OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Det blev en rätt bra dag igår. Gör jag rätt saker blir det… bättre. Den första sommarsemesterdagen innebar lite nytta, lite vila och lite nöje. Det gjorde även dag två. Att gå igenom, rensa och radera nio års bilder på mobilen faller inom begreppet nytta. Jag nästan beundrar Snokaren som läser alla mina inlägg från lika många år. Bilderna är dock fler. Dessutom är denna walk through Memory Lane lite… tuff. Det är inte bara många bilder att gå igenom rent generellt, det är många bilder som jag inte ser nån mening med att behålla. Alla bilder på familjen Katt – Mini och Tisslingarna – sparar jag dock. Jag har inte raderat en enda. Att gå igenom dessa bilder är det tuffaste. Och mappen med mammas sista tid. Den har jag inte pallat att röra.

Familjen Katt på en bild från 2016.

Det här med bilderna måste göras av olika… minnesskäl. Men det tar tid. Igår betade jag av två års bilder, ett år struntade jag i. Idag har jag gått igenom ytterligare ett års foton. Det får ta sin lilla tid. Och jag kan inte sitta hur länge som helst med detta åt gången. Resten av gårdagskvällen läste jag. Kvällen rundades av med att jag såg den där skräckfilmen, Scream 5 (länken går till TV4 Play plus, jag såg filmen på TV12) som jag var för trött för att se i helgen. Att se skräckfilmer är nåt som hör min sommar till. Gärna ska kvällen avslutas med en stänkare på balkongen, men det skippade jag – det var runt tolv grader bara och regnade igår kväll. Scream 5 är för övrigt en riktig splatterfilm med mycket blod och som vanligt urdumma amerikanska ungdomar som gör exakt det de inte borde göra i en skräckfilm…

Typisk urdum amerikansk ungdom i en scen.

I kväll är det tisdag och förr om åren brukade SvT visa Morden i Midsomer sommartisdagar. Så har det inte varit i sommar heller. Först visades de två sista avsnitten av Vera. I kväll ska jag hänga med Roy Grace till Brighton för lite spänning. Tre långfilmslånga avsnitt visar SvT i sommar.

∼ ♦ ∼

Cirka 120 sidor kvar i morse…

Innan det blir kväll ska tisdagen fördrivas och beskrivas. I morse var jag trött, men kunde ändå inte somna om efter att ha tagit morgonmedicinen. Jag fixade kaffe på sängen och låg och läste. Ungefär 120 sidor återstod i Alla djävlar är här i morse. Jag läste hälften av dem. Ibland är det ju så att en inte vill att en bok ska ta slut… Recensionen har jag påbörjat och jag skrev lite till på den under förmiddagen. Ytterligare en räkning betalade jag också.

Vidare plockade jag fram nästa bok jag har fått för recension och som ska läsas. Det är också en deckare, men i pocketutgåva. En pocketbok är ju väldigt lätt och enkelt att ha med sig, till exempel i ryggsäcken när en ger sig av hemifrån på nån utflykt.

Även idag skulle jag ge mig ut på utflykt, dock inte med bok. Se där, jag tränar! (Alltså på att minska min isolering.) Men först grundade jag med en rejäl frukost – vid lunchtid… Sen var jag redo att möta världen. Nåja…

En rejäl tisdagsfrukost med Hopptisarena och alla djävlar gjorde mig redo att möta världen.

Hortensiorna står fortfarande fina i sin vas. Mia tipsade om att de kan torkas.

Faktum är att det blev en delvis misslyckad utflykt idag – och ändå inte. Jag gjorde nåt bra av den. Bilen fick en promenad, liksom dess ägare. För efter att inte ha kunnat uträtta ett visst ärende och en trekvarts bilkörning åkte vi hem till garaget. Därefter promenerade jag bort till Nya Björck Blomsterhandel och störde Mia genom att ta en pratstund. Hon har sommaröppettider nu och även om det kom en del kunder var det inte som tidigare i vår. Den här veckan och nästa har hon också öppet säkert innan hon stänger för lite ledighet. Nåja, jag såg till att hon tog en rökpaus också, trots att jag hatar cigarretter och rökning. Inte ens en liten blomma köpte jag utan snikade i stället åt mig lite råd. Ja, fräckt värre, men problemet är att Mia säljer såna bra och hållbara blommor. De blåa snitthortensiorna jag köpte den 14 juni, alltså för nästan fyra veckor sen, står fortfarande raka och vackra i en vas på vardagsrumsbordet!!! På hemvägen tog jag en promenad runt Höganäsparken. Där var rätt dött, en och annan satt där på nån bänk, men inga ungar härjade runt, tack och lov. Inte en käft höll till bland kolonilotterna heller.

Rätt dött i Höganäsparken…

…och inte en käft på kolonilotterna.

Utläst i eftermiddag, men recensionen publiceras inte förrän första recensionsdatutm den 23 juli 2025!

Jaha, vad göra sen? Nöjd med att ha varit hemifrån en stund och pratat med en människa slängde jag mig på soffan och läste ut Gamache-boken! Men… tur att jag kollade pappret som var medskickat. På Modernistas webbplats stod inget om första recensionsdag men det gjordet det på det lilla pappret. Så… den 23 juli, som är första recensionsdag för Alla djävlar är här, har jag tidsinställt publiceringen min recension av boken!

Givetvis blev det ändå bokbyte och jag grabbade tag i nästa deckare jag fått för recension – även den av Modernista. Det är Elly Griffiths bok Blödande hjärtan, alltså pocketutgåvan av den. Suveränt att läsa deckare i pocket nu på sommaren, för en sån bok är alltid lätt att ta med sig, som sagt. En vet ju ibland inte alltid om det yppar sig en liten stund som kan ägnas åt läsning.

Dessutom passar bokbytet extra bra just nu eftersom Elly Griffiths fått priset The Theakston Old Peculier Outstanding Award för sina bidrag till kriminallitteraturen och sitt obändiga engagemang för densamma. Elly Griffiths får ta emot priset på Theakston Old Peculier Crime Writing Festival den 17 juli 2025.

Bokbyte i eftermiddags från en bok om mord i Paris till en bok om mord på en klassåterträff i London.

Middagen blev som vanligt inte särskilt fantasifull och dessutom fick jag ont i magen. Märkligt, för det var inget ovanligt jag åt: kallskuren kalkon och kyckling, mimosasallad, oliver, tomater och två knäckemackor med ost. Mellan frukost och middag åt jag ingenting.

Kallskuret till middag och Blödande hjärtan och Hopptisarna på bordet.

Resten av kvällen ska jag fortsätta sitta en stund vid datorn för att göra diverse, men till klockan 21 sjunker jag ner i fåtöljen och drar till Brighton.

∼ ♦ ∼

Ganska nöjd är jag med den här tisdagen, trots att den inte blev som jag hade tänkt. Ändå tappade jag inte modet och jag kom dessutom på alternativ. I morrn är enda planen att gå till Korgtassen och handla. Kanske gör jag ett nytt försök med ärendet jag skulle ha gjort idag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.