Kära dagbok…

Fredag innebär för min del vägning, det vet du, kära dagbok. Då kanske det inte är så smart att sätta i sig go-fika med saffransgifflar, pepparkakor och en skumtomte som dessert kvällen innan. Men det var vad jag gjorde. Och så hängde jag över julnumret av Antik & Auktion, ett magasin jag har prenumererat på i många år. Nu överväger jag att sluta när prenumerationsperioden går ut. Det är sällan artiklarna ger mig nåt, det är mest fina bilder på vackra, gamla saker. Jag har alltid gillat kombon text – bild i det här magasinet. Nu är det mest bild.

Kvällskaffe med saffransgifflar, boken Vara dig trogen och Antik & Auktion.

Medan jag bläddrade i julnumret 2023 av Antik & Auktion undrade jag vart min mage tagit vägen.

Och på tal om bild tog jag ett foto ovanifrån på magasinet. Min mage råkade komma med. Fast… bara det att… vart har den tagit vägen? Tro nu inte att jag vill vara skrytsam. Jag fotar mig själv och min kropp för att få nån som helst kroppsuppfattning – jag har nämligen problem med det. Det har visat sig att min mentala bild av mig själv inte stämmer med verkligheten, nåt som jag fått bekräftat av olika personer i min omgivning. På bilden här intill ser jag att magen liksom är borta…

Vågen visar dock att magen inte är borta. Eller… saker och ting kanske är omfördelade. Jag har gått upp 300 gram på en vecka. Det kan bero på att muskelmassan har ökat med en procent och fettprocenten i kroppen har minskat med lika mycket. Bentätheten är samma som förra fredagen, medan BMI har ökat en tiondel. Vattenprocenten var sju tiondelar högre i morse än för en vecka sen. Jag är ändå rätt nöjd. Visst kan jag gå ner mer, men för tillfället är det bra om vikten är stabil. Jag lär behöva kilona inför äventyret som komma skall. I eftermiddags kom dessutom en kallelse till datortomografi av buken. Jag ska göra detta på Sjukstugan i Backen nästa fredag.

Kallelse till datortomografi av buken nästa fredag.

Annas aroniasylt och torkade aroniabär är både nyttigt och gott i frukostfilen.

Min fredag började med kattpottömning och påfyllning av sand innan jag gick in i duschen. Så blev det frukost. Jag fyllde filskålen med bland annat Annas aroniasylt. Aronia är ett ganska okänt, men rätt fantastiskt, bär för det innehåller så mycket nyttigheter. Dessutom är det syrligt och gott. Sommaren 2022 plockade vi av massor av bär i Slottsträdgården. Anna har både kokat sylt på bären och torkat dem. Jag är förvånad att jag gillar nåt som är så nyttigt!

Jobbmässigt försöker jag jobba undan och fånga upp alla lösa trådar. Det är spretigt, men bra att göra sånt här. En fördel med att vara lite sjuk i hjärtat, med andra ord. På morgonen var jag dessvärre både yr och illamående, men det är bara att försöka ignorera, tvinga i sig nåt ätbart och sysselsätta sig med nåt som får tankarna på annat. Jag publicerade också ett av våra nyhetsbrev på intranätet. Det kändes bra att åstadkomma nåt praktiskt.

Citrus har fått kattgodis på röda pallen.

Katterna håller mig sällskap, men det känns också som om de håller koll på mig så att jag inte blir för dålig. De kräver dock vissa mutor som de båda vet finns i översta högra skrivbordslådan. Citrus brukar hoppa upp på röda pallen och invänta godis. På bilden har hon fått det hon ville ha och är på språng igen. Den som är skarpögd ser en liten tavla som står på bordet intill. Motivet är från Uppsala och tavlan målade min farfar när han som 18-åring pluggade till präst här.

Jag reser mig från jobbdatorn då och då för ryggens skull. Idag körde jag ytterligare en maskin tvätt och så skulle diskmaskinen tömmas. Bäddade gjorde jag också. Det är utmärkta mikropauser. Och nej. Jag skriver inte om ”allt jag gör hemma” för att få applåder. Det är beskrivningar av vad jag gör, bilder från mitt händelserika liv. Även om det är små saker kan det kännas som viktigt för mig att skriva ner att jag faktiskt klarade av att göra vissa saker även om hjärtat eller nån annan kroppsdel protesterade.

Idag är det Napoleonbakelsens dag. Anna skulle fika på annat håll efter jobbet idag och jag hade inte tänkt äta bakelse. Men så träffade jag T efter att jag varit nere med sopor i källaren och skulle ta en friskvårdspromenad. Efter en härlig pratstund gick vi till Butiken i hörnet – bara för att upptäcka att de uppenbarligen inte firade Napoleonbakelsens dag där!!! T köpte med sig lunch, jag hade min lunch hemma – och så bjöd T mig på en russintopp. Den satt fint till kaffet! Russintopp är faktiskt godare än alla bakelser i hela världen, så det så.

Hemmalunch med litteratur.

T bjöd mig på en russintopp från Butiken på hörnet.

∼ ♦ ∼

När Anna kom hem framåt kvällningen gick vi till Korgtassen för att köpa middag. Oinspirerade och illamående båda två landade vi bland ostarna, några hade vi redan i kylen. Amaronevinet hade vi också hemma, det var en julklapp/present från mig till Anna förra året.

Vi landade bland ostarna, några fanns i kylen hemma.

Hemma fanns även det här vinet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Sånt jag inte gillar:

• att må illa
• black week, en förlängning av black Friday (dränks i reklam och sen enorma köer vid paketutlämning och allmän köphysteri)
• vinter med kyla och halka

Sånt jag verkligen gillar:

• russintoppar
• ostar
• amarone
• rödvin
• vin

∼ ♦ ∼

Livet är kort.