordslunch med uppslagen Isbergsbok. KALL mat. Ja, ägget är kallt.
Innan jag började jobba igen gick jag iväg och ringde en sjukling, mest för att säga att jag hjälper om jag kan.
Efter lunch blev det ett par timmars arbete innan det var dags för nästa pratstund, denna gång med Lisbeth, hon som egentligen heter nånting heeelt annat, över en kaffe. Nu ska du komma ihåg, kära dagbok, att då hade jag faktiskt rast. Det blev ytterligare ett fint samtal och vi har även bokat in en lunch framöver.
Den berömda Lisbeth-handen i handske på en bild från… anno dazumal…
∼ ♦ ∼
Bara 78:20 för detta.
När det var dags att gå hem regnade det förstås. Paraply och regnjacka hängde hemma. Förstås. Så därför pressade jag mig att göra ett ärende inne på Åhléns på hemvägen, alltså för att slippa regnet och torka till en stund. Jag köpte en duschmousse från Rituals, Homme. Inte min favorit för de dofter jag gillar gör inte Rituals längre. Men jag vill ha nån annan doft än vardagens kakao från Barnängen. Nån mer… vuxlig doft. Fick ett par prover också, en liten eau de toilette som redan var halvtom, såg jag när jag kom hem, samt nån ansiktskräm. Nåja, jag hade bra innestående rabatter hos Åhléns, vilket gjorde att jag bara pyntade 78:20 för detta.
Som vanligt vilade jag en stund när jag kom hem på soffan. Det var skönt för ryggen att sträcka ut sig och foten att få vila sig.
Middagen blev förstås samma som igår, det vill säga resten av Thaisoppan och mackor. Värma i micron och bre mackor, bara. Börjar bli lite less på soppor nu, men samtidigt orkar jag inte fixa nåt annat i matväg.
Repeat från igår, fast med annat pålägg och tomater.
Ryggen är sisådär, så jag körde massagekudden medan jag skrev det här. Foten ska få massage till kvällskaffet. I afton börjar TV 4 en ny säsong av Förrädarna, men jag tänker titta på fredag kväll så jag har nåt roligt att göra då. Det ska visst bli 15 avsnitt den här gången, men jag gissar att det är som sist, det vill säga avsnitt från gravkammaren också.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis… Lördagen den 22 november har The English Bookshop A Book Lover’s Feast, en fest för att fira sin 30-årsdag. Festen hålls på Reginateatern och bland gästerna finns författarna Ann Cleves och Sarah Waters. Biljetter köper man på nätet, förstås, hos Reginateatern, för 350 spänn styck. Det vore skitkul att gå, men att gå ensam… Nej tack. Dessutom är det lördagen i den veckan vi är beordrade att vara alla fem arbetsdagarna på plats på jobbet, så då får jag ägna lördagen och söndagen åt att återhämta mig och vila. Så jävla typat… (Har jag sagt att jag hatar min sjukdom???) Men vad vore väl en bokfest på Regina..? Drömma går ju.
Det vore skitkul att gå på bokfest…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Avslutningsvis… måndagshögen på Instagram var svart den här veckan. Jag har visst många svarta böcker, men alla kunde jag ju inte ta med…
Det har varit glest i utgivningen av 
Lite av en kontrast till boken jag läste före denna är 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 