OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Ryggen började bråka mer och mer igår. Jag använde Linnex, Annas massagekudde, låg på golvet och till natten micrade jag min vetekudde. Det är då fan att det inte ska räcka med krämpor. Det var inte bara lite ont utan väldigt värkigt och jag blev snabbt mycket stel. Tanken var att jag skulle läsa ut min bok och vila mycket igår. I stället fick jag försöka röra på mig så mycket jag orkade. Problemet var bara att jag inte orkade. Citrus var bekymrad när jag stönande låg på golvet för att försöka avlasta ryggen.

Citrus var bekymrad när jag låg på golvet och hade ont i ryggen.
Nånstans mellan 18 och 18.30 stapplade jag över järnvägen och Kungsgatan till Indian Kitchen. Dit kom Anna efter jobbet och vi åt var sin indisk sizlarmåltid. Underhållningen var gratis och i form av en kärring som med megafonröst höll låda hela tiden vi var där. Uppenbarligen blev hon provocerad av gubben som mumlade nåt. Vad de åt? Flytande kost, om du fattar… För min del funkade maten, vitlökskyckling som inte var jättestark, bra för magen, förvånansvärt nog. Jag åt upp nästan all mat, faktiskt. Värst just nu är ryggen. När jag skulle resa mig och gå och betala höll jag på att inte klara det. Vi splittade notan, för övrigt.
∼ ♦ ∼

Nästan tio grader kallt i morse.
Natten innebar ryggvärk. Jag tror att jag knappt rörde på mig. Däremot hade jag en rejäl mardröm om min bil. Det var nog påverkan av att vännen FEM skulle lämna in sin bil för reparation i morse. Hon har för övrigt bokat hotellrum nu här i Uppsala, från långfredag till påskdagen. Finske Pinnen klarar nog av att koka ägg till barn och barnbarn, menade hon på.
Jag hoppas att våren har kommit till dess, för nu är ju vintern tillbaka. I morse var det nästan tio minusgrader. Jag visste att det väntades kallgrader, men det här… För säkerhets skull tog jag fram min sniggorange jacka. Den fick dock hänga kvar i hallen. I stället värmde jag mig med ett tänt ljus vid köksbordet till frukostfilen. På promenaden till jobbet hade jag packat på mig tischa, tjock skjorta, luvatröja, pappas halsduk, mammas tumvantar och lättviktsjacka.

Måndagsfrukost med tänt ljus.

Marsmorgon med sol över floden.
Det blev en kylig promenad i gympadojor (det var inte halt där jag gick) och jag gick med myrsteg på grund av ryggen. Jag kunde liksom inte att ta ut stegen ordentligt. Solen lyste vackert över floden. Alltid något…
Jag hade tre möten idag och lyckades klara av de flesta i princip stående. Att stå hela tiden gör mig trött. Stå är inte det bästa för ryggen heller just nu, det är att gå. Men hur ska en kunna gå när en har ett kontorsarbete som i princip fjättrar en vid datorn? Nä, ekvationen går inte ihop. Anna säger att jag har för mjuk säng. Kanske får jag ligga på en madrass på golvet i natt. Bara jag kommer upp. Jag ska till mottagningen på samtal i morgon bitti och det vill jag inte missa.
Det var verkligen svårt att jobba den här måndagen, för ryggen värkte och omöjligt att hitta hyfsade arbetsställningar i längden. Jag fick väl inte så jättemycket gjort, det är för mycket som snurrar i skallen förutom ryggsmärtan. Lunchen blev jag tvungen att inta sittande och låt mig säga att det gjorde jag inte längre tid än jag måste. En stund på eftermiddagen gick jag in i ett angränsande litet mötesrum och la mig på golvet med benen i rät vinkel på en stol för att avlasta ryggen. Jag låg precis under en sprinkler och hoppades förstås att det inte skulle börja brinna…
Det som underlättade min smärtsamma lunchsittning var att jag passade på att läsa de sista sidorna i Camille. Nu har jag bytt bok från denna blodiga franska thriller till en svensk deckare om en plats där offer till gudarna begravdes.

Bokbyte från blodig fransk thriller till en svensk deckare om en plats där offer åt gudarna begravdes.
Under ett av dagens möten tiggde jag till mig två namnunderskrifter, det vill säga två personer bevittnade min namnunderskrift. Och så blev mitt nya testamente till. Det förvaras i en röd mapp i mitt låsta skåp på jobbet.
∼ ♦ ∼
Jag har ätit thaisoppa och mackor till kvällsmat samt läst lite i skenet av en ljusstump i stumpstaken. Anna är och tittar på en lägenhet och katterna sover. Jag ska ta det lugnt i kväll och försöka smälta ett faktum jag ställdes inför när jag kollade mina provsvar på 1177.

Thaisoppa till kvällsmat vid tänt ljus.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









