OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…

Fredagsfest med deckare i bokform (och på TV), ost, kex och bardolinovin.
Nä nån jävla fritidspedagog är jag inte. Jag var faktiskt ihop med en sån ett kort tag för många år sen. Det var väl en av de mest overksamma människor jag har mött. Hon gillade att dricka öl och gjorde otroligt god kyckling, minns jag. Annars är det preskriberat.
En fritidspedagog borde vara en påhittig mänska. Det är jag inte heller. Men jag försöker. Jag tvingar mig att göra saker, normala saker, och till och med inför mig själv kan jag låtsas att allt är bra, att jag mår finfint. Igår kväll ställde jag till en fredagsfest med ost, kex och bardolinovin. Jag gissar att jag blev inspirerad av boken jag läser. Döden i Gaillac utspelar sig bland vinodlare i Frankrike och på var och varannan sida provas det viner. Visst skulle jag vilja gå på vinprovning igen. Vinklubben Tre kronor ordnar såna bra, roliga och intressanta provningar. Men hur kul är det att gå ensam? Så jag drack mitt vin på egen hand, tuggade på mina ostbitar med egna tänder och såg två avsnitt av nån gammal brittisk deckare på TV igår. Fredagsfest.
∼ ♦ ∼

Lördagsstart med vindoftande spänning och kaffe på sängen.
Det blev en del vin igår… Dels ett glas riesling till maten, dels två glas bardolino till ostarna. Ovanligt mycket för mig, jag har dragit ner rejält på alkoholhaltiga drycker överlag. Kanske var det därför jag sov så gott i natt. Jag gick och la mig vid 23-tiden, vaknade till för att ta morronmedicinen 6.45 och somnade om. Strax efter klockan åtta vaknade jag till den här lördagen på riktigt. Då hade jag alltså sovit ungefär nio timmar. Vilken jävla bäääbis, va?!
Jag tittade ut genom mina fönster i arbetsrummet och gästrummet och noterade att det regnade. Då kunde jag med gott samvete backa tillbaka till bingen och starta min lördag vuxligt med läsning och kaffe på sängen fram till klockan tio. Sen satte jag mig vid skrivbordet och datorn i arbetsrummet för att knacka ner några rader här om mitt spännande liv med fredagsfester, litteratur och väder. Eller… jag tog reda på gårdagens färggranna tvätt först. Jag älskar orange, färg, vilket somliga inte tror – jag är ju rätt färglös som person. (Det är sällan nån som glor på mina strumpor…) OM jag ska be Omma Moon nån gång att måla mitt porträtt ska jag definitivt ha orange på mig.
Men jag behövde göra nåt utanför hemmet för att få lite stimulans. Jag åt en rejäl frukost och tog en dusch innan jag for ut med bilen. Tillsammans med bilen känner jag mig trygg så tillvida att jag inte behöver stanna, kliva ur och göra nåt om jag inte vill. Jag kan bara åka ut och åka hem igen. Då slipper andra se min ensamhet.

En rejäl lördagsfrukost med Hopptisarna och Döden i Gaillac. Dock inget vin mer än litterärt…
Jag bestämde mig för att åka till två ställen, Ulva Diversehandel och Loppismagasinet. Då skulle jag få lite ljus och luft också. För jag hade bestämt mig för att kliva ur bilen. Märkligt nog var det väldigt varmt, kvavt. Det regnade inte och solen visade sig bara då och då. Jag fick sänka värmen i bilen.

En ensam.
När jag kom fram till Ulva kvarn upptäckte jag på andra sidan vattnet en figur som jag tyckte såg ännu mer ensam ut än jag själv. Fast inte kände jag nån tröst i den anblicken, jag kände mig bara mer sorgsen. Nåja, det var inte Näcken i vart fall, för personen var påklädd och utan fiol.
Inne på diversehandeln fanns många fina saker. Jag är sugen på sockerlådor och liknande, men de är dyra. En grej hittade jag i alla fall som fick följa med hem, en Muminmugg med Muminhuset på – och etikett.
På Loppismagasinet fanns också många fina saker, men ingenting fick följa med hem, varken fiskformen eller nåt orange.
Sen tyckte jag att jag hade gjort den sociala biten för idag och åkte hem. Det var fikadags och jag dukade fram min Noisette från Butiken på hörnet och glufsade i mig tillsammans med Hopptisarna och Döden i Gaillac.

Lördagsfika med Hopptisarna och Döden i Gaillac.
Därefter tog jag ett varv med vattenkannan innan jag och boken la oss på soffan. Jag hade tagit fram vitlöksbröd ur frysen på tining till kvällens middag, fisksoppa från Korgtassen, så jag kunde bara slappa och ta det lugnt eftersom både soppa och bröd bara skulle värmas. En flaska vitt låg redan på kylning.
Soppan var lika krämig och god som vanligt. Till brödet hällde jag lite olivolja från Lännabruk på assietten. Allt var mycket gott. Och soppan var härligt färggrann.
Och nu sänker sig mörkret och lördagen har blivit kväll. Vilt festande blir det inte, men jag luftar en flaska rött ifall jag vill ha ett glas senare.
∼ ♦ ∼
Idag har jag mått ganska bra kroppsligt, men jag har varit trött och yr och ganska flåsig. Har fått mer ont i ett finger och svårare att böja det. Blåmärket på foten är ännu lite blekare idag, tackar som frågar (ingen idag, en i torsdags). Det gjorde inte ont att gå, så i morrn, när jag ska rösta i kyrkovalet, går jag till vallokalen.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









