OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…

Antikkunnig i Uppsala igår.
Igår kväll var det nåt på TV som fick mig att glömma allt elände! Ja det var förstås säsongsstarten av Antikrundan. Det är ett program som engagerar och intresserar mig mycket. Jag amatörvärderar med Duo-appen, så också igår. Det blev två stjärnor och omdömet antikkunnig för värderingarna av föremålen i Uppsala. Men lite ledsamt var det att jag inte gick till inspelningen med nån sak. Tyvärr var det inte läge just då. Jag fick i alla fall se den ringlande kön (med hårt k!) i Barockträdgården genom fönstret på jobbet. Och igår programmet på SvT 1. Roligt och lärorikt som alltid.

Jag behövde vin, ost, kex och Bob igår kväll, senare även choklad.
Tyvärr sänktes mitt humör av en grej som jag inte vill nedlåta mig att gå in på här. Jag behövde vin – och Bob! – drog i mig ett och ett halvt glas Morellino di Scansano Roggiano riserva, några Digestive med ost och till och med tre rader choklad senare. (Då förstår du att jag var upprörd, kära dagbok!)
Ett gott stöd i eländet är dock dialogerna med L. Ja, vi står vid inledningen av en fin vänskap och det, kära dagbok, är det bästa som har hänt mig på länge. (Förutom säsongsstarten av Antikrundan…)
∼ ♦ ∼
I morse var klockan nio när jag vaknade. Jag vet inte vem av grannarna det är, men nån tycks gilla att spela musik väldigt högt, ofta hårdrock, på fredagsförmiddagarna. Det kan göra mig tokig och jag funderar på hur det ska bli om det fortsätter – jag ska ju jobba hemifrån torsdagar och fredagar framöver. Om jag inte vet vem det är som spelar så högt kan jag inte gå och plinga på och be dem sänka volymen… Hmmm…
Jag hade inte många sidor kvar med Bob och lyckades ta mig igenom dem trots gratiskonserten i huset. Nu har jag greppat en bok jag har fått för recension. Enligt underrubriken ett ”cozy mystery”. Den handlar om… musik (jazz).
Idag på min sista semesterdag stod det på agendan att jag skulle bädda rent, tvätta och handla. Jag rev ur sängen och körde igång en maskin tvätt efter morgonduschen. Sen åt jag frukost med Hopptimisten och Dashiki innan jag halkade iväg till Korgtassen för att handla. Det blev ett besök på Systembolaget också för en flaska GW:s riesling. Jag köpte nämligen en bit smörgåstårta med skagenröra till middag idag. På söndag tänkte jag äta lax och till den köpte jag bara sås, men vill gärna ha ett glas vitt.
I morrn är det dock lördag. Jag tänkte inte hoppa över middagen då, men ska ju gå på bio med Anna och se Nosferatu. Medan jag vilade på soffan i eftermiddags och tvättmaskinen jobbade för andra gången ringde jag Anna för att höra om vi ska äta nåt tillsammans efteråt och om hon ville att jag skulle ta med häftpistolen. Den senare får inte följa med, kom vi överens om, men middag ska vi äta.

Renbäddat med 26 år gamla lakan. Nallisen njuter!
Det började nästan mörkna när jag gick in i sovrummet för att bädda. Lakansetet jag bäddade med är av siden, en julklapp 1998 som jag och min fru (ja, jag har också gjort misstaget att vara gift, men det är preskriberat nu) fick av mina föräldrar. När vi skilde oss behöll jag setet, som var oanvänt då. Sen dess har jag bäddat med det många gånger. Det enda jag har hivat är underlakanen till. Annars är påslakanen nästan som nya – trots att de nu är 26 år (27 till julen i år 2025).
Det blev en stund vid datorn för att skriva det här innan jag ringde Annas snälla mamma för att tacka för senast och berätta om min lottvinst. Därefter hängde jag tvätt. Och då hade det blivit mörkt. Ingen idé att damma och dammsuga idag alltså, det får jag spara till i morrn. Det fick räcka med att vattna krukväxterna och att några växter fick byta fönster.
∼ ♦ ∼
Fredag och smörgåstårterutinen är på igen. Jag hade en skvätt annan riesling kvar sen tidigare, så jag tog den i stället för att öppna GW-rieslingen. Men smörgåstårtbiten var för liten för att göra mig mätt. Tur att jag hade kex och ost att komplettera med. Till ostassietten slank det sista av Morellinovinet ned.
∼ ♦ ∼
I afton kan det bli nåt avsnitt av nån brittisk deckarserie och läsning. Inget utöver det vanliga. Jag känner mig ganska OK nu, men gårdagens humörsänkning gav mig en hel del oro på förmiddagen. Ytterligare en händelse spädde på det hela. Jag är nöjd att jag kunde hantera det och mota bort det innan det blossade upp över alla gränser. Det var också bra att jag inte tvingade bort mina känslor, för mina känslor har jag rätt till. Jag väljer mina strider, men jag står också fast vid det jag känner utan att låta mig tystas av… på ren svenska: idioter.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









