Kära dagbok…

Oj! Plötsligt är det en vanlig vardag mitt i veckan. Jag fick upp och studsa redan klockan 3.30 för då tyckte Tisslingarna att det var frukostdags. De har annars varit ganska lugna. Det verkar som om de sover mycket i alla fall dagtid. Nog hörde jag nånstans att de rumlade runt i natt, så nattetid tycks de vara aktiva. Det var också en människa utanför som mitt i natten gapade och skrek om känslor och kärlek, troligtvis i en mobiltelefon. Jag fattar inte att folk tycker att det är OK att blotta sina innersta känslor på det viset. Det är ju varmt om nätterna och många sover med öppna fönster. Det klart att en vaknar när nån gallskriker argt utanför…

Katterna tycks annars ha hittat nya favoritplatser. Lucifer gillar kökssoffan mest för tillfället och Citrus min karmstol vid matbordet. Jag lägger en fäll på den med en kudde under och det är väl mysigt för kattan.

Lucifer gillar kökssoffan…

…och Citrus min karmstol vid matbordet.

Händer nåt i balkongrenoveringen?

I morse var det livat i holken igen, dock inte så mycket kattlivat. Balkonggubbarna var på plats. Genom vardagsrumsfönstret såg jag ett par ben och en hand som höll nån sorts hammare. Att det skulle vara inglasningar på gång var önsketänkande från min sida.

Det blev en skön promenad upp till jobbet, det var så där lagom varmt ute. Men jag har fortfarande ont i ryggen och det gjorde rejält ont bitvis, framför allt i stigningarna under promenaden.

På jobbet fick jag kasta mig över en akutgrej som jag inte för mitt liv begriper att vi inte fick före helgen. Alla som kallar sig kommunikatörer är uppenbarligen inte det. Eftersom systemet som skulle skicka ut budskapet var extra segt idag, tog det naturligtvis mer tid än vanligt. Just därför hade det varit bra att få materialet före helgen, eftersom det handlade om ett evenemang idag på förmiddagen. Framförhållning? Vad är det?

Utöver det påbörjade jag arbetet med en artikel som ska publiceras i september. Genom att skriva artikeln och få den översatt före semestern sparar jag tid. Jag vet ju hur hektiskt det kan vara på jobbet efter en längre ledighet…

Dagens lunch blev kyckling med ris och currysås. Det var gott och lagom mycket mat. Jag åt dock inte upp allt ris.

Lagom kycklinglunch.

∼ ♦ ∼

Ryggen blev sämre under dan, men idag tog jag tag i att kontakta handkirurgen. En sköterska ringde upp. Jag ska få träffa en läkare – i höst. Det blir bra. Kanske blir den opererade handen bättre till dess. Eller inte. Som plåster på operationsärret noterade jag att en uppföljare till en bok jag nyligen har läst kommer ut i augusti. Jag bad att få ett recensionsexemplar och det blev jag lovad från förlaget. Böcker stoppar inga smärtor, men de gör under för humöret.

I kväll hänger jag med Tisslingarna och tvättar lite samtidigt. Det finns alltid smutstvätt i korgen. Jag har också tagit en värktablett för ryggen, för jag är less på att ha ont.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… det är visst jädrigt svårt att skilja på de och dem. Och tycker inte du, kära dagbok, att det saknas ett genitiv-s i produktnamnet?

Nej nej nej! Inte dem utan de. Och saknas det inte ett genitiv-s i produktnamnet?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.