OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserade inlägg.

Efter julen 2024 blev jag kontaktad av en amerikansk författare som jag har recenserat en del böcker av, men också träffat. Florence Wetzel tillbringade tidigare en hel del tid i Stockholm. Vid ett tillfälle träffades vi på Ofvandahls i Uppsala och pratade böcker, skrivande och marknadsföring, bland annat. Jag blev tillfrågad via mejl om jag kunde tänka mig att recensera den reviderade utgåvan av Dashiki: A Cozy Mystery, en bok som kom ut redan 2011. Efter trettonhelgen 2025 landade boken hos mig. Och nu har jag läst den.

När journalisten Virginia Farrell intervjuar jazzsångerskan Betty Brown visar sångerskan några ovärderliga band från Thelonious Monk-John Coltrane uppträdande 1957 på Five Spot. Men strax därpå hittas Betty mördad. Virginia bestämmer sig för att ta reda på banden och sanningen bakom Bettys mord. I sann Kitty Drew-anda börjar Virginia och hennes två meter långa, blonda rumskompis Socks att undersöka de misstänkta. Robert Smith från Hobokenpolisen får fallet på sitt bord och blir helt absorberad av mordet – och av Virginia…

Det här är en mysdeckare med inslag av romantik och jazz. Vare sig romantik eller jazz tilltalar mig, men… Jag gillar den här boken mycket. Det är verkligen en mysdeckare. Jag skulle kunna tänka mig att den utspelar sig på 1970-talet, men tiden är 2003. Karaktärerna är alla lite udda och sånt tycker jag är bra. Då blir det enkelt att hålla reda på folk när persongalleriet är stort. Virginia och Socks kompletterar varandra ungefär som poliserna Robert och Tony. Socks och Tony blir också motorerna för Virginia och Robert.

Särskilt mycket blod är det inte i den här deckaren. Den är just mysig. Självklart blir det spännande ju närmare upplösningen kommer och den skyldige/a avslöjas. Men det är lagom spännande – med en dos romantik. Och det är faktiskt helt OK även för mig i det här sammanhanget.

Jag läste den här boken på engelska och hade inga som helst problem att förstå. Ett och annat ord sökte jag översättningen på, men det är ju också ett sätt för mig att lära mig nya ord på amerikansk engelska.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Några andra böcker av Florence Wetzel som jag har läst (de hänger inte ihop i någon serie):

1. The Grand Man: A Scandinavian thriller
2. The woman who went overboard: A Scandinavian thriller
3. Annikas förråd: en ondskefull novellsamling
4. Sara my Sara: A Memoir of Friendship and Loss 
5. Dashiki: A Cozy Mystery (läs inlägget ovan!)

∼ ♦ ∼

Livet är kort.