OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Lite klen idag.

Åter en mörk morgon. Men den här morgonen var jag klen. Höll på att tuppa av ett par, tre gånger. Jag har lärt mig att hantera det. Sätter mig ner. Tittar rakt fram. Andas. Då går det över om en stund. Eller också blir det som när jag hade en infektion sist, att jag liksom glider ner längs en skåpsdörr och landar mjukt på golvet. Det gäller bara att jag är så pass alert att jag kan parera. För jag får ju inte slå i huvudet. Strokerisken är ett antal procent högre för mig än för friska människor. Slag mot huvudet ska väl alla undvika. Jag ska undvika det lite mer än andra. Det riktigt knepiga uppstår när jag till exempel promenerar till jobbet och det inte finns nån husvägg att luta sig mot…

Nåja, jag fick i mig min fil, men bara en mugg kaffe och jag fick en lugn stund med levande ljus och Isberg. Jag har varit för trött om kvällarna för att orka läsa så länge, men jag är på god väg mot nästa bokbyte.

Onsdagsfrukost med Hopptisarna och Isberg, fil och kaffe och levande ljus i mörkret.

Jag fick stanna på Nybron för att jag var yr.

Vägen upp till jobbet gick långsamt och svajigt. Ett par gånger var jag tvungen att stanna. Det här är inte bra. Det kan vara rent farligt för mig att gå till och från jobbet. När jag tog upp det med min chef fick jag till svar att jag själv måste lösa hur jag ska ta mig till jobbet. Att köra bil med risk att tuppa av är väl då inte att rekommendera. Och att ta mig till närmaste hållplats med en buss som går till jobbet… Tja, då är jag nästan halvvägs till jobbet. Den här veckan behöver jag inte bekymra mig mer om detta, för i morrn och på fredag får jag jobba hemifrån enligt överenskommelse. Men jag bävar för vecka 47 när vi alla på avdelningen ska vara på jobbet alla arbetsdagar som ett test av..? Arbetsmiljön? Hur ska jag orka???

Det var tyst och lugnt på jobbet när jag anlände. Inte en käft på avdelningen. Sen kom Stora A strax och så trillade ytterligare några in. Annars har det varit glest med arbetskamrater på jobbet den här veckan. Vuxna människor tar visst också höstlov trots vuxna barn eller barn som inte går i skolan. Intressant, det där, att folk tar höstlov. Kanske jag också borde ha tagit med tanke på min dåliga ork. Fast nu gjorde jag inte det utan jag jobbar. Och idag passade jag på att gå till mitt gamla skrivbord, det med utsikt mot såväl slottet som Barockträdgården, för att ta en bild. Jag gillade utsikten där, men föredrar i övrigt platsen där jag sitter nu.

Utsikt mot Barockträdgården, bild tagen genom fönstret vid mitt gamla skrivbord.

Förmiddagen innehöll två möten och där emellan diverse jobb samt besök av Puddingen och Husse. Som tur var fanns det vildsvinsgodis kvar till Baldur. Han blev väldigt glad att se mig och jag tror att han känner igen mig nu, men det klart att det är godiset han vill ha.

Har du nåt godis till mig i fickan?

Jag är redo att svälja.

Jamen tack!

När dagens andra möte var slut hade klockan passerat tolv. Som vanligt åts det varm mat som luktade utanför mötesrummet. Jag behövde också äta, men nåt roligare än skumgummimacka med ost och en jädra massa frön, ett ägg och varm choklad blev det inte. Först. Sen kom snälle Lars med fredagsgodis redan på onsdagen. Och jag fick ta två eftersom jag så sällan är på jobbet på fredagar. ❤

Tråkig lunch…

…men finfin lunchdessert av Snälle Lars.

Jag har inte alls mått bra idag. Eftermiddagen blev därför rätt seg. Ryggen gör ont, vänsterfoten likaså när jag går, men värst har yrseln varit och att jag har känt mig klen och matt, ibland på väg att tuppa av igen. Det ska verkligen bli skönt att slippa gå till jobbet i två dar och kunna jobba hemifrån. Jag mår lite bättre i kväll. Sen kan det vara så att jag mår toppen i morrn igen. Det kan svänga snabbt, måendet. Det gör det knepigt att boka in saker och ting, för jag kanske måste ställa in med kort varsel och det förstår inte eventuella inblandade.

När jag kom hem var jag helt slut. Men jag packade upp jobbryggan med jobbdatorn först innan jag slängde mig på soffan. Vi hade på förmiddagsfikarasten pratat om vin och ost och jag var lite sugen på att äta det till middag idag. Eftersom jag har varit rätt yr och klen bestämde jag mig för att skippa den idén och i stället grilla kycklingkorvar i ugnen och dricka mjölk. Det kändes snällare mot kroppen. Vin och ost kan jag ta till middag i morrn om jag fortfarande vill ha det.

Dä ä gött mä körv!

∼ ♦ ∼

I kväll ska jag läsa. Det återstår ungefär 100 sidor av Isberg, så kanske det blir bokbyte innan det blir månadsbyte. Under tiden tvättar jag, för tvättkorgen var ganska full. Till helgen ska jag bädda rent också, så då blir det mer tvätt. Men det blir en vilakväll. Tjenis från Klenis!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.