OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…

Namnsdagsstart.
Den jävla magen var inte kul igår kväll. Jag säger inte mer om den, men det blev inget kvällskaffe och inget smaskens. Vi var nog rätt trötta dessutom alla tre efter onsdagens kulturella promenader. Jag gick många steg och nästan nio kilometer. Det är svårt att föreställa sig när en bara går runt på ett museum, i en domkyrka och lite på stan. Rygg och hjärta tackar mig för aktiviteten. Benen hälsar att de har träningsvärk.
I morse vaknade jag till min namnsdag. Ingen kom ihåg den mer än jag själv. Och en namnsdag är väl inte viktig. I min ursprungsfamilj var det nåt vi firade. Jag blir knappast firad av Hopptimisten och mina böcker, men inledde förstås dan med läsning och kaffe på sängen. Medicinen var jag uppe och tog före 6.30. Filfrukost intog jag inte förrän det hade blivit förmiddag. Och ja. Jag kämpar på med boken och har läst mer än en tredjedel.

Filfrukost med familjen. Jag kämpar på med boken.

Titta! Det växer på balkongen!
Idag var det hemresardag för vännerna FEM och Finske Pinnen. Vädret var sisådär, det hade varnats för skyfall. Nog hade det regnat i natt, men inte idag på förmiddagen. Däremot blåste det det för jävligt. Jag fick som vanligt tömma ut regnvatten ur en del av krukorna på balkongen. Det var då jag upptäckte att mina odlingar faktiskt ger nåt. En grön paprika är på g! Jag är så tacksam gentemot min arbetskamrat Åsa som gav mig den plantan och ett antal tomatplantor. Hoppas att det kommer tomater också. Det är kul att visa upp resultat för Åsa, framför allt visa att jag inte har haft ihjäl hennes plantor och att de till och med ”bär frukt”.
Det kändes som ganska bra bilkörarväder idag. Vännerna gav sig iväg före lunch och jag var med och vinkade av dem. Men först hade jag avtvingat dem en notering i gästboken. De glömde bara ett par skor och ett par tepåsar. Skorna tar jag med när jag åker ner till dem senare i månaden. Sen kan det bli en tripp till kräftpremiären också. Det beror på om jag har en bil som inte är på verkstad.

Hej då, FEM och Pinnen i bilen!
På vägen upp till mig vittjade postboxen. Där låg ett paket! En present på namnsdagen? Inte direkt. Jag hade nätshoppat fluortabletter i vuxenstyrka från Apotea. Sugtabletter… Betydligt enklare att ha med sig i en liten ask till jobbet eller nån restaurang i stället för flytande fluor.
Jag dammsög och torkade av lite samt körde två maskiner tvätt. I samband med tvätten provade jag min nya torkställning. Den fungerade, men jag hade ändå så mycket tvätt att jag fick hänga en del på torkställningen på väggen över badkaret. Efter det behövde jag sitta ner och fika en stund.
Det kliade i fingrarna att sätta igång med klädkammaren. Lite försiktigt började jag. Det var som ett femtonspel och vissa grejor skulle ner i källaren. Idag hade jag ont om tid för detta eftersom jag skulle träffa Biografmaskinisten. Inte ställer jag in möten med människor för att greja i förråd! Men… jag är en effektiv jävel. Och faktiskt klarade jag av att ställa iordning i klädkammaren på en timme.
Det var ett antal saker som skulle till källarförrådet. Då tar en hissen ner, går över gården till en annan port, åker ner en våning med hissen där så att en hamnar i källaren. Sen får en låsa upp en tung dörr och gå en bit till mitt förråd. Det gjorde jag också. Två vändor blev det, men nu är det klart. Jag har verkligen inget av värde för nån annan i källaren, bara affektionsvärde vad gäller en del prylar. Tavelkartongerna innehåller skräpkonst och i flyttlådorna ligger papper, tidskrifter och skolböcker. Jag bar bland annat ner några racketar och min gamla dammsugare. Den låter illa som fan, men kan vara bra att ha för att dammsuga bilen.
Det var nästan så att jag fick springa till Ölhallen, för jag skulle ju träffa Biografmaskinisten. Han stod utanför och väntade. Jättekul att träffas, det blir fan alltför sällan. Jag bjöd på schnitzel och åt räkmacka själv – en tradition på min namnsdag. Till mackan tog jag en London Pride, men sen blev det en liten veteöl också, för att jag blev så sugen när mitt sällskap drack. Det är god öl som passar bäst en varm sommardag. Idag var det inte jättevarmt…
∼ ♦ ∼
Nu ska jag slänga ner mig i fåtöljen, kanske läsa eller se nåt på TV. Vännen Mimmi har hört av sig och erbjudit hämtning efter min konvertering på Sjukstugan i Backen den 17 juli. Visst har jag snälla vänner?!
∼ ♦ ∼
I morrn förmiddag ska jag iväg på klippning och därefter vinlunchdejt med en före detta arbetskamrat. Det ska bli riktigt spännande för det är nog över 20 år sen vi sågs.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.










Grattis på navnedagen🌸😊
GillaGilla
Tack bästa Mette! ❤
GillaGilla