OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om den artonde boken i kriminalserien om Anders Knutas.
Att det mördas lika mycket på Gotland som i fiktiva Midsomer är allom känt för oss som gillar kriminalserier. Notera att jag snackar påhittade mord! Nu håller Mari Jungstedts litterära serie om polisen Anders Knutas en högre kvalitet än den brittiska TV-serien. För mig var det självklart att införskaffa den artonde boken i serien, Den sista utposten.
En kvinna hittas ihjälskjuten i ett ödetorp på Gotland. Morden sprider skräck och kommissarie Anders Knutas, som får ansvar för att lösa fallet, är med om fasansfulla upptäckter mitt i idyllen. Flera dåd planeras från en otillgänglig del av Gotland medan gärningsmannen jagas. Men säg den kriminalroman som inte har med relationsbitar! Anders Knutas har en inte helt enkel ny livssituation – han närmar sig pensionen, men är också småbarnsförälder.
Det här är en lättläst kriminalroman som jag läser snabbt. Inget är tillkrånglat mer än karaktärernas relationer – som tyvärr tar över för mycket av det hela. Varför kan ingen ha det bra, liksom? Och varför är det så många och omfattande relationsteman i svenska deckare?
Förutom det är det spännande så det förslår. En kallblodig seriemördare härjar och tycks ha ihjäl sina offer lite random så där. Ganska blodigt är det också. Även ett djur mördas. Det är obehagligt. Jag lyckas inte förstå hur offren hänger ihop, motivet, alltså. Den biten håller bra i boken. Jag gillar vissa karaktärer mer än andra. De känns lite som gamla bekanta, jag har faktiskt läst alla 18 böckerna i serien.
Toffelomdömet blir högt. Boken är välskriven, snabbläst och spännande. Samtidigt önskar jag innerligt att relationsbitarna skulle tonas ner.
∼ ♦ ∼
De här böckerna har jag läst i Anders Knutas-serien (länkarna går antingen till förlagets sidor eller till mina inlägg om respektive bok):
- Den du inte ser
- I denna stilla natt
- Den inre kretsen
- Den döende dandyn
- I denna ljuva sommartid
- Den mörka ängeln
- Den dubbla tystnaden
- Den farliga leken
- Det fjärde offret
- Den sista akten
- Du går inte ensam
- Den man älskar
- Det andra ansiktet
- Ett mörker mitt ibland oss
- Jag ser dig
- Där den sista lampan lyser
- Det slutna rummet
- Den sista utposten (läs inlägget ovan!)
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 