OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Det här är den sista dagen i oktober 2025. När klockan går över midnatt har jag överlevt ytterligare en sorgens månad. Oktober är en månad när det har hänt mig så mycket skit. Det sista dåliga skedde 2018. Jag borde ha insett redan då att jag är nån som ska leva utan andra människor. Men jag är uppfostrad att ta ansvar för mina handlingar och att göra rätt för mig. Det är inget nytt under solen att man kan betala för att få vara delaktig. Men just då såg jag det som en rättvisefråga. Det jag inte insåg var att det kostade mig min hälsa. Och att man inte ska eller kan betala för att bli omtyckt av människor.

Så nu har jag bestämt mig för att sätta sprätt på så mycket som möjligt. Långa perioder i livet stod jag på minus på flera sätt. Varför inte njuta av åtminstone ett plus just nu?Igår när jag var och handlade köpte jag… jordgubbar. Visserligen belgiska, inte svenska. Men de smakade sött och gott i frukostfilen. Jag fick en förnimmelse om sommar och mina nära och kära. Jag fick också en känsla av att sommaren 2026 är jag inte med. Ingen större förlust för världen, jag blir inte saknad av nån familj. Det är knappt några vänner som hör av sig nu när jag lever. Varför ska de då bry sig när jag är borta? Tystnaden från vissa gör fortfarande ont, men även den smärtan lättar med tiden. Hellre tystnad än att komma i sista hand, för det är enormt skämmigt.

Frukost med jordgubbar i filen.

Glest bland de gulnade löven i björken utanför.

Björken utanför mitt arbetsrumsfönster här hemma har några få gulnade löv kvar. Det har plötsligt blivit väldigt glest i dess lövverk. Och glest i andra lövverk också. Nu ser jag nästan ända upp till Höganäsparken.

Idag var det förkortning av  arbetstiden med fyra timmar, det vill säga tjänstgöring klockan 8 till 12. Därför gjorde jag mig ingen brådska. Jag gick upp i vanlig tid, men rev ur sängen för att bädda rent. Tog en lång dusch och tvättade håret (ingen pool i badrummet), vägde mig (gått ner lite) och satt inte vid jobbdatorn förrän 7.10. Hela tio minuter senare än vanligt. Jag förväntade mig ingen ansträngande arbetsdag (det blev det inte), men jag hade ett par möten och ett par, tre saker att fixa.

Sängen fick stå och lufta innan jag bäddade rent. Och oktobers sorgesvarta lakan tog tvättmaskinen hand om medan jag jobbade. Plötsligt kurrade magen och jag insåg att det var lunch och dags att avsluta arbetsdagen. Jag åt ett kokt ägg och två rostade mackor. Det går faktiskt alldeles utmärkt att äta leverpastej och gurka på en rostad macka, kära dagbok, testa får de se!

Renbäddat för november. Nallisen är redan på plats.

Hemmalunch med rostade mackor och ägg.

Medan jag åt fick jag ett mejl från CDON där jag köpte min nyckelhållare. Två gånger har de hört av sig och vill att jag ska recensera varan. Två gånger har jag gjort det. Båda gångerna skrev jag att nyckelhållaren var trasig och att det förmodligen berodde på att den var för dåligt packad. Så här skrev jag andra gången:

”Nyckelhållaren var trasig när den kom fram. En krok hade gått av, en annan krok var lös. Föreslår att de packas bättre än i en plastpåse med ett tunt kuvert utanpå.

Idag kom följande svar:

”Tack för din recension på CDON!
Vi kan tyvärr inte ta emot recensioner av produkter som är trasiga vid leverans, som inte har blivit levererade eller där fel produkt har skickats. Dessa problem inträffar ibland oavsett varumärke och utanför butikens kontroll (t.ex. under leverans), och det är normalt sett inte en reflektion av produktens kvalitet eller övriga egenskaper.
Vi ber dig att kontakta Kundservice så hjälper de dig vidare:
https://cdon.se/support/

Vänliga hälsningar,
TestFreaks
Oberoende leverantör av recensionstjänsten på CDON

Jag valde, när jag fick nyckelhållaren, att inte kontakta nån kundtjänst eftersom det skulle innebära att jag måste gå iväg och skicka tillbaka varan, kanske. Det orkade jag inte eftersom mitt hjärta bråkar just nu. Men jag ville berätta att deras varor är för dåligt packade. Nu ångrar jag att jag inte krånglade lite mer, för i stället för att ta emot min ”recension” och skriva nåt i stil med att de ska se till att förpacka vissa varor bättre i fortsättningen, får jag detta jävla svar, säkert AI eller åtminstone nån sorts autosvar. Det kan faktiskt vara en reflektion av produktens kvalitet (Vilken formulering! AI-översättning?) att den är trasig vid leverans… Tänker jag handla nån mer gång hos CDON? NEJ!!!

∼ ♦ ∼

Efter detta kokade jag och behövde komma ut och kyla ner mig. Givetvis gick stegen S:t Olofsgatan ner mot stan. Men än dröjer det innan man kan gå i tunneln under järnvägen. Typ två år… Jag försökte ta några bilder för att visa hur lerigt och jävligt det ser ut.  Och sen halkade jag in till Butiken på hörnet för en pratstund och inköp av helgens godaste söta – två gröna Noisette. Jag dissar totalt allt Halloweensmaskens. Det finns inget som klår Noisetterna.

Där spåren tar slut stupar det rakt ner.

Lerigt och jävligt.

Helgens godaste söta.

Sen behövde jag vila en stund på soffan innan jag fick ny energi och skrev det här. Tyvärr pajade min köksklocka på eftermiddagen, den fina, retro. Jag har kontaktat en urmakare via mejl, vi får se vad svaret blir. Och efter det serverade jag mig sedvanlig fredagsmiddag, det vill säga en bit smörgåstårta och ett glas riesling. (Mer om vinet kommer i ett separat inlägg vid ett senare tillfälle, typ i morrn!)

Ett rieslingvin som kittlade på tungspetsen.

…till gamla fredagsbekantingen smörgåstårta.

∼ ♦ ∼

Två ljus på graven i Motala.

Avslutningsvis… inga nya planer för helgen utan det blir som jag skrev igår: äta och dricka gott, vila, läsa och se nån serie. (Och skriva, förstås. Det är ju mitt sätt att ”prata” de här dagarna jag inte pratar med nån IRL.) Igår såg jag på senaste avsnittet av mr Book, i kväll ska jag se säsongsstarten av Förrädarna (säsong 4).

På förmiddagen kom ett sms med bild från Fonus. Nu har även morfar Harald och mormor Svea samt pappa Carl-Erik och mamma Marita fått två ljus till allhelgona. Det lindrar mitt dåliga samvete en aning. Jag tycker att Fonus ljuständarservice är enormt fin. Sen slog det mig att när jag dör finns det ingen som beställer ljuständning till allhelgona. Familjen tar slut med mig. Total tystnad. Ridå.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.