OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, Vart ska du gå? Ut…

Ja det är titeln på en bok av Kerstin Thorvall, en bok som jag faktiskt inte har läst. Men jag vet vad den handlar om. En tonårskille som inte vill att mamma och pappa ska veta allt. Mig är det ingen som frågar vart jag ska gå eller om jag har tid. Det förutsätts att jag har maaassor av tid, jag har ju ingen familj. Men om jag ändå säger att jag ska ut höjs ett och annat ögonbryn. En del blir nyfikna och snokiga, andra… har andra referensramar än jag. Ut betyder ut på nåt kul. Ut för mig betyder oftast ut från mitt hem.

Igår kväll tittade jag ut. Jag har i alla fall en vacker utsikt om jag lyfter blicken.

Jääättekul idag igen… NOT!

Det känns som om jag sitter här inne jämt ibland. Betraktar livet utanför. Vissa dar är det som ett fängelse, andra dar… har jag bara fotboja. Men jag sitter här och väntar på att tiden ska gå så att jag får dö. Under tiden försöker jag ta mig ut. Ibland. Igår blev det en promenad ner på stan (astråkigt), idag tog jag bilen för att åka och handla på City Gross. Jääättekul – NOT!.. Det är bara sånt jag måste klara själv trots alla jävla sjukdomar och krämpor. Finns ingen hjälp. Nu köpte jag billigt kaffe och bär liksom några ingredienser till ett par maträtter som det bara behövs en hand för att laga till. 

Men… hör och häpna… Ta-daaa! I kväll var jag ut på lokal och drack vin. Med sällskap. Det finns en som förbarmar sig över mig. Och jag kan lyfta ett glas med höger hand.

∼ ♦ ∼

Boken och semestern går framåt

Boken går framåt…

Men innan jag gick ut idag inledde jag med att läsa och dricka kaffe på sängen. I morse började jag läsa kapitel 27. Det blev en del läst till frukostfilen också så nu har jag bara en fjärdedel kvar. Den galna massan är en bra bok som jag har fått för recension, men man måste vara helt alert hela tiden när man läser för det händer små saker hela tiden som kan vara av stor betydelse.

Det är inte enbart boken som går framåt, det gör även semestern. Efter morgondagen är halva ledigheten förbi. Men jag har mer än hälften kvar just nu, i alla fall. Den blev inte som jag hade tänkt, semestern, fast det blir väl aldrig nånting i mitt liv… Men ”tack vare” fallet har jag vilat och tränat ännu mer på att hitta på aktiviteter för att hålla mig stimulerad. Däremot har jag inte planerat  så mycket, för att det helt enkelt inte går. Jag är till och med så wild and crazy numera att jag äter olika frukost om dagarna. I morse blev det fil med bär, bland annat de sista jordgubbarna. Vilken tur att City Gross hade Uppsalagubbar och till bra pris!

Idag blev det filfrukost med bär ihop med Hopptisarna och Den galna massan.

∼ ♦ ∼

Eftermiddagslugn

Eftermiddagen blev lugn för min del, surprise, surprise… Jag skrev det här inlägget, tog ett par mackor, kaffe och mjölk och läste innan det var dags att hoppa in i duschen och göra sig redo för avfärd.

Grundat med ostmackor, mjölk och kaffe samt litteratur och redo för… vin.

∼ ♦ ∼

Taps Wine bar

Dagens bokfynd och dagens vin.

Jag skulle in i Luthagen. Eller typ bakom diverse nationer. Men först besökte jag Uppsala Bokhandel och kom givetvis inte lottlös där ifrån. Vad sägs om Håkan Östlundhs bok Profetens vinter (fast inbunden) för endast 49 pix? Ett riktigt fynd.

Därpå äntrade jag S:t Johannesgatan. Rätt mycket uppför och ganska varmt, men jag tackade nej till vitt vin när jag kom fram till Taps Wine Bar. Det blev ett österrikiskt rött som jag smuttade på försiktigt medan jag väntade på mitt sällskap.

Det blev en skön kväll och det var underbart att kunna sitta utomhus, Taps Wine Bar har några bänkar och yttepytte bord längs med husväggen. Inomhus finns det fler bord, förstås, men vi hade tur att få plats på uteserveringen. Det var en livlig gata, men ärligt talat mest cyklister och flanörer. Ett tag fick vi sällskap av en mycket söt hund med matte och husse. Ja, hundar är välkomna!

Var sin ostbricka blev det. Jag drack hela tre glas rött – två österrikare och en italienare. Mitt sällskap skulle upp och börja jobba tidigt och nöjde sig med två glas. Mycket gott allt, trevlig personal och bra priser!

Min ostbricka kom först…

…sen kom bricka nummer två.

Huset mitt emot var gult och häftigt.

Skön kväll för en promenad. Här stack domkyrkotornen upp och jag var tvungen att fota.

Runt 20.45 bröt vi upp. Tog bara sällskap en kort bit – vi bor ju på olika håll. Jag träffade på en glad trio anförd av syster G. Två tredjedelar skulle ner på stan, jag hade kunnat hänga på, men var duktig nog att gå hem. Promenaden hem var skön och avsvalkande. Jag kände mig fet som en kossa i min nya tischa, men den var skön och är snygg och jag vet att promenader allena inte tar bort stora magar.

En kväll som gjord för promenad… Hade jag inte varit så fruktansvärt kissnödig hade jag kanske inte gått hem. När jag ändå gjorde det kände jag att det var rätt beslut.

Jag tänker mig nu en kaffe och nåt avsnitt av The Capture. Vila handen och armen lite. De gör ont.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morron ska det regna hela dagen. Bra dag att stanna inomhus och läsa, med andra ord.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.