OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Den som spar hon har! Men det var faktiskt inte så jag tänkte i helgen när jag pinade mig ut för att köpa sedvanliga Noisetter på Butiken på hörnet. Jag åt bara upp en av de två, nämligen. Därför blev det gofika igår afse trots att middagen var aningen… skral. Eller frugal, som jag skrev om såväl lunch som middag. Det gör inget att jag har tappat aptiten och går ner i vikt, men jag måste tänka på att hålla nosen över vattenytan så att jag inte tuppar av. Noisetterna är otroligt söta och tar blodsockret till en nästan sakral nivå.

Kvällsfika med sockerkick i form av en Noisette från Triller, inköpt i lördags.

Ändå orkade jag inte så mycket mer än att ligga på soffan och läsa en stund innan jag hasade in till sovrummet för natten. Det är svårt att låta bli att jämföra sig med Kexet Exet som på söndagen varit på konsert, kommit hem klockan ett, somnat klockan två och vaknat klockan sex för att ge sig iväg till ett besök i vården. Ja, kära dagbok, separationen var nog bra för oss båda, eftersom vi är på olika ”platser” i livet.  Lite hoppas jag dock att det kommande ingreppet ska ge mig tillbaka en del av energin så att även jag orkar göra andra saker än att bara gå och handla, ta mig till jobbet och läsa.

Undrar om även Uppsala usla kommun tänkte att den som spar h*n har… Jag orkade inte dokumentera igår, men de hade avslutat asfalteringen, den lilla snutten vid förra hållplatsen, samt tagit bort varningsskyltarna. Men jag vet inte om de är klara, för informationslappen om arbetet, som varit tejpad på glasrutan i porten till huset där jag bor i typ fem veckor, sitter kvar. Är de klara eller tänker de… den som spar den har..? (Vem som nu har nytta av deras jävla A4-anslag skrivet på grammatiskt dålig svenska. Hur många kommunikatörer är det nu kommunen har..? Hmm…)

Den lilla snutten är asfalterad…

…men frågan är om arbetet är klart. Lappen sitter kvar…

∼ ♦ ∼

I morse var jag väldigt yr, väldigt länge. Jag slevade i mig filen med bär med förhoppningen om att fruktsockret i bären skulle pigga upp mig ihop med en stunds läsning. Inte diowekt.

Tisdagsfrukost, ungefär som måndagsfrukosten.

Vacker oktobermorgon vid Fyrisån, fotad från Nybron där jag fick stanna och vila en stund.

Jag fick ta det försiktigt till jobbet. Det är inte alla ställen längs min promenadväg som det finns nåt att hålla sig i eller ta stöd av. Det var bara två plusgrader, men tack och lov inte halt. Ännu. Morgonen var lika vacker som igår. Då gjorde det inte nåt att jag fick stanna på Nybron och ta en bild över ån.

Idag hade jag inte fler än ett möte på agendan. I stället var det lite annat, bland annat korrekturläsning och att lägga in en artikel klar för publicering på fredag. På torsdag och fredag när jag sitter hemma och jobbar, ska jag transkribera två poddavsnitt, så det är bra om det bara är att klicka publicera på artikeln då. Att transkribera poddavsnitt ser jag som en straffuppgift som jag har åkt på eftersom jag inte orkar vara på jobbet och jobba alla fem av veckans arbetsdar. Men jag gör det. Ingen ska säga att jag arbetsvägrar. Det är bara ett otroligt slöseri av resurser. Mitt hjärta må svikta, men mina förmågor som kommunikatör är intakta. Nåja, att transkribera är rätt soft. Det enda som kan bli problem är att jag sitter stilla för länge (det tar nämligen sin lilla tid) och då blir ryggen grinig. Så två poddavsnitt kan bli tufft. Ja ja, jag har bara fått materialet till en podd, så det kanske inte blir mer. Jag tänker inte direkt tjata om det.

Dagens lunch höll på att bli lika frugal som gårdagens. Men så kom den goa L förbi och bjöd på sötsaker från sin USA-resa. Och tur som en tokig hade jag att en annan arbetskamrat är allergisk mot jordnötter, så jag fick faktiskt två bitar. Dem sparade jag inte!

Frugal lunch upppiffad med bra bok och…

…Kit Kat peanut butterchoklad.

Jag tror visst att jag ska leva nästa år.

Idag var Stora A otroligt roande. Humornivån var härligt låg och sånt passar mig. Det var så gott att få skratta, till och med småfnittra lite för mig själv på eftermiddagen medan jag jobbade. Jag skrattar faktiskt nu också när jag skriver det här och tänker på vad Stora A sa.

Kanske var det skämten och skratten som fick mig att känna mig lite normal, men som också gjorde att jag orkade slinka in på Akademibokhandeln på hemvägen (passerar, så ingen omväg) och inhandla en kalendersats för 2026. Tänk, jag tror visst att jag ska leva nästa år också. Men det klart, det vore ju ganska underligt om vi visste vilket år vi ska dö. Eller ens vilket datum… Så märkligt det skulle vara när ens dödsdagdatum kom upp och man kunde tänka för sig själv att om tre år den här dagen dör jag…

Några böcker köpte jag inte, för jag visste att jag hade ett paket hemma från Bokus. Jorå, det var intryckt i postboxen, men idag fick jag ut det utan att riva sönder det. Jag tycker att Bokus ska ta bort texten

”Leave at door

på sina paket för det händer då aldrig mig längre. Däremot hände det mig när jag bodde på Main Street, trots att hissen i huset jag bor i nu är mer modern och mindre läskig. Just sayin’… Böckerna inne i paketet var inte skadade idag, bara ett litet nagg i ett av omslagen, men det får en stå ut med när en näthandlar. Jag fick Gråterskan, Kräftskivan och Ynglingamorden. Eller fick och fick… Givetvis betalar jag för dem!

Paketet var intryckt i postboxen, men jag fick ut det helt…

…och det här var innehållet.

∼ ♦ ∼

Lika dålig aptit i kväll som de senaste dagarna hade jag, så det blev smörgås och mjölk till kvällsmedicinen. Lite senare tar jag en slät mugg kaffe och ser på gårdagens avsnitt av Vem bor här? på SvT Play. Den som spar hon har – nåt roande att glo på.

Tisdagsmiddag. Notera att jag har försökt piffa upp även denna måltid, fast med tomater.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… har jag inte så mycket att säga idag. I morrn väntar en riktig mötesdag på jobbet, men den kröns av tårtkalas på eftermiddagen. Då kanske en står ut.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.