OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Rejäl ostassiett, ett glas fyndvin från Toscana och vackra blommor från förra helgen.

Så klart det blev mer godsaker igår kväll. Jag serverade mig en rejäl ostasiett och till den ett glas rött fyndvin från Toscana (vinet får ett eget inlägg när jag har druckit lite mer av det!).

Sen blev jag både varm och trött. Jag hade varit frusen på kvällen, näsan kliade och jag nös. Därför var jag helt övertygad om att jag var på väg att bli förkyld. Så var det icke! Uppenbarligen är rödvin bra medicin för frusna Tofflor…

Jag läste en stund, men hann inte läsa ut boken innan ögonlocken blev för tunga. Det blev läggdags ganska tidigt på fredagskvällen. Jag lämnade en intensiv arbetsvecka bakom mig och somnade som en sten.

∼ ♦ ∼

Vinter i morse.

I morse vaknade jag redan klockan sex – och till vinter. Jag försöker verkligen stanna uppe så länge jag kan på fredagskvällarna för att inte vakna för tidigt. Dagarna blir så långa då när jag är ledig. Men idag somnade jag om. Vaknade bara till för att ta medicin kvart i sju och fortsatte sen att sova. Vem vill ha vinter när en har fått försmak av vår? Innan jag slocknade hann jag tänka att det blir en bra lördag för städning. Väderappen hade utlovat sol och den gjorde sitt bästa att titta fram på förmiddagen. Dammsugningen kom jag inte ifrån dock, det behövdes gå ett rejält varv.

Det var ändå en av veckans två lediga dar och när jag hade drömt färdigt om Måns Zelmerlöf och en klasskompis från gymnasiet (!) delade jag en mugg kaffe på sängen med Maja Ekelöf. Det var kanske en 50, 60 sidor kvar som jag läste. Efter boken om den städande och skrivande Maja i Karlskoga bestämde jag mig för att hänga med den recenserande Florence till Rom. Även jag ska recensera – boken om Florence – men först ska jag givetvis läsa den. Med blyertspenna!

Lördagsstart med Maja och en mugg kaffe på sängen.

Sen blev det bokbyte och jag är på väg till Rom med Florence.

Och när jag hade skrivit några texter skred jag till verket med dammsugningen. I samma veva fick solen en riktig skjuts och här blev både varmt och soligt. Men, som sagt, det behövde dammsugas, och jag slapp inte undan. Däremot tog jag frukost vid lunchtid när köket och vardagsrummet återstod att sugas. Dem gjorde jag efter att jag petat i mig rostat bröd och läst nåt kapitel i den solgula 50-talsdeckaren. Jag tänkte dock inte överanstränga mig idag. (Det räckte med att jag sträckte ryggen när jag dammsög. Tror inte det blev nån större fara, men ont som fan gjorde det.) Därför åkte en matlåda med en stor portion (= middagsportion, ej lunchdito) pulled chicken och klyftpotatis fram ur frysen för att tinas till lördagsmiddag. Duschen var extra skön efter dammsugningen. Därifrån kommer dock ingen bild.

Frukost vid lunchtid med Hopptimisten och Florrie på väg till Rom.

Matlåda på tining till lördagsmiddag.

Allt är inte vackert här i Uppsala, men mitt hem är nu i alla fall ganska rent, liksom min bil.

Ren skönhet.

Rent kan en inte kalla soprummet. Som tur är verkar kärlen med brännbara sopor och kompost vara tömda. Det är dock inte kärlen med pappersförpackningar och plast. Det ser för jävligt ut, på ren svenska.

Tömt var det inte här…

…utan snarare glömt.

Det blev en åktur när vädret svängt om till vårväder. Tyvärr är alla inte lika bra på att köra bil som jag. Jag tycker faktiskt att en del kör livsfarligt. Några krockskadade bilar som väntade på assistans såg jag på ett ställe, vilket bevisar mina teorier. Både bilen och jag kom hem helskinnade och belöningen blev kaffe med Noisette medan Florrie åt wienerbröd i boken. Tvättmaskinen utförde arbete under tiden.

Lördagsfika med Noisette och Hopptimisten, medan Florrie i boken äter wienerbröd och fikar med bland andra en servitris som lånat mitt efternamn.

Eftermiddagen var det inte mycket kvar av sen, men den ägnade jag åt att läsa och skriva, ungefär.

Och middagen var som sagt bara att micra. Det var en rejäl portion och jag skäms att erkänna det, men jag åt inte upp alla klyftor. Dessutom hade jag dukat fram en ostbricka till efter. Jag smakade väl alla fyra ostar på olika kex, men sen fick det vara bra. Av vinet, däremot, blev det två glas.

Pulled chicken med Hopptimisten och Florrie…

…och därpå ostar.

∼ ♦ ∼

Nån granne fyller år, det har sjungits och hurrats. Gissar att födelsedagsfirandet pågår i afton. Själv ska jag nog mest fira med läsning.

I morrn är det söndag och inte heller då har jag nåt direkt planerat. Vem vet, jag kanske reser till Rom på rikt då…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.