OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Söndagskvällen blev lugn. Jag körde en maskin tvätt och passade på att telefonera samt läste. Trött var jag och det blev lite sent, men jag somnade ganska snabbt ändå. Skönt att jag hann tvätta, det blev ytterligare en maskin i kväll.

Måndagsfrukost med Hopptisarna och Glaselefanten.
Vaknade med en något bättre rygg, men jag var ändå orolig för hur dagen skulle avlöpa. Det blev i vart fall en lugn stund vid frukosten med Hopptifamiljen och Glaselefanten, det vill säga en stunds läsning. Sen blev dan allt annat än lugn. Jag åt filfrukost som vanligt och drack mitt morgonkaffe.
Det skulle bli en rätt varm dag även om den började ganska mulet. Idag skulle jag gå mycket. Men det blev betydligt mer än jag trodde…
Promenaden upp till jobbet var behaglig. Jag gick inte superfort med tanke på hjärtat. Det var ett smart beslut, jag behövde krafterna.
Det blommar lite här och var i stan nu. En del blommor är förstås planterade, men på vägen såg jag också allt från blåsippor doftviol och gullvivor till maskrosor och ett lustigt träd som såg ut som om det hade tulpaner som blommor.
Jag gick upp på jobbet och kopplade upp mig och startade datorn. Inte hann jag jobba så mycket för jag skulle ju iväg på provtagning på vårdcentralen. Men tji fick jag. Det var VAB på labb och jag blev ombedd att komma tillbaka klockan tio. Bara det att då hade jag medarbetarsamtal. Hur som helst, det blev till att traska tillbaka till jobbet och jaga rätt på chefen. Jag försökte byta tid med Stora A, men han kunde inte. Jag fick ändå snart en ganska ny tid och det redan i morrn. Det är bra. Till klockan tio traskade jag tillbaka till vårdcentralen och där var jag nu inte ensam som skulle in till labb. Dessutom var det en jobbig unge som lät och hoppade så hela våningsplandet skakade. Stackars S som var ensam. Efter 40 minuters väntan blev det min tur och sticket gick som vanligt finfint. Jag är i trygga händer när S sticker.
På vägen tillbaka upp till skrivbordet hann jag med två kortare IRL-möten plus att köpa lunch. Och efter det var det nästan dags att äta lunchen. Den intog jag så småningom… vid skrivbordet.

Skrivbordslunch, idag med Glaselefanten och detektiv Tillman.
Jag hade fått en artikel från översättning och la in den med bild, klar att publiceras när som. Och resten av eftermiddagen var det möte, ett planeringsmöte inför sommaren på jobbet.
∼ ♦ ∼

Hämtade ut medicin på hemvägen.
Det var så varmt när jag gick hem från jobbet att jag kunde ha bara tröja på mig. Jackan knölade jag ner i ryggsäcken. Jag var verkligen astrött och hade ont, men hoppade in på apoteket på hemvägen och hämtade ut två mediciner – betablockerare och rytmstabiliserande. Det var fint att recepten förnyades så snabbt och sån tur att medicinerna fanns på apoteket. Vissa saker kring vård och läkemedel tycks i alla fall fungera. Jag blev glatt överraskad också när en sjukling jag telefonerade med när jag kom hem berättade att h*n bara hade tillbringat cirka två timmar på akuten i helgen. Notera dock att det var en lättakut och inte akuten på Sjukstugan i Backen.
Efter telefonsamtalet tillika vilostunden på soffan bredde jag mackor och hällde upp gazpacho. Så gott och så hungrig var jag! Men inte konstigt att jag var hungrig, jag kollade mobilen och såg att jag har gått nästan elva kilometer. Och då är kvällen inte slut än…

Mackor och gazpacho blev perfekt måndagsmiddag. Hopptisarna var med förstås.
Jag har kört en maskin tvätt och tagit reda på gårdagens rena och torra tvätt. Dags att hänga kvällens rena blöta.
∼ ♦ ∼
Ryggen mådde bra av dagens alla promenader, men foten gör det inte. Summan av krämporna tycks vara konstant.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









