OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Bästa Baldur.

Det blir alltid lite extra tomt, ensamt och ledsamt när en har haft fullt upp en dag med sällskap. Baldur har en sån fin läkande och tröstande effekt på både kropp och själ. Jag kommer ut och rör på mig, jag träffar andra hundmänniskor och får prata bort en stund och jag har nån att bry mig om. Tankarna på en jobbig årsdag, ett personligt misslyckande, motades bort med praktiska göromål. Jag hade kunnat få hänga med Baldur även idag om jag hade velat. Och vill vill jag ju, men jag hade saker jag behövde göra där det inte funkar att ha en hundkille med sig.

Inte heller idag kunde jag ta sovmorgon. Men jag tog det lugnt. Fixade kaffe på sängen och låg och läste i ett par timmar. Jag vill inte tjäna är en tung bok om människors vedermödor i 1880-talets Uppsala.

Så klev jag upp och fixade en del praktiska saker här hemma som att fördela veckans medicin och laga två par hemmauniformsbyxor. Uppenbarligen är det inte bara billiga såna såna som släpper i sömmar. Den här gången var det två märkesbyxor, Lyle & Scott och Björn Borg. Inte syr jag snyggt direkt heller, men jag gav mig själv godkänt.

Söndagsstart…

…och skrädderi.

Efter det startade jag datorn och nätshoppade några julklappar. Jag har inte många jag ska köpa klappar till, men jag måste börja i tid ifall jag ska in på sjukhus hastigt och lustigt. Givetvis passade jag också på att köpa mig själv tre böcker till Singles Day-rabatt. Nån jävla nytta ska en väl ha för att en är ensam. Det blev två pocketar och en inbunden bok, Yellowface av Rebecca F. Kuang, Hon som blev kvar av Riley Sager och Stugorna av Johan Theorin. Två nya författarbekantskaper och en gammal bekant som jag gillar stenhårt.

Denna ansträngande förmiddag krävde en rejäl frukost. Jag gjorde äggröra och till den rostat bröd.

En rejäl frukost till lunch.

Söndagshandling.

Därefter blev det dusch, en lång pratstund med Annas snälla mamma samt en tur ut med bilen för diverse inköp. Det var inte så mycket jag behövde idag, men alltid är det visst nåt. Jag hade tur också att få tag i en vara på apoteket som jag behövde. Nån middagsmat till idag köpte jag inte. Det finns alltid nån färdigmat i frysen. Men så kom jag på att det finns ostar, fast i kylen…

Eftermiddagen avslutades med tvätt, tvätt och åter tvätt. Det var mycket handdukar och jeans. Jag insåg att det var tur att jag fick tag i två par nya i början av oktober… Av nån anledning har jeansen i garderoben krympt. Jag hoppas verkligen att jag får göra Ingreppet snart så att jag kan sluta med de två mediciner som orsakar viktökning.

∼ ♦ ∼

Och ja. Det blev ostbricka till middag även idag. Med kex och marmelad och ett glas av Casa Tofflan 2017. Med tända ljus, Hopptisarna och Jag vill inte tjäna blev det en riktigt fin söndagsmiddag.

Söndagsostbricka med tillbehör. Det är fördraget för att grannarna mitt emot har en hemskt stark lampa som lyser rakt in till mig.

∼ ♦ ∼

Det är en stund kvar av kvällen. Jag har läst en del idag, så jag tänkte glo på TV. Det senaste avsnittet av Nora Sand ligger på TV4 Play (visas också senare i kväll på TV4) och det ska jag se, eventuellt nåt annat. Tvätten är hängd, rena kläder framtagna och jobbryggan packad. I morrn har jag en trevlig lunchdejt att se fram emot med Hoppalong Lisbeth, hon som egentligen heter nånting heeelt annat.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Idag har det varit Fars dag hela dan. Nån far i livet har jag inte, nästa år är det 20 år sen han gick bort. Men jag fikade med honom ändå idag. Jag tror att både han och mamma skulle ha gillat Noisette. Lille pappa… Älskad, saknad, men aldrig glömd.

Fars dags-Noisette med pappa.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.