Kära dagbok…
Jag kom ju hem lite senare igår, runt en timme senare än vanligt. Katterna kom mig till mötes. Kanske trodde de att jag hade övergett dem. Men det skulle jag aldrig göra om jag inte var tvungen. Så de fick mat och gos först av allt innan jag gjorde annat. Och med annat menar jag bland annat tvätta. Det var skönt att få undan lite i tvättunnan.
Inte var jag hungrig heller, så det blev ett halvt äpple och en halv påse torrostade nötter som jag sköljde ner med en kall starköl. Det blev givetvis inte tillräckligt. Kvällen avrundade jag därför med att hyfsa chiantiflaskan (ett halvt glas), ostsnuttarna i kylen och druvorna.
Sen hyfsning.
Jag var så trött igår att jag inte orkade läsa särskilt mycket. I stället såg jag Halv åtta hos mig från Uppsala och sen vet jag inte vad jag gjorde. Jo jag hängde tvätt, förstås, och lekte med katterna. Klockan var ändå runt 23 innan jag hoppade i säng.
∼ ♦ ∼
I morse var det varmare, men inte så soligt. Jag drog på mig en orange pikétröja, en favorit som jag har känt mig alltför obekväm i tidigare – jag har känt mig tjock. Nu är jag inte pinnsmal, men mindre och piké är ett underbart material – liksom färgen.
Jag tog samma väg i morse som igår. Stannade till på S:t Olofsbron och fotade ån bort mot Svartbäckshållet. Fint.
Men fina är också de smidesräcken som finns på ett av husen uppe i S:t Olofsbacken. Otroligt vackert räcke vid entrén och även balkongerna. Där ligger våra balkonger i lä, för de har fått räcken av trist plåt och grå metall. Inget fancy alls trots att jag bor i ett 60-talshus. Man skulle kunna göra det så fint…
Mötesdag var det på jobbet idag, det vill säga två möten på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Lunch åt jag som vanligt däremellan. Jag åt fetaost- och grönkålsbiffar, eller i vart fall en och en halv. Jag orkade inte äta upp.
Vegetarisk lunch i form av fetaost- och grönkålsbiffar.
Mötet efter lunch var med min chef, en chef som slutar efter sommaren. Chefen kommer tillbaka i augusti så vi ska ha ytterligare ett avstämningsmöte den sista veckan då. Idag tog chefen akademisk kvart till mötet, men vi hann i alla fall hyfsat gå igenom saker och ting. Roligast var att prata om projektet, tråkigast om mina onda händer.
Sen tog jag friskvårdstimme och loggade ut vid 15-tiden. Jag gick hem och bytte jobbryggan mot simryggan och gav katterna mat. På vägen mötte jag en bekant som fått besked om att cancertumören var godartad, helt borta och ingen spridning. Så glad jag blev för bekantingens skull! Ett sån fint besked skulle firas med bubbel i afton.
Jag tog friskvårdstimme och simmade 1 000 meter, men fick bryta en stund på grund av kramp.
I bassängen bubblade jag. Totalt simmade jag 40 längder, det vill säga 1 000 meter, men jag fick bryta efter 32 eftersom jag fick jordens kramp, som vanligt. Idag var det musklerna i höger underben som bråkade. Jag stretchade och satt i ångbastun en stund innan jag hoppade i igen och simmade de återstående åtta längderna. Fast hade jag varit ute på sjön eller havet hade jag drunknat efter 800 meter alltså. I vanliga bastun diskuterade jag kramp med en kvinna som också ofta får det, dock inte idag. Det finns lite olika teorier, men det vete 17 vilken som gäller för mig…
Nu har jag hängt upp blöta badkläder och startat en maskin tvätt. Jag har eftersvettats och druckit vatten. Dags att fixa kaffe och mackor.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis… kommunikation är svårt. Jag försökte förstå en text och följa en instruktion idag, material som är viktigt för mig eftersom det krävs att jag agerar. Det var inte särskilt begripligt eller tillgängligt rent visuellt, men jag tror att jag lyckades. Det jag däremot inte lyckades med var att få igång papperstuggen på jobbet. Tack vare piktogrammen på dem förstod jag i alla fall vad jag inte skulle stoppa ner i den – håret, slipsen, ett gem, sex papper eller olja. Fint!
Papperstuggen fungerade inte, men jag fattade i alla vad jag inte ska stoppa i den.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 