OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg.

Ett författarpar jag har läst tidigare och uppskattat mycket är duon som döljer sig bakom pseudonymen Erik Axl Sund, Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. Deras trilogi Victoria Bergmans svaghet och Glaskroppar (länkar nedan!) har jag läst av dem tidigare. I september 2025 skickade HarperCollins författarnas senaste bok, Påfågelmannen, för recension. Det är den första delen i en planerad ny trilogi, Maras barn, av Erik Axl Sund.

En villa i Djursholm har brunnit ner och en död kvinna hittas död i ett låst rum. Man tror att hon är villans excentriska ägare Miriam de Brenner. Kommissarie Claes Ståhl och hans poliser gör märkliga fynd i resterna. I källaren finns en samling dockor, en brännugn för keramik och benrester. Testamentet avslöjare dessutom en oväntad arvtagare till en stor förmögenhet. Samtidigt hankar sig den försupne skådisen Mauritz Möller fram på olika teaterjobb och extraknäck som personlig assistent. Han är helt ovetande om vad som snart ska hända honom. För allt kan köpas för pengar, utom sanningen. Och vem överlever lögnen? Påfågelmannen, första delen i Maras barn, är en berättelse i tre delar om hur överflöd, trauma och kärlekslöshet kan påverka en familj i generationer och skapa människor som är farliga för alla, även för sig själva…

Den obehagliga stämningen från duons tidigare böcker finns tack och lov kvar även i denna deras senaste bok. Handlingen hoppar en aning i tid och perspektiv. Boken inleds med kapitel där huvudkaraktärerna presenteras ganska kortfattat. I polisen Claes kapitel har eldsvådan just ödelagt villan och en del märkligheter återfinns. Miljöbeskrivningarna är detaljerade och förbaskat bra, jag ser det hela framför mig men får ändå utrymme att föreställa mig. När det gäller karaktärerna blir jag genast nyfiken på vilka de har varit/är och framför allt hur de hänger ihop. Karaktären Mauritz är i mina ögon en obehaglig figur som låtsas vara nåt han inte är. Dessutom beter han sig märkligt mot kvinnor.

Hela den här romanen är så… underlig. Just när jag tror att jag fattar hur det hänger ihop är det som om en ny dörr öppnas. Det är lite… hoppigt. Jag blir faktiskt inte förvånad när boken slutar med en cliffhanger… Nu hoppas jag att del två i trilogin snart ges ut. Jag vill veta vad som hände med vissa karaktärer. Lever de eller är de döda???

Toffelomdömet blir högt.

∼ ♦ ∼

De här böckerna av Erik Axl Sund har jag också läst:

Victoria Bergmans svaghet

1. Kråkflickan 
2. Hungerelden
3. Pythians anvisningar

• Glaskroppar

Livet är kort.